2017 läggs snart till handlingarna...

... och ett nytt år, 2018, tar vid.

För nästan exakt ett år sedan startade jag den här bloggen. Jag satt där efter jul och nyår, på de sista jullovsdagarna och gjorde slag i den sak jag så länge hade funderat på - nämligen blogga om hur jag arbetar språk- och kunskapsutvecklande. Jag hade sett så fantastiska saker ske i mitt klassrum och hos mina elever. Jag hade prövat och omprövat och jag såg resultat i mina elevers kunskapsutveckling. Jag ville dela med mig av mina upplägg och mitt material. Jag la och lägger ned mycket tid på att planera undervisning och göra elevuppgifter och elevaktiviteter. Det är ju synd om allt mitt material och mina idéer skulle stanna i min dator och i mitt klassrum. Själv har jag stulit och kopierat massor som kloka lärare delar på bloggar och i olika grupper på Facebook.

Och vilken fantastisk feedback jag har fått. Massor av kommentarer i de olika forum jag delat mina inlägg i, här på bloggen, i privata meddelanden, i mailen... Men det bästa är det fantastiska kollegiala utbyte jag fått av er SO-lärare runtom i Sverige. Hur vi delar idéer och ger varandra inspiration. Hur vi tillsammans prövar samma sak och utvärderar och diskuterar efteråt. Vi sitter långt ifrån varandra, men har ändå ett kollegialt lärande. Det är 2017 det! Jag har fått tusentals SO-kollegor och det ni ger mig är jag väldigt glad och tacksam för - ni är det bästa den här bloggen har gett mig. 

Samtidigt hoppas jag ha kunnat inspirera och skapa mer språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter i några av de svenska klassrummen.

Några inlägg har varit mer populära än andra och ligger på mellan 5000 - 10 000 visningar (det är galet och jag rodnar):

Topp 1: "Att avsluta ett arbetsområde om revolutioner genom kooperativt lärande" - 8 oktober 2017 

Topp 2: "Ämnesövergripande arbete skapar djup och mening" - 4 december 2017

Topp 3: "Begreppskartor" - 22 februari 2017

Topp 4: "Analysmodeller som stöd för att utveckla resonemang" - 5 februari 2018

Topp 5: "Förklaringsmodeller till folkmord som utgår från olika begrepp" - 1 oktober 2017

Men det finns två andra inlägg som jag tycker är bättre än andra och som jag fått allra mest respons för. 

Tack alla ni som läser, kommenterar, diskuterar, prövar och omprövar och delar med er av er klokskap. Jag önskar er ett riktigt gott nytt år!

Riksdagens demokrativerkstad i klassrummet

Uddevalla ligger långt från Stockholm. För att levandegöra riksdagens arbete, för att möjliggöra förståelsen av hur Sverige styrs, om hur partipolitiken fungerar och hur det går till när beslut fattas har vi gjort rollspelet riksdagens demokrativerkstad.

Vi har tillsammans byggt upp kunskaper kring den politiska samhällsstrukturen och demokratiska beslutsprocesser. Vi har arbetat med begreppen som hör till den här samhällsstrukturen och vi har undersökt sambanden och förhållandet mellan riksdag och regering. För att levandegöra och praktisera det teoretiska och därmed nå ännu längre i elevernas lärande har de fått axla rollen som riksdagsledamöter.

Vi inledde med ett quiz på Kahoot med enkla faktafrågor (finns med i lärarhandledningen till rollspelet) under rubriken "Är du redo att bli riksdagsledamot". Frågorna var väldigt enkla för mina elever, men de fick också känna att de verkligen var redo och de älskar Kahoot, så det blev en rolig start.

Rollspelets start

Rollspelet inleds med att eleverna får se ett nyhetsinslag som handlar om en grupp, "Grön fred", som har gjort intrång på ett kärnkraftverk, varav en av gruppens medlemmar har förolyckats där. Två frågor ska riksdagen ta ställning till:

1. Ska grön fred terrorstämplas?
2. Svensk kärnkraft i framtiden

Därefter får eleverna ett spelarkort. Där det står det vilket parti de tillhör, vilket utskott de tillhör, partiprogrammet och partilinjen i en av frågorna.

Dessa skriv med fördel ut

Partimöte

Därefter hålls partimöte, där eleverna (som riksdagsledamöter) via film får lyssna till sin partiledare. De diskuterar sedan sin partilinje och vilka de kan tänkas kompromissa med eller bilda allians med för att få majoritet. För att få mer information eller argument får de använda nätet eller ta ett argumentkort.




Eleverna får under ett mingel prata med ledamöter från andra partier och kompromissandet kan börja. I detta skede förde mina elever mycket intressanta samtal, där de dels lyssnade aktivt men också tränade sig på att argumentera för sin ståndpunkt. De fick vrida och vända på sina ståndpunkter och bildade småmöten och grupperingar på egna initiativ. Just kompromisser är ju en viktig del av politiken och den förståelsen fick eleverna i detta skede. Samtidigt fick jag påminna om vikten av att följa väljarnas vilja och att de har fått väljarnas förtroende och ska ha det kvar... Här blev det naturliga kopplingar till riktiga politiska händelser såsom miljöpartiets kompromisser och Åsa Romsons tårar vid presskonferensen 2015.

Minglet avslutas med partimöte, där ledamöterna diskuterar eventuellt nya ståndpunkter, allianser och hur de ställer sig i de två frågorna nu.

Utskottsmöte

Det är dags att sätta sig i utskottsmöten. Eleverna är uppdelade i två utskott, där näringsutskottet hanterar frågan om svensk kärnkraft och justitieutskottet hanterar frågan om "Grön fred" ska terrorstämplas. Ett formellt möte hålls där man utser en ordförande som följer en dagordning. Detta är en bra träning i mötesteknik. Mötet avslutas med att utskottets ledamöter röstar om förslagen och skriver förslag till beslut som riksdagen ska ta ställning till.

Debatt och votering

Jag som lärare agerar talman, men det skulle lika väl en elev kunna göra. Varje parti får hålla varsitt anförande där de får redogöra för sin ståndpunkt och eventuellt yrka bifall till ett av förslagen. Därefter påbörjas debatten, där eleverna får begära ordet. I en av mina klasser var det svårt för eleverna att inte få sitta på sin plats och ställa en fråga eller svara på en fråga till eller av den som står i talarstolen. Jag höll strikt på talarlistan. (Vi diskuterade detta efteråt också).

Eleverna hade fått relativt kort förberedelse och möjlighet att ta reda på fakta, därför är jag väldigt imponerad av deras väl underbygga argument, där argumenten både är underbyggda med fakta, värderingar och ur olika perspektiv. Många elever ville upp i talarstolen och debattera och det märktes att de tyckte att det var väldigt roligt.

Genom att ikläda sig en roll som riksdagsledamot, inleda med "fru talman", så släppte nervositeten helt efter en stund och argumenten haglade.

Efterdiskussion

Spelet avslutas med att eleverna får se en film om vilka konsekvenser deras beslut får i framtiden. Alla filmer och en guide finns i en powerpoint-presentation som laddas ned från demokrativerkstadens hemsida. Dessvärre fungerar filmerna dåligt att spela på min dator, som inte verkar vara tillräckligt kraftfull. Jag har föreslagit för rollspelets ansvariga att de bör gå att strömma från hemsidan istället. Allt kopieringsunderlag, filmer, partiskyltar och lärarhandledning finns på hemsidan.

En viktig del av arbetet sker efter själva rollspelet, då eleverna får reflektera över sin upplevelse. Frågor som eleverna behöver få reflektera och diskutera kring kan vara:

• Hur upplevde du rollen som folkvald och att företräda ett partis politiska åsikter?
• Hur gjorde du för att skapa samarbeten med andra?
• Hur kändes det att hamna i minoritet/majoritet?
• Hur går det till när riksdagen fattar beslut? Likheter och skillnader?
• Är din upplevelse som riksdagsledamot lik verkligheten?

Ämnesövergripande arbete skapar djup och mening

Det här arbetsområdet är ett samarbete mellan samhällskunskap och svenska som vi genomfört i tre klasser i årskurs 7. I Uddevalla kommun har vi en central skolbiblioteksorganisation, vilket är en fantastisk resurs. Två av skolbibliotekarierna har involverats i projektet och samplanerat med mig och svenskläraren.

Mål och syfte

Innan #metoo och debatten som följde bestämde vi oss för att arbeta tillsammans med utgångspunkt i temat "Lag och rätt". Vi har sett att vi behöver få igång läsningen hos eleverna och jag har tidigare när jag arbetat med detta centrala innehåll i SO efterlyst läsning av skönlitterär bok som kan kopplas till ämnesområdet, för att öka lärandet inom ämnesområdet. Skolbibliotekarierna tog fram tre böcker som kan knytas till det centrala innehållet i SO och de förmågor och kunskapskrav som vi tagit fram i samhällskunskap och svenska.

Böckerna

Det blev tre olika böcker som alla kan knytas till sexuella trakasserier eller övergrepp och även till viss del spridningen som detta kan få i vår digitaliserade värld. Det var viktigt att böckerna kunde kopplas till den juridiska/rättsliga samhällsstrukturen.

Arbetssätt

Projektet startade genom att skolbibliotekarierna presenterade böckerna. En bra presentation av böckerna är viktig och här fick eleverna verkligen chansen att komma in i böckerna ordentligt, vilket hjälper dem igång med läsningen. Vi fick se elever som kastade dig sig över boklådan när det var dags att välja bok, som om vi hade tre olika chokladkakor att välja mellan. Det var en häftig upplevelse. Vi har fått se pojkar läsa böcker med stor entusiasm. Jag har mött elever på väg in till mina lektioner som förhoppningsfullt frågar: "ska vi läsa vår bok idag?".
De elever som har en läsnedsättning eller svårt att läsa tryckt text har fått tillgång till Legimus, så de har kunnat lyssna på boken och samtidigt följa med i texten.

Vi fick en rivstart då det var schemabrytande under vecka 46 och därmed fick eleverna lästid: en timma varje morgon och en timma varje eftermiddag.

I svenskundervisningen har de läst böckerna och skrivit läsloggar parallellt med SO-undervisningen. Vi har också haft boksamtal.

SO-undervisningen

Del 1

Vi började med ett textsamtal utifrån en text om "Instagramupploppet" från elevernas lärobok (Utkik Samhällskunskap från Gleerups). Texten passade ju väl in i temat för det här projektet. Textsamtalet inleddes med att jag hade tagit ut 10 begrepp ur texten som eleverna fick arbeta med i par. Dels fick de diskutera vad begreppen betyder eller kan innebära, men också gissa vad texten kommer handla om utifrån dessa begrepp. Jag ledde därmed in dem i texten och det är en väldigt bra strategi för att skapa nyfikenhet och en ingång till en text. Vi hade också samtal efter läsningen.

Vi arbetade vidare med skillnaden mellan lagar och regler och varför ett land behöver lagar. De fick i grupper lista de 5 viktigaste lagarna som ett land måste ha. Vi har tidigare arbetat med demokrati och mänskliga rättigheter och detta märktes - yttrandefrihet, åsiktsfrihet, allas lika värde var sådant som kom fram i alla grupper.

Del 2

Därefter gav vi oss in i den juridiska samhällstrukturen genom att arbeta med "från brott till straff" och tillhörande begrepp. Här fick eleverna sedan koppla rättssamhällets olika delar (polis, åklagar, domstol, kriminalvård) till brotten som begås i böckerna. Det är i den här uppgiften som vi ser att eleverna förstår vad de läser och gör textkopplingar. Att de kan koppla den skönlitterära texten till texten i samhällskunskapsboken (text-till-text). Att de kan koppla den skönlitterära texten till ett fenomen i samhället (text-till-världen). Med hjälp av de skönlitterära böckerna fick eleverna syn på den juridiska samhällsstrukturen och det bidrog till ett ökat lärande därigenom.

Del 3

I den här delen knöt vi an till de skönlitterära böckerna igen. Vi arbetade med sexuella övergrepp och trakasserier, lagtext kring detta samt #metoo-debatten. SVT har tagit fram en sida om sexuella övergrepp som var lättöverskådlig, med filmklipp och fakta. Den riktar sig till yngre barn, men fungerade mycket bra i det här sammanhanget också.

UR:s serie "Justitia" har också bra filmer kopplat till internettrakasserier och sexualbrott som vi arbetade med.

Och slutligen tittade vi på "Sluta tafsa" som finns på digitalpedagogik.se och hade därefter en kooperativ övning - karusellen.

De frågor som eleverna snurrade runt i karusellen kring finns här.

Del 4

SO-undervisningen avslutades med att eleverna skulle analysera det brott som begås i den bok de läst och lyfta brottet utanför boken. Detta är ju brott som begås i vårt samhälle och därmed analysera orsaker, konsekvenser och åtgärder till denna typ av brott. För att koppla det till samhället hade en av skolbibliotekarierna en lektion om källkritik och nyhetsvärdering. Hon hade plockat ut artiklar om de brott eleverna läst om och eleverna fick därefter göra en källkritisk analys av nyhetsartiklarna. Dessa kunde sedan användas i elevernas analyser.

Jag använde den samhällsvetenskapliga analysmodellen och det var första gången eleverna mötte denna. Därför hade vi en "Analysskola" innan, där vi gick igenom analysens olika delar. Eleverna fick sedan fylla i en stödmall och avslutningsvis skriva en resonerande text. Här uppstod många samtal mellan de elever som hade läst samma bok och mycket smådiskussioner pågick under arbetet med analysmodellen.

Hela arbetsdokumentet hittar du här.

Boksamtal

Parallellt med SO-undervisningen har eleverna haft två boksamtal som skolbibliotekarierna lett. Under dessa samtal fördjupades förståelsen av boken, vilket syntes på kvalitén i de uppgifter vi arbetade med i SO-undervisningen. Boksamtalen skapade bredd, djup, ökad begreppsanvändning, konkretiseringar och problematiseringar av ämnesinnehållet i SO. Samtidigt kom SO-undervisningen att bli meningsskapande för bokläsningen och möjliggjorde en ökad läsförståelse och textkopplingar. Samarbetet gav således en synergieffekt och har definitivt lett till ett ökat lärande. Upplägg och frågor för boksamtalen finns här.

Boksamtal

En annan slutsats som jag kan dra av detta projekt är att förutom att det ökar elevernas kunskaper och bidrar till en kunskapsutveckling inom både samhällskunskap och svenska, så har vi fått igång pojkarnas läsning och läslust. Det gäller nu att vi håller i och fortsätter här.

Vikten av att modellera och tala om förväntningar

Jag sitter i bedömningsarbetet... Det sista inför betygssättningen. Jag undervisar två klasser i årskurs 8. Båda har haft prov inom området "Så styrs Sverige". När vi arbetade med "Från förslag till lag" gjorde vi en begreppskarta. Du kan läsa om det här.

Lektionen efter skrev jag ihop begreppskartan i en resonerande text under rubriken "Från förslag till lag". Jag skrev ett resonemang på en E-nivå. Eleverna fick sedan prata om vad som skulle kunna lyfta resonemanget till en högre nivå. Därefter jobbade vi med det tillsammans och det blev tydligt vad skillnaderna är mellan de olika betygsnivåerna i ett resonemang. Vi har tillsammans utvecklat ett metaspråk om kvalité och bedömning, där vi utgår från bedömningsaspekterna.

Denna uppföljning av begreppskartan med att modellera och tala om olika kvalitéer i ett resonemang hade jag inte i den andra klassen som jag undervisar. Väldigt dumt, inser jag nu.

När jag nu har bedömt proven och just denna fråga, som var en del av provet, kan jag konstatera av det skiljer mycket i kvalité mellan dessa två klasser. Det innebär att när man modellerar i undervisningen och arbetar med förväntningar och visar på olika kunskapskvalitéer får det faktiskt resultat. Jag ser det nu direkt och det stärker min övertygelse om att det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet faktiskt ÄR kunskapsutvecklande. 

Begreppskarta: Från förslag till lag

I årskurs 8 arbetar vi just nu med arbetsområdet "Vem styr Sverige". För eleverna är det ofta svårt att förstå alla nya begrepp när de ska ta ett helhetsgrepp kring denna samhällsstruktur. Jag har tidigare arbetat med begreppskartor inom detta område och eftersom det föll så väl ut förra gången, gjorde jag om det. Läs mer om begreppskartor och exempel på användningsområden här.

Jag började med en genomgång där jag gick igenom hur det går till från förslag till lag och betonade och förklarade de ämnesspecifika begreppen. Dessa begrepp skrev jag sedan ned på tavlan och eleverna arbetade i par och skrev av begreppen på post-it-lappar. Därefter satte de ut lapparna i rätt ordning på ett stort papper. De drog pilar mellan lapparna och skrev sambandsord på pilarna. Några elever skrev kortare "bildtexter" som förtydligade orden. Som avslutning fick de förklara sin begreppskarta för mig eller min VFU-student.

Att arbeta parvis innebär att eleverna får möjligheter att sätta ord på sin kunskap, vrida och vända på uppgiften tillsammans "jag uppfattade det såhär...", "jag tror det ska vara såhär, därför att..." Och slutligen får eleverna förklara hela ordningen för mig.

Även denna gång föll det väl ut och det är alltid väldigt roligt när eleverna själva uttrycker att de lärt sig mycket. Under arbetets gång ställer eleverna också fördjupande frågor om t.ex utskottens arbete, skillnaden mellan utskott och departement och hur en debatt i riksdagen går till. En begreppskarta är väldigt bra för de elever som har störst utmaningar, men även för de elever som kommit lite längre i sin kunskapsutveckling finns stora möjligheter till fördjupning.

Att arbeta som lärare 2017 innebär ju att man direkt kan koppla upp sig mot riksdagen och se vad som pågår just nu. Inget spännande just vid lektionstillfället, men en liten del av debatten om nationella proven kunde vi se - extra intressant eftersom det är något som ligger nära eleverna och som de flesta har åsikter om.

Samarbetsövning om ekonomiskt kretslopp

Mina 9:or arbetar just nu med samhällsekonomi. För att introducera det ekonomiska kretsloppet och skapa samtal och diskussioner runt det fick de göra en samarbetsövning.

Jag jobbar med flippat klassrum och de hade därför sett en film om det ekonomiska kretsloppet på 5 min och var således lite förberedda. Klassen delades in i grupper om 4. Därefter fick varje grupp ett kuvert med de fyra sektorerna (hushåll, företag, bank och offentlig sektor) och pilar med ord som de skulle lägga ut och skapa det ekonomiska kretsloppet.

Därefter diskuterade de tillsammans frågorna:

• Beskriv hur ditt barnbidrag rör sig runt i de olika delarna av det ekonomiska kretsloppet.
• Om priset på bränsle stiger, hur påverkar det de olika delarna i det ekonomiska kretsloppet?
• Om reporäntan höjs, hur påverkar det de olika delarna i det ekonomiska kretsloppet?
• Om kommunalskatten sänks, hur påverkar det de olika delarna i det ekonomiska kretsloppet?

De fick använda många begrepp som är kopplade till den ekonomiska samhällsstrukturen. Tillsammans hjälpte de varandra i sin kunskapsutveckling. När eleven får sätta ord på sin kunskap och på sina tankar ökar lärandet både för eleven själv och för klasskamraterna. 

Här är dokumentet jag använt för att skriva ut bilderna och pilarna som jag också laminerat. Ibland använder jag dokumentet som en skärmövning, så bortse från pilarna utan begrepp.

Klicka på bilden för att komma till dokumentet

Digitala resurser i den språkutvecklande undervisningen

I det här inlägget kommer jag lägga upp några av alla de digitala resurser jag använder i den språkutvecklande undervisningen. Några har jag omnämnt tidigare i mina inlägg. Nu visar jag hur jag använder dem i filmklippen nedan.

Skärminspelning

Jag började flippa mitt klassrum under förra året för att dels vinna lektionstid men framför allt för att eleverna skulle komma förberedda till lektionen och vi därför kunde nå längre och djupare under lektionen. När jag har flippat mitt klassrum följer jag alltid upp flippen i en loggboksfråga. Men det var först under den här terminen som jag började spela in egna flippar genom skärminspelning.

Jag upptäckte då också att jag kan spela in en sammanfattning av lektionsgenomgången. Ofta utgår jag från en presentation (powerpoint) när jag har genomgång. Bilderna i presentationerna är inte så ordrika, utan det är ofta ämnesspecifika begrepp och många bilder. I skärminspelningen pratar jag då till de sidor jag visar. Detta har blivit en succé bland eleverna, som använt dessa som repetitionsfilmer. Framför allt är det de elever med störst utmaningar som behöver se och höra samma sak flera gånger som använt dessa filmer flitigast. Det har varit ett värdefullt verktyg under hösten och verkligen lett till ett ökat lärande hos mina elever.

Se hur jag gör:

Exit tickets

I en språkutvecklande undervisning behöver man dels sätta upp språkliga mål med undervisningen, dessa mål behöver också synliggöras för eleverna. Jag tänker att formativ bedömning är en del av det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet och en viktig del av detta är att synliggöra lärandet för eleverna. Jag använder mig av någon form av exit tickets vid varje lektion. De digitala verktygen för detta är ju oändliga. I det här klippet visar jag dem som jag använder allra oftast och som jag tycker är väldigt lätthanterliga och enkla för både mig och eleverna. 

Se de resurser jag använder ofta:

 

Tankekartor

Jag har tidigare skrivit om begreppskartor, men det finns ju många andra sätt man också kan använda olika typer av tankekartor i den språkutvecklande undervisningen. Inte minst för att skapa interaktion mellan eleverna. Ibland kan det vara värdefullt att interaktion sker genom att eleverna samtalar med varandra. Ibland kan interaktionen ske genom att de skriver och digitalt interagerar med varandra. Då är en delad tankekarta ett värdefullt verktyg. Jag använder därför Mindmup på olika sätt i min undervisning. Att den här helintegrerad med google (för oss som Google-suite-for-education-skola) innebär att verktyget blir mycket kraftfullt.

Såhär använder du Mindmup: 

"Från vardagssnack till skolspråk" ny serie från UR Skola

Tipsar om de halvtimmeslånga programmen från UR Skola: "Från vardagssnack till skolspråk".

Serien är vardagsnära och dyker rakt ned i svenska klassrum. Från lågstadiet till gymnasiet, i olika skolämnen. Serien tar sin utgångspunkt från att språket är makt och att alla ämneslärare behöver arbeta språkutvecklande. Teori varvas med praktik och serien är otroligt inspirerande och kan användas som fortbildning i lärargrupper.

Källkritisk uppgift till första världskriget

I en språkutvecklande undervisning ställs höga förväntningar på eleven. Eleven ska utveckla de högre tankemässiga förmågorna såsom att vara källkritisk. Jag är tydlig med att det inte är elevernas faktakunskaper som bedöms, utan vad de gör med sina faktakunskaper. Vi har arbetat med 1800-talet och orsakerna till första världskriget. De faktakunskaper de fått med sig ska de nu använda till att arbeta källkritiskt.

Den här uppgiften som heter "Orsaker till första världskrigets utbrott - mediekritiska perspektiv på multinationella populärhistoriska tidskrifter" hittade jag i Lärarnas tidning och har anpassat lite för att fungera för mina elever i årskurs 8. Grunduppgiften och tillhörande artiklar hittar du här. Uppgiften är framtagen av Thomas Nygren (docent i historiedidaktik) och Lotta Vikström (professor i historia). De har tagit fram fler uppgifter inom området.

Analysera ingresser

Första delen av uppgiften handlar om att jämföra ingresserna från två artiklar, varav den ena kommer från en spansk tidskrift och den andra från en brittiskt. Detta gjorde eleverna enskilt och vi lyfte sedan upp vad de kommit fram till i helklass. Diskussionerna handlade dels om vilka olika roller Spanien och Storbritannien hade i första världskriget och om detta har kunnat påverka deras olika ingångar. 

Arbete i grupper

Artiklarna som ska analyseras har ett ganska svårt språk. Dels är de översatta och dels är det många ord och begrepp som är helt nya för eleverna. Artiklarna är också ganska långa. Men på grund av att eleverna har förkunskaper om första världskrigets orsaker och då fokus i uppgiften ligger på att vara orsaksdetektiv gick ändå arbetet med texterna bra. De arbetade i sina grupper, med cirka sex elever per grupp. De delade upp den artikel de tilldelades, vilket resulterade i att de fick läsa en sida var.

Sammanlagt var det fyra grupper. Varje grupp fick varsin artikel från en tidskrift från olika länder: polsk, tysk, spansk och svensk.

När de läste sin sida i gruppens tilldelade artikel skulle de stryka under de orsaker de hittade med överstrykningspenna. Olika färg för olika orsaker och därmed skapade understrykningen en struktur för eleverna, det blev tydligt vilka orsaker som var dominerande.

De fick sedan berätta för de andra i sin grupp vad deras sida handlade om och vilka orsaker som var dominerande.

En elevs understrykningar och kategorisering av vilka orsaker som framkommer. Trots att eleven inte förstår alla ord i texten, kan hen ändå sortera ut orsakerna tack vare förkunskaperna som hen har.

Tvärgrupper

Eleverna blandades i nya grupper där varje artikel från de olika länderna representerades av en eller två elever. De berättade för varandra vad deras artiklar handlar om och vilka orsaker som dominerar. De fick sedan diskutera följande frågor:

• Hur skiljer sig era artiklar åt?
• Varför skiljer de sig åt?
• Vad är bra och dåligt med de sätt som artiklarna förklarar första världskrigets utbrott på?
• Vilken artikel verkar mest trovärdig och varför?

Enskilt arbete

Utifrån ovanstående frågor som diskuterats i smågrupper fick de avslutningsvis formulera sina svar på frågorna skriftligt. 

Hela uppgiften som är delad med eleverna hittar du här.

Arbetet med denna uppgift var mycket språkutvecklande. Eleverna arbetade under 90 min med hög koncentration och fokus på uppgiften. De var mycket aktiva både enskilt och interaktiva i grupp. Uppgiften var utmanande, men med hjälp av stödstrukturer så klarade samtliga elever av uppgiften utifrån sin nivå. Efter övningen pratade vi också om att det var en mycket svår text, men att det ändå gick att förstå de viktigaste dragen och orsakerna, trots att de inte kunde förstå allt i texten. Det här gav också eleverna en strategi för läsning av text i framtiden. Läsningen går lättare om man vet vad man letar efter eller har ställt en fråga till texten innan och då blir det också enklare att stryka under det som är viktigt.

Jag har tyckt att det varit en utmaning att hitta källkritiska uppgifter kopplat till de arbetsområden vi läser om. Det finns många bra uppgifter jag ramlar över, men de passar sällan in. Därför är jag extra nöjd med att jag hade med den här uppgiften i planeringen från början. Uppgifter blir alltid som bäst när faller in naturligt, då blir de också mer meningsskapande för eleverna.  

Att avsluta ett arbetsområde om revolutioner genom kooperativt lärande

Jag ser ett kooperativt lärande som en del av ett språkutvecklande arbetssätt. I Lgr 11 förekommer ordet resonemang i samtliga kursplaner. Lärandet sker genom att eleverna interagerar med varandra, det handlar om att tala och göra, så att undervisningens innehåll blir meningsskapande för eleven. Genom Läslyftet har jag tidigare testat på kollaborativt lärande och även bloggat om det. På Facebook mötte jag gruppen "Kooperativt lärande" som jag började följa och på deras bloggsida (https://kooperativt.com/) har de samlat 49 strukturer för kooperativt lärande. Några av strukturerna (t.ex. EPA) har flera av oss använt tidigare, medan andra är nya och kan inspirera oss.

Jag ska därför här berätta hur jag avslutade ett arbetsområde om revolutionerna genom övningarna "Mötas på mitten" och "Karusellen".

Vi har sedan terminens start arbetat med franska och industriella revolutionen. På engelskan har eleverna även fått undervisning om amerikanska frihetskriget. För att knyta ihop säcken och avsluta arbetsområdet och lägga grunden för 1800-talet (ideologier, imperialism, spänningar i Europa) arbetade vi i kooperativ anda.

Mötas på mitten

Du kan läsa mer om denna struktur här.
Vi är i år testpiloter för Gleerups digitala läromedel (Utkik) och eleverna fick börja att läsa en sida med rubriken "Vad blev kvar av revolutionen". Därefter fick de i grupper om 4 elever ett A3-papper enligt nedan. De fick klippa isär pappret, så varje elev fick varsin del. Varje elev fick nu skriva ned de viktigaste konsekvenserna av den franska revolutionen. När alla var klara fick de använda papprets mitten-ruta "Mötas på mitten" och enas om de fem viktigaste konsekvenserna på lång och kort sikt, samt på baksidan motivera sitt val.

Vi tog sedan och gjorde en gemensam genomgång om vad grupperna kommit fram till och diskussionen lyfte sedan till hur det ser ut i vårt samhälle och i världen idag och vilka utmaningar som finns kring detta i framtiden (då mycket av det eleverna lyfte handlade om mänskliga rättigheter).

Karusellen

Du kan läsa mer om denna struktur här.
Nu fokuserade vi på den industriella revolutionen och eleverna fick läsa en text i läroboken med rubriken "Industrin förändrar världen".
Efter läsningen delades klassen in i fyra grupper med cirka sex elever per grupp. På öarna i klassrummet hade jag lagt ut nedanstående frågor (en fråga/bord). Varje grupp fick en tuschpenna, med olika färger för varje grupp. De utsåg en sekreterare i gruppen och startade sedan vid ett av borden. Grupperna började med att diskutera frågan och skrev sedan ned sina tankar kring frågan. Efter mellan 5-10 min fick de snurra vidare till nästa fråga. Då fick de läsa frågan samt det som gruppen innan hade skrivit och fylla på med fler tankar eller utveckla det som redan stod. Därefter snurrade karusellen igen till nästa fråga, tills alla grupper arbetat med samtliga frågor.
Efter detta kom vi naturligt in på nästa arbetsområde - 1800-talet med ideologier, imperialism och det som kom att orsaka första världskriget.

 




Eleverna började lektionen med loggboksfrågan "Vilka är de viktigaste konsekvenserna av de revolutioner vi läst om?". Samma fråga avslutade lektionen i en mentimeter, där de fick formulera ett svar på denna fråga med 140 tecken.

I en snabbutvärdering i klassen sa eleverna bland annat att genom det här arbetssättet fick de möjlighet att:

• "Lyssna in andras kunskaper och tolkningar"
• "Sätta ord på sina egna tankar"
• "Lära sig mer genom att förklara för andra"
• "Röra sig under lektionstid"

Förklaringsmodeller till folkmord som utgår från olika begrepp

I årskurs 9 börjar det snart bli dags att avsluta arbetsområdet "Folkmord". För andra gången har jag byggt upp arbetsområdet utifrån två olika förklaringsmodeller som tar sin utgångspunkt i olika begrepp. Båda dessa modeller har jag hämtat från lärarhandledningen till Libers SOS Historia, skriven av Göran Svanelid. Vi har även använt den "vanliga" samhällsvetenskapliga analysmodellen.

Arbetssättet bygger på att ge eleverna stödstrukturer i form av begrepp och förklaringsmodeller för att de sedan i slutet av arbetsområdet ska kunna föra ett självständigt resonemang:

1. Eleven får fylla i en stödstruktur utifrån historiska exempel kring ett folkmord. Det sker både enskilt, i smågrupper och i helklass.
2. Eleven får analysera ett folkmord i taget och skriva ett kortare resonemang utifrån sin stödstruktur. De får arbeta med kamratbedömning utifrån givna bedömningsaspekter.
3. Vid arbetsområdets slut ska de självständigt kunna föra ett större resonemang om förklaringar till att ett folkmord kan ske. 

Utgår från film

Tre folkmord har stått i centrum: förintelsen, kommunistiska regimers brott på mänskligheten samt folkmordet i Rwanda. Oftast tar jag min utgångspunkt i texter. Denna gång fick eleverna hämta informationen ifrån olika fillmklipp på Levande Historia samt i spelfilmen "Hotel Rwanda". Filmer kan ge eleverna möjligheten att nå en större inlevelse och det finns många förtjänster med att använda film. Det finns också utmaningar; såsom att titta, lyssna och föra anteckningar samtidigt. Det har därför varit viktigt att vi tillsammans har sammanfattat efter filmerna/filmklippen. Detta har gett eleverna möjlighet att träna på att sammanfatta men också förbereda sig för att hålla fokus på rätt sak.

Förintelsen

Vi började med förintelsen, då eleverna precis innan hade arbetat med andra världskriget och hade bra förkunskaper kring situationen i Tyskland under 1930-talet. Som uppstart med syfte att repetera använde jag mig av en del av Levande Historias material "Uppdrag demokrati". Eleverna fick bilder på olika händelser som de skulle lägga ut på en tidslinje.

Övningen och bilder är hämtade på Levande Historia 

Vi gick sedan igenom bilderna och la dem i rätt ordning. Många grupper hade dock lagt bilderna rätt och visste vad de handlade om. Grupperna fick sedan diskutera frågorna:

• När upphör Tyskland att vara en demokrati?
• Vad krävs för att ett land ska få kalla sig demokrati?

Vi gick sedan igenom den förklaringsmodell eleverna skulle använda för att förklara hur förintelsen kunde ske. Den tog sin utgångspunkt i begreppen: kategorisering, segregering och diskriminering. Genom 8 avsnitt av serien "Fakta om förintelsen" på Levande historia fick eleverna fylla i exempel på händelser som faller in under respektive begrepp. 

De fick också fylla i vad som hände under själva folkmordet samt bakomliggande orsaker.

Därefter fick de skriva en sammanfattning om hur man kan förklara att förintelsen kunde äga rum med utgångspunkt i ovanstående förklaringsmodell. De fick träna på bedömningsaspekterna och göra en kamratbedömning av sina texter.

Kommunistiska regimers brott mot mänskligheten

Vi utgick här från 6 avsnitt ur filmen "Från dröm till terror" som också finns på Levande Historia. Här skulle eleverna analysera vilka roller människor intog för att förklara hur det kunde äga rum.

Efter detta fick eleverna analysera det de fått ut av filmen och skrivit in i sin tabell. De fick diskutera och besvara frågorna:

• Vilka av fälten var lättast respektive svårast att hitta människor eller grupper att placera? Varför?
• Vilka likheter kan ni se mellan vilka som ingår i de olika rollerna mellan de olika regimerna?
• Hur kunde de kommunistiska regimerna lyckas? Finns det några gemensamma drag? Fanns det grupper som gynnades av förändringarna?

Folkmordet i Rwanda

Vi utgick från filmen "Hotel Rwanda" och eleverna skulle under tiden arbeta med den samhällsvetenskapliga analysmodellen. För att hänga med i filmen från början hade jag en genomgång som jag även lagt ut som flipp (inspelad genomgång som eleverna skulle se innan lektionen). Vi gick kort igenom Rwandas historia.

Avslutning

Hela arbetsområdet kommer avslutas genom att eleverna utifrån förklaringsmodellerna och begreppen ska skriva en resonerande text till rubriken "Förklaringar till att ett folkmord kan ske".

Uppgiftens innehåll och disposition kan du se här.

Många intressanta inslag har skett under tidens gång såsom kopplingar till NMR:s demonstration i Göteborg samt deras symboler. Höger- och vänsterextrema uttryck i vårt samhälle idag. Situationen för folkgruppen Rohinghya i Burma. En elev som håller i en lektion utifrån sin gammelfarfar som deporterades till Gulag på grund av sin tro, läs mer om det här.
Ett arbetsområde som verkligen är angeläget i den tid vi lever i idag och det blir så självklart att göra kopplingar mellan historia - nutid - framtid.