Ordmolnets oanade möjligheter

Jag använder då och då ordmoln med olika mål och syften.

• Som exit tickets - ett eller flera ord som sammanfattar lektionen
• Som association vid uppstart - "vilka ord tänker du på när du hör/ser/läser/tänker..."
• Som utvärdering 
• Som en ingång till en text
• Som en sammanfattning av en text
• Som en ingång till en diskussion
• Som en inspiration till att skriva ett resonemang

Jag tycker att ordmolnen kan fungera som värdefull stöttning i elevernas språk- och kunskapsutveckling, beroende på syfte och mål. Det finns en uppsjö av olika ordmolnsverktyg. De jag har använt är:

Wordle (http://www.wordle.net)
Lätthanterlig, behöver inget inlogg, finns ganska många olika redigeringsmöjligheter.

Tagxedo (http://www.tagxedo.com)
Lätthanterlig och kan skapa roliga former, uppskattas därför av eleverna.

Answergarden (https://answergarden.ch)
Detta verktyg kan fungera som en omröstning, om det är ett ord som flera elever skriver in blir det ordet större än de andra. Jag använde detta när eleverna skulle skriva ett resonemang om brottslighet i samhället. Vi hade då läst och diskuterat orsaker, konsekvenser och lösningar. Efter varje del fick de skriva med ett ord så många orsaker de kunde komma på och nästa lektion så många konsekvenser de kunde komma på osv. Därefter skrev jag ut dessa och satte upp i klassrummet, la även upp på Classroom och inför det egna skrivandet hade eleverna något att utgå ifrån och få inspiration från.

Nyanländas lärande och tips på kompletterande material

Var på Läslyftets handledarutbildning i veckan. Vi hade föreläsningar av bland andra Lotta Olvegård och Qarin Franke om språkbaserad ämnesundervisning och litteracitet för nyanlända. Mycket intressanta och givande föreläsningar. Det här är en utmaning, inte minst för de skolor som inte sedan tidigare är vana vid att arbeta med andraspråkselever eller för de skolor som tar emot få nyanlända. På vår skola har vi få nyanlända och de vi tar emot direktintegreras i ordinarie klass, vi saknar förberedelseklass. Eleverna kan ha varit i Sverige 2-4 månader och det ställer därför helt nya krav på oss ämneslärare och på organisationen.

Några punkter från föreläsningarna som jag vill understryka:

• Om ett barn kommer vid 12-15 års ålder tar det cirka 6-8 år för att nå ett skolspråk.

• Det går inte att vänta på att eleverna ska lära sig svenska först och sedan börja läsa andra ämnen. Därför har alla lärare ett ansvar för skolspråksutvecklingen.

• Vi ämneslärare måste ställa oss frågor om vilka språkliga krav och förväntningar som finns i våra ämnen. (Olvegård tog exempel från lärobokstext i historia - Utkik Historia - och det blev tydligt vilka stora språkliga utmaningar som andraspråkseleverna möter, men även alla andra elever). 

• Lämna aldrig elever ensamma med texter, aktivitet måste ske före, under och efter läsning.

• Ämnesövergripande/tematiskt arbetssätt.

Den viktigaste utgångspunkten i mötet med nyanlända är dock att det är en mycket heterogen grupp som inte kan klumpas ihop. Det är elever med mycket olika skolbakgrunder, med olika språkkunskaper, med olika erfarenheter, mm. även om de kommer från samma land. Vi kan aldrig utgå ifrån att det som passar för den ena kommer även passa för den andra.

Det har börjat komma en hel del material som kan användas i SO-undervisningen och jag länkar längre ned i inlägget till lite material som jag använt i min undervisning. Men det fungerar inte att köpa ett material och sätta i händerna på en nyanländ elev och tro att resten löser sig eller att minska det dåliga samvetet för stunden.

Materialet jag länkar till har jag använt som komplement. Eftersom de elever jag har är direktintegrerade i klass och inte går i förberedelseklass försöker jag att låta eleverna följa den ordinarie undervisningen som också ska vara språkutvecklande för alla elever. Då kan materialet användas som ett komplement, som en fördjupning, som en stöttning, men det får aldrig stå helt för sig självt eller lämnas med eleven till sitt egna öde. Jag vill också i sammanhanget betona vikten av samarbete med studiehandledaren.

I min dröm önskar jag att vi ämneslärare i de komplexa och texttunga ämnena kunde plocka ur kärnan i våra ämnen. Sätta oss tillsammans med andra ämneslärare och se vilka samarbetsmöjligheter som finns över våra ämnesgränser, hitta ämnesövergripande områden där vi kan ta hjälp av allt det anpassade material som finns. Använda elevernas flerspråkighet som resurs i undervisningen och lärandet (translanguaging) och då måste studiehandledarna vara med i ett tidigt skede. Självklart ska även sva-undervisningen inkluderas. 

Material och länkar

Läslyftets modul "Grundläggande litteracitet för nyanlända elever" ger lärare didaktiska redskap för att stötta eleverna i deras utveckling mot att kunna hantera olika slags texter.

Bildtema 

Olika bildtema kan du hitta här och här.

Svenskt statsskick

"Drömmen om demokrati" är filmer från UR om hur Sveriges statsskick och vem som bestämmer vad. Filmerna har undertexter på flera olika språk, bl.a. somaliska och arabiska. Det finns några filmer där de även talar somaliska och arabiska (sök på UR skola). 

Träna ämnesspecifika begrepp samt översättning av begrepp till fler språk:

Samhällskunskap

Historia

Geografi

Religion

"Förstå språket NO/SO"
Är en lärobok där eleverna får kunskaper i NO och SO, samtidigt som de lär sig svenska. Innehåller olika typer av uppgifter som är kopplade till enkla texter. Läs mer och beställ. 

"Sätt ord på SO"
Innehåller olika ordkunskapsuppgifter med de mest grundläggande ämnesspecifika orden i SO. Läs mer och beställ.

"Viktiga ord i NO/SO" 
Riktar sig framför allt till mellanstadiet, men kan användas på högstadiet också inom vissa områden eller för vissa elever. Läs mer och beställ.

"Omvärldskunskap" 
Främst för elever med kort skolbakgrund. Förbereder för kunskaper i NO och SO. Innehåller text och uppgifter. Finns därtill en rejäl lärarhandledning med arbetsblad och extramaterial. Läs mer och beställ.

"Clio förberedelseklass" 
Är ett helt nytt, kostnadsfritt, digitalt läromedel för nyanlända. Finns i flera olika ämnen bl.a. SO. Innehåller texter, arbetsområden, uppgifter, filmklipp, ljudklipp, länkar mm. Jag har inte själv hunnit använda denna portal ännu, men jag har redan hittat flera delar som jag kommer att testa. Läs mer här.

Kontextualisering inför nytt arbetsområde

Jag handleder mina kollegor i modulerna "Främja elevernas lärande i SO" och "Främja elevernas lärande i NO". Del 1 som vi arbetar med just nu handlar om kontextualisering och att ta eleverna från vardagsspråk till ämnesspråk.


Jag har nu introducerat ett nytt ämnesinnehåll som kommer handla om klimatzonerna - dess typiska drag samt koppla in klimatförändringar, människors livsvillkor, sårbara platser och naturkatastrofer. När jag presenterat detta område utgår jag från sammanhang som eleverna känner igen sig i och har viss kunskap om. Startuppgiften handlar om att i grupp kategorisera bilder som passar in på respektive klimatzon. Eleverna var indelade i smågrupper och under deras samtal fick jag syn på deras förkunskaper och språk. Jag kan utifrån det planera den fortsatta undervisningen. Efter denna introduktion diskuterade vi bilderna tillsammans och jag kunde då leda in dem i ett ämnesperspektiv och ett ämnesspråk.

Som bilden nedan visar ska man starta ett nytt arbetsområde eller nytt ämnesinnehåll i rutan där man ställer låga kognitiva krav och ger mycket kontextuellt stöd, för att sedan ha kvar stödet, men ställa högre kognitiva krav.

Bild från Läs- och skrivportalen

Du får gärna använda mina bilder om du också vill testa detta. Du hittar bilderna här.

Kategorisera bilder - en uppstart som synliggör elevernas förkunskaper

Jag använder ofta bilder för att skapa intresse för ett nytt arbetsområde. Att låta eleverna i smågrupper få kategorisera bilderna skapar intressanta diskussioner och elevernas förkunskaper synliggörs. Att ta reda på förkunskaperna och lyssna in det språk de använder är viktigt för planeringen av kommande arbetsområde.

Bilder kan också användas som stöd för att visa på en utvecklingslinje, ett förlopp eller en struktur. Här följer några exempel.

EXEMPEL

• Som en introduktion till arbetsområdet "Så styrs Sverige" har jag plockat ut några bilder där eleverna i smågrupper får placera dem under rätt rubrik, utifrån vem som ansvarar för vad: kommun, landstand, stat. 

Klicka på bilden för att nå samtliga bilder

• Vid en uppstart till arbetsområdet "Efterkrigstiden 1950-2010" hade jag lagt ut respektive årtionde på varje bord i klassrummet (borden var placerade i öar om 4-5 elever). När eleverna kom in i klassrummet fick de en bild på en händelse, person, organisation m.fl. De skulle sedan med hjälp av sina klasskompisar placera sig vid rätt årtionde. I några fall var bilderna svåra och jag fick då hjälpa de att tolka bilden om vad de såg.

Klicka på bilden för att nå samtliga bilder

• Efter att ha läst om industriella revolutionen fick eleverna i par en samling bilder som de skulle placera i en händelsekedja och skriva bildtexter till. De skulle också dra pilar från den ena bilden till den andra eller från en bild till flera andra bilder. Eleverna fick möjlighet att sätta ord på sin kunskap, samtala med andra, lyssna på sin samarbetskompis och diskutera.

Klicka på bilden för att nå samtliga bilder

Samtal i smågrupper om den kvinnliga rösträttsfrågan

Under höstterminen har jag varit handledare i Läslyftet och vi har läst modulen "Samtal om text". Del 6 handlade om eftertänksam dialog som är inspirerad av sokratiska samtal. I den eftertänksamma dialogen leder läraren ett öppet och respektfullt samtal kring ett specifikt ämnesinnehåll. Dialogen hjälper eleverna att utveckla sin förståelse och får möjlighet att utveckla kommunikativa förmågor, förmågan till problemlösning, till kritiskt tänkande och till att bli en aktiv lyssnare. Det vanliga i ett klassrum är att läraren tar en stor del av taltiden och eleverna får inte möjlighet att sätta ord på sina tankar eller kunskaper.

Till varje del i Läslyftet ska deltagarna göra en undervisningsaktivitet som är kopplad till det vi läst om. Egentligen ska utgångspunkten vara en text, men jag valde att istället utgå från filmen "Suffragette" samt första avsnittet i första delen av "Frökens Frimans krig". Ofta handlar undervisningen om att Sverige blev en demokrati 1919, då kvinnor fick rösträtt. Kampen, kriget och kvinnorna bakom denna reform får sällan något utrymme, vilket jag ville ändra på. Våra demokratiska fri- och rättigheter är inga självklarheter och inget som är av naturen givet, utan det finns människor och kvinnor som gått in i döden för att ge oss detta.

Eleverna fick börja med några basfrågor för att komma in i ämnet. Klicka på bilden för att komma till frågorna.

Lektionen efter delades klassen upp i grupper med ca 7 elever. De fick sätta dig ostörda i olika rum. Jag var samtalsledare i en av grupperna, de andra grupperna fick själva utse en samtalsledare. Jag hade också förmånen att ha tillgång till vår specialpedagog som kunde gå runt och lyssna in de olika grupperna och därmed kunde kvalitén i samtliga grupper hållas. Eleverna fick nedanstående struktur att hålla sig till. Klicka på bilden för att komma till dokumentet.

Efteråt fick eleverna skriva en kort reflektion om samtalsformen och om samtalets innehåll. Jag fick in mycket intressanta reflektioner. I de utvärderingar som eleverna fick göra av terminens undervisning lyftes just dessa lektioner som mycket värdefulla och att de tyckte att det var lärorikt att få diskutera med en tydlig struktur. I det samtal jag hade äran att få ta del av i sin helhet, märktes att det fanns ett stort behov av att få diskutera kvinnors och mäns olika möjligheter och förutsättningar - såväl idag som i historien. Detta bidrog till att tända en gnista (som man så ofta försöker göra som lärare).

Med andra ord

För att eleverna ska kunna samtala, läsa och skriva om ämnesinnehållet i SO krävs det att de har dels ett skolspråk, men även ett ämnesspecifikt språk. De ämnesspecifika orden är de fackord som eleverna behöver för att kunna resonera, argumentera, analysera med mera inom ett ämne. Många av begreppen i SO är abstrakta begrepp och nominaliseringar (ord som gjorts om från verb eller adjektiv till substantiv, t.ex. producera - produktion, stark - styrka, föda barn - födelsetal, spädbarn dör - spädbarnsdödlighet. Nominaliseringar och abstrakta begrepp lägger fokus på ett högre plan, på fenomenet och inte på personen och olika handlingar.

När jag startade upp arbetsområdet "Så styrs Sverige" fick eleverna se ett avsnitt ur "Dröm om demokrati". Under filmens gång fick de skriva ned begrepp som de trodde var viktiga för att kunna förklara hur Sverige styrs. Då fick de också möjlighet att visa sina förkunskaper.

Därefter skrev vi gemensamt på tavlan upp alla begrepp de skrivit ned. De satt i grupper om fyra och skrev ned samtliga ca 20 begrepp på post-it-lappar, ett begrepp/lapp. Under tiden hjälpte de varandra att reda ut begreppens innebörd. Efter detta spelade de "Med andra ord" och tävlade i par. Spelet går ut på att den ena personen i paret tar en lapp och försöker förklara begreppet med andra ord för sin medspelare som ska gissa vad som står på lappen. De har mellan 30 sekunder - 1 minut på sig att klara så många lappar som möjligt, sedan går turen över till det andra paret. Det par som tagit flest lappar när samtliga lappar är slut, har vunnit.

Man kan utveckla detta genom "Tabu", där jag har skrivit upp vissa ord som är förbjudna att använda i förklaringen, de är tabu. Det är ord som finns i vardagsspråket och syftet blir därför att ta eleverna från vardagsspråk till ämnesspråk. T.ex:

JORDBRUK

bonde

odla

landet

djur

växter

Ett annat sätt man kan göra det på är att definiera vilka ord eleverna ska använda för att beskriva ordet, "Med dessa ord". Man skriver då ned andra ämnesspecifika ord och syftet blir då att tvinga in dem i ämnesspråket. T.ex:

FEODALSAMHÄLLE

ståndssamhälle

adel

livegna

soldater

Jag kommer starta nästa lektion genom att göra "Tabu" i helklass. Då blir det en utveckling av "Med andra ord" och de får då inte använda vardagsspråket som de under förra lektionen använde för att beskriva ordet. Jag delar in klassen i tre lag. En från varje lag sätter sig med ryggen mot tavlan och jag lägger upp ordet och tabuorden på tavlan och laget ska försöka få kompisen vid tavlan att gissa på rätt ord. De ska klara så många ord som möjligt under 1 minut, sedan går turen vidare till nästa lag. De som klarar flest ord under en omgång vinner. Detta blir också en repetition.

Vad ska den här bloggen tillföra?

För ett par år sedan upptäckte jag flera lärarbloggar, alltså bloggar där lärare delade med sig av sina erfarenheter, lektionsidéer och tankar om allt det som hör lärarvardagen till. Flera av dessa har inspirerat mig mycket, inte minst med värdefulla lektionsuppslag. Därtill är Facebook ett fantastiskt forum med alla sina grupper där idéer, åsikter och frågor delas hej vilt. Jag har snott, kopierat, gjort om, inspirerats och blivit en väldigt mycket bättre lärare av alla de erfarenheter jag fått ta del av. Så nu är det min tur att ge av mitt klassrum och min undervisning och kanske kan jag inspirera någon annan.

Jag fick möjligheten att bli handledare för Läslyftet under det här läsåret och gå en handledarutbildning vid Göteborgs universitet. Detta har gett mig djupare insikter i språkutvecklande arbetssätt och jag har under höstterminen verkligen testat många av de språkutvecklande metoderna. Jag är på inget vis expert inom området, utan tillsammans med kollegor prövar och omprövar jag. Det här blir ju också en möjlighet till att pröva och ompröva, genom att jag får möjlighet att reflektera kring det jag gör i mitt klassrum.

Jag vill gärna att du som läser kommenterar och delger mig dina tankar och idéer.