lördag 25 februari 2017

Vad är språkutvecklande SO-undervisning för något?

Det kan kännas som att vi springer efter många bollar i svensk skola: formativ bedömning, IKT, entreprenöriellt lärande, ämnesövergripande med flera. Och nu SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT. Uppdraget kan ibland känns övermäktigt och många av våra skolor har nog med delar av ovanstående i sina utvecklingssområden. Jag ska här försöka reda ut vad språkutvecklande arbetssätt kan vara för något och varför det också är en boll vi måste springa på. Det här är inte "ännu en grej" vi ska göra eller något isolerat fenomen. Utan precis som formativ bedömning, IKT, entreprenöriellt lärande och ämnesövergripande arbetssätt så ska det språkutvecklande arbetssättet vara en naturlig del i planering, genomförande och bedömning av vår undervisning.

Jag läste kurser inom svenska som andraspråk under 2007-2008 och mötte då det språkutvecklande perspektivet och vikten av att detta ingår i alla skolans ämnen. Precis som vi kan läsa i LGR 11 hänger språk och lärande ihop. Eleverna behöver få språklig stöttning och språkliga strategier för att kunna tillgodogöra sig ämnesinnehållet. Precis som en kollega sa på vår handledningsträff i Läslyftet:

"Stöttning är ingenting som ska sättas in i efterhand när man man märker att en elev inte når målen, utan stöttningen ska finnas med från början. Som en byggnadsställning, där man plockar bort stödet efterhand."


När jag läste svenska som andraspråk kom jag jag i kontakt med Pauline Gibbons forskning. I boken "Stärk språket, stärk lärandet" finns konkreta modeller för hur man kan arbeta både språk- och kunskapsutvecklande i alla skolans ämnen.

I Skolverkets forskningsöversikt "Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet" ges också verktyg och arbetssätt som är värdefulla. Det är en liten kraftfull bok, som också inspirerar till vidare läsning.

Min främsta utgångspunkt i det jag testar och inspireras av, är boken "Språkutvecklande SO-undervisning - strategier och metoder för högstadiet". En mycket handfast bok med tydliga exempel, som samtidigt är kopplad till forskningen. Boken beskriver också tydligt vad språkutvecklande undervisning handlar om, författarna Bjerregaard och Kindenberg förklarar:

  1. Höga förväntningar: eleverna ska utveckla högre tankemässiga förmågor såsom att argumentera, analysera, reflektera, resonera och vara källkritisk. Då krävs det att eleverna gör något mer med det centrala innehållet. För att nå E räcker det inte att eleverna kan memorera fakta. 
  2. Stöttning: för att eleverna ska kunna utveckla förmågorna behöver vi ge eleverna strategier som sätter fokus på hur de ska kunna lösa liknande uppgifter i framtiden. Att modellera strategierna är ett exempel på stöttning. Stöttning är alltså inte hjälp för stunden, utan är mer framåtsyftande. 
  3. Alignment: Det ska vara tydligt för eleverna vad målet med arbetsområdet är och på vilket sätt jag som lärare kommer bedöma om eleverna nått målet. Undervisningen ska därmed ta upp det som eleverna behöver kunna för att nå dit. Alignment innebär därför en samstämmighet mellan målet - undervisningen - bedömningen.
  4. Språkliga mål: Vi behöver synliggöra språket i våra ämnen. Språket är utmaningen och nyckeln för att lyckas. Genom att formulera språkliga mål kan man synliggöra det språk som förmågorna, det centrala innehållet och kunskapskraven kräver.  
  5. Förkunskaper: dessa är krokarna som man hänger upp ny kunskap på. Genom att synliggöra elevernas förkunskaper vet vi vad de redan vet och förstår, vi kan se deras kunskapsluckor och missförstånd - det som kan ligga i vägen för en djupare förståelse. Häri ligger också de språkliga förkunskaperna och att ta eleverna från vardagsspråk, till skolspråk och ämnesspecifikt språk. 
  6. Interaktion: I Lgr11 förekommer ordet resonemang i samtliga kursplaner. Lärandet sker således genom att eleverna interagerar med varandra, det handlar om att tala och göra, så att undervisningens innehåll blir meningsskapande för eleven. Jag kommer exemplifiera hur jag utför detta i mitt klassrum. 

Under vårterminen kommer jag att handleda två moduler i Läslyftet. "Främja elevers lärande i NO-ämnen" och "Främja elevers lärande i SO-ämnen". Jag kommer garanterat skriva om våra framgångar och mina fallgropar och hoppas få fördjupade kunskaper och nya metoder att testa. Modulerna är riktigt bra och gå gärna i på Läs- och skrivportalen och titta på SO-modulen.


onsdag 22 februari 2017

Begreppskartor

Jag handleder en grupp i Läslyftet som läser modulerna "Främja elevernas lärande i NO-ämnena" och "Främja elevernas lärande i SO-ämnena". Vi har nu kommit fram till del 3 som handlar om ordförråd och begreppsutveckling. Både NO- och SO-ämnena är begreppstäta. Vi lägger dock mycket tid på att förklara och "översätta" de ämnesspecifika orden och det är inte svårt för eleverna att lista ut vilka dessa ord är och att de är viktiga. Vi lärare tar däremot ofta de allmänna, ofta abstrakta och akademiska orden, för givna. De där sambandsorden är dock mycket viktiga. Målet är ju att eleverna ska kunna hantera och använda de ämnesspecifika begreppen på ett självständigt sätt och kunna föra ett resonemang. Då behöver de kunna koppla olika begrepp till varandra och för att kunna göra detta behövs sambandsorden för att det ska bli ett tydligt sammanhang och struktur i resonemangen.

Martin Stolare har skrivit artikeln till del 3 och menar: "Det kan finnas risker med att ge eleverna färdiga begreppsdefinitioner i undervisningen, exempelvis genom att läraren först muntligt deklarerar ett begrepp och sedan skriver på tavlan 'Med demokrati menas…'. Risken är då dels att eleverna mekaniskt lär sig lärarens definition, dels att den befinner sig långt från deras egen livsvärld, vilket försvårar elevernas meningsskapande." Vidare skriver Stolare: "Begreppsutveckling kan ske när eleverna arbetar tillsammans och där läraren bidrar med stöttning i processen. /---/ För att elevernas tänkande ska kunna utvecklas är det viktigt att man som lärare konstruerar uppgifter där eleverna lockas att - på ett för dem meningsskapande sätt - kombinera sakbegrepp och tankebegrepp, vilket kan resultera i självständigt byggda resonemang”.

Hur kan man då konstruera uppgifter där eleverna får möjlighet att vidga sitt ordförråd med såväl sambandsord, abstrakta, skriftspråkliga och "akademiska" ord ochsamtidigt utveckla förståelsen och därmed kunna använda de ämnesspecifika begreppen?


Inom ramen för Läslyftet ska ska man till varje del planera en undervisningsaktivitet. Den här gången planerade min handledningsgrupp att eleverna skulle konstruera en begreppskarta. Det finns två ingångar till den:

  1. Utifrån en genomgång eller en text skriver läraren ner ämnesspecifika begrepp på smålappar, eller på tavlan (som eleverna får skriva av på smålappar)
  2. Eleverna plockar själva ut de ämnesspecifika begreppen utifrån en text, film, genomgång.

När begreppen finns nedskrivna på smålappar ska eleverna i par eller smågrupper arrangera begreppen på ett större pappersark så att ett sammanhang av begreppen skapas. De drar pilar mellan begreppen och där skriver de ut sambandsord eller en förklarande text som visar hur begreppen hänger samman. Man kan då läsa en fullt förståelig mening från bubbla genom pil till nästa bubbla.

Även Bjerregaard & Kindenberg skriver om begreppskartor i "Språkutvecklande SO-undervisning" och deras exempel ser ut såhär:

Begreppskartan ger en tydlig uppfattning om relationen mellan begreppen och sambandsorden och de små förklaringarna visar hur begreppen hänger samman och de skapar ett sammanhang.

Förra veckan höll jag på med från förslag till lag i åk 8. Vi har tillsammans gått igenom beslutsprocessen och eleverna har arbetat med läroboken och material från riksdagen. Området omfattar många begrepp, så även denna del av arbetsområdet. För att verkligen förstå hur sambandet inom den här strukturen ser ut, lät jag de i par göra en begreppskarta.

  1. Jag gav dem orden: RIKSDAG, REGERING, PROPOSITION, MOTION, UTSKOTT, PARTIGRUPP, BETÄNKANDE, RIKSDAGSSKRIVELSE, VOTERING, RIKSDAGSLEDAMÖTER, DEBATT, LAG
  2. Eleverna skrev av begreppen ovan som jag skrivit på tavlan. 
  3. De skrev en kort förklaring av begreppen på baksidan av lappen.
  4. De arrangerade sedan begreppen på ett större papper. 
  5. De drog pilar mellan begreppen. 
  6. Slutligen skrev de förklaringar eller sambandsord vid pilarna. 
  7. De redogjorde sedan för sina begreppskartor för andra par och ett par redogjorde för sin karta vid tavlan. Vi fick då också en möjlighet att  prata om vilka andra ord man skulle kunna använda i förklaringspilarna för att språket skulle bli mer varierat, "skickas till" användes mycket frekvent.
Detta är kanske inte en begreppskarta såsom den beskrivs i "Språkutvecklande SO-undervisning" eller i Läslyftets material. Men målet och syftet är detsamma - att främja ordförråd och begreppsutveckling, för att eleven självständigt ska kunna använda begreppen för att kunna föra ett resonemang eller visa på ett samband. En av provuppgifterna blev sedan "Det ska införas en ny lag, förklara hur det går till från förslag till beslut" - resultatet från just den provuppgiften visar på att ett lärande har skett och att eleverna självständigt kan använda dessa begrepp för att visa ett samband. 

lördag 11 februari 2017

Ett språkutvecklande upplägg till arbetsområdet "Industriella revolutionen"

Språkutvecklande undervisning handlar bland annat om att det ska råda en samstämmighet mellan målet, undervisningen och bedömningsuppgiften. En baklängesplanering är därför nödvändig. Jag börjar alltid med målen - vilka kunskaper ska eleven utveckla? Därefter funderar jag på hur jag ska bedöma de kunskaper eleven ska ha utvecklat och gör en bedömningsuppgift och utifrån mål och bedömningsuppgift planerar jag vad undervisningen ska innehålla.

Detta upplägg gjorde jag i årskurs 8 i en klass på 30 elever.

Målen


  1. Förmågor och kunskapskrav i historia som kommer att bedömas:
    1. Eleven har /-/ kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra /-/ underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
  2. Språkliga mål
    1. Förstår och kan använda sakbegrepp (ämnesspecifika ord) som t.ex. revolution, triangelhandel, råvaror, kapital, urbanisering, skifte, teg, arbetskraft m.fl.
    2. Kan strukturera resonemanget och därmed använda tankebegrepp som orsak-konsekvens och olika dimensioner på dessa (sociala, politiska, ekonomiska).
    3. Använder och utvecklar ett skolspråk som t.ex. sambandsord.
Konkretiseringen av ovanstående mål sker formativt och ges vid flera tillfällen under undervisningens gång, t.ex. vad ett underbyggt resonemang är och hur det kan uttryckas på olika nivåer. 

Undervisningen

Jag redogör här för undervisningens innehåll som tog cirka 4 lektioner (90 min) 


  1. För att synliggöra elevernas förkunskaper och deras kontext hade jag placerat bänkarna i öar i klassrummet. På varje ö låg en rubrik: triangelhandeln, jordbruket förändras, arbetskraft, uppfinningar, transport, urbanisering. När jag mötte eleverna i dörren fick de en laminerad bild och skulle försöka hitta till rätt ö. Vad föreställer bilden? Finns det något du känner igen? De fick samtala med varandra och hjälpa varandra, de fick vägledning och stöttning av mig. 
    Samtliga bilder hittar du här.
  2. När alla hittat till sin ö var de 4-5 elever per grupp. De fick ett utdrag ur läroboken som handlade om deras bild eller den tid/händelse som bilden kan kopplas till. De fick läsa utdraget tillsammans i grupperna och sammanfatta vad bilden visar samt på vilket sätt detta leder till den industriella revolutionen.
  3. Dags för nya grupper med en representant från varje ö. I den nya gruppen fick var och en redogöra för sin bild och på vilket sätt detta leder till den industriella revolutionen. Var och en fick i uppgift att lyssna noga och skriva ned stödord för att komma ihåg vad kompisen sagt. Därefter fick de reda på att de skulle byta bilder med varandra och i en ny grupp få redogöra för sin nya bild. Innan bytet hjälpte de varandra att sammanfatta igen.
  4. Ny grupp, ny redogörelse och byta bilder igen. Detta upprepades ytterligare en gång. Så totalt hade varje elev fått redogöra för tre olika bilder. Och dessutom hade varje elev fått möjligheten att lyssna till samma huvudrubrik tre gånger men av olika personer. I den sista gruppen fick eleverna fundera på hur bilderna från de sex olika huvudrubrikerna hänger ihop - finns det ett samband? Kan man sätta de i en sambandskedja A leder till B som påverkar C... Här fick de i grupp använda sambandsord. 
  5. För att skapa en struktur och få ned det muntliga i skrift arbetade vi enligt EPA (enskilt-par-alla) med analysmodellens orsaks-del. Vi strukturerade också orsakerna utifrån sociala, ekonomiska och politiska orsaker. 
  6. Eleverna blev indelade i par och fick samma bilder som första lektionen, dessa fick de klippa isär och sedan lägga ut på ett stort papper i en sambandskedja och dra pilar mellan bilderna. Bildernas samband blev både vertikala och horisontella. Detta gav givetvis ett rejält tillfälle till samtal. Samtidigt gav det mig stora möjligheter till formativ bedömning. För att utveckla denna del ännu mer, borde bildtext skrivas till varje bild, samt att sambandsord borde skrivas ut vid pilarna (för att få det muntliga att bli skriftligt). Elevernas sambandskedjor blev mycket olika. 
  7. Nu påbörjas arbetet för att eleverna ska kunna få ihop alla delar till ett resonemang. En metod jag testade var att skriva "loopar", som jag inspirerats av från boken "Språkutvecklande SO-undervisning". Det är en kortskrivning kopplat till en och samma frågeställning. Metodens syfte är kanske inte just som jag använde den i detta exempel, men jag väljer ändå att kalla den för loopar. Eleverna fick varsitt dokument där rubriken var "Industriella revolutionen". Alla skrev sedan varje loop samtidigt, där jag inledde respektive loop med en kort förklaring och gav sedan 3-5 min individuellt skrivande per loop. Under tiden eleverna skrev sina loopar, gjorde jag detsamma.
    Dokumentet hittar du här.
  8. När loppskrivningen var färdig visade jag mina loopar och sedan visade jag hur detta blev ett underlag till att skriva en resonerande text med rubriken "Förklaringar till den industriella revolutionen". Jag modellerade och tillsammans skrev vi ett resonemang. När vår resonerande text var färdig arbetade vi tillsammans med att hitta olika perspektiv: sociala, politiska, ekonomiska och vi markerade alla sambandsord i texten. Vi pratade och exemplifierade vad som utmärkte ett resonemang. Vi pratade om inledning och avslutning. Även här använder jag EPA som metod för samtal.

Bedömningsuppgift


Lektionen efter loppskrivningen och vår modellering fick eleverna skriva en resonerande text. Till sin hjälp hade de en lista med sambandsord (som de sett och använt tidigare). Detta gjorde de under 1 lektion (90 min).
Dokumentet hittar du här.
Denna kommer från boken "Språkutvecklande SO-undervisning" och hittas här.
Jag delar med mig av detta, för med det här området och upplägget blev det så tydligt att ett språkutvecklande arbetsätt leder till ett ökat lärande för alla elever och är viktigt för alla elever, inte bara för de som har svenska som andraspråk eller är nyanlända. Upplägget gav många möjligheter till formativ bedömning och ledde verkligen till ett ökat lärande på både kort och lång sikt. 

söndag 5 februari 2017

Jämförelser, tankekarta, VENN-diagram

Har arbetat med området befolkning och migration i åk 8. Ville att eleverna skulle göra jämförelser mellan migration förr och nu, genom att jämföra orsakerna till emigrationen från Sverige till USA mellan 1850-1920 och orsaker till att människor flyr idag.

Om emigrationen till USA läste vi först en text i läroboken tillsammans. Eleverna fick sedan göra en tankekarta tillsammans i klassen genom programmet "mindump" som är kopplat till google.

Då vi använder GAFE (google apps for education) är detta ett smidigt program att använda då jag som lärare kan lägga upp en tankekarta och sedan dela med eleverna. Inloggning sker genom google-kontot. Samtliga elever kan samtidigt gå in i samma tankekarta och bygga vidare på varandras bubblor. Då jag även ville få till samtal fick eleverna i par gå in i den gemensamma tankekartan och jobba. Resultatet:


Därefter arbetade vi med orsaker till att människor flyr idag och vilka länder människor flyr till (vilket ju inte är Sverige). Vi gjorde en ny tankekarta i "mindump". Resultatet:

Tillsammans hade vi nu bearbetat information och det var dags att göra en jämförelse. Eleverna fick först göra ett VENN-diagram för att få en överblick som de kunde ta sin utgångspunkt ur i den skriftliga jämförelsen de sedan skulle göra. I VENN-diagrammets mitt skriver man sådant som är likheter.
Klicka här för att komma till dokumentet
När det vad dags att börja skriva fick eleverna ett dokument med bra fraser att använda när man skriver jämförelser, vilket också utvecklar deras skolspråk.
Denna har Carmen Winding gjort och det finns flera bra mallar i dokumentet som du kan hämta här.

Händelsekedjor, ämnesspecifika begrepp, smågruppssamtal - de abrahamitiska religionernas historia och utveckling

Det var svårt att sätta rubrik på det här inlägget. Förra läsåret arbetade vi med ett område i årskurs 7 som handlade om de abrahamitiska religionernas historia och utveckling med fokus på att eleverna ska få kunskaper om de tre religionerna, hur religionerna påverkar och påverkas av samhället och samtidigt kunna undersöka en längre historisk utvecklingslinje.

Jag använde några olika språkutvecklande arbetssätt i detta område. Då arbetet tog sin utgångspunkt i en kronologisk utvecklingslinje läste vi först en längre text gemensamt. Jag hade själv satt ihop texten utifrån lärobokens texter om de olika religionernas utveckling. Vi tränade på sammanfattningar enligt EPA (Enskild-Par-Alla). Lektionen efter hade jag klippt isär texten och i par fick eleverna försöka sätta ihop den igen. Då tvingades de in i texten igen och tvingades att förstå textens innehåll.



Eleverna fick också ämnesrelaterade begrepp som de skulle sätta ihop i en händelsekedja. Begreppen kunde också sorteras eller kategoriseras under varandra. Så de begreppen som hörde till en särskild händelse kunde placeras under varandra. Det blev således både en vertikal och horisontell utvecklingslinje.



Att samtala i par eller i smågrupper är så värdefullt för elevernas lärande. De får sätta ord på sin kunskap, de får lyssna in klasskompisarnas perspektiv och tolkningar och därigenom pröva och ompröva.

(Och jag ursäktar att klippen är av låg kvalité och väldigt suddiga, men du får en hint om hur samtalen gick i alla fall)

Analysmodeller som stöd för att utveckla resonemang

Jag använder ofta analysmodeller som eleverna kan fylla i på papper eller digitalt. Detta kan göras enskilt, i grupp eller i helklass. Analysmodellen kan användas på många olika sätt (se mitt tidigare inlägg om ordmoln).

Syftet med analysmodellen är att eleverna får möjlighet att sortera information, vilket sedan ger dem en möjlighet att få en bra överblick även om det kan vara ganska komplexa fenomen eller frågor. När eleven sedan ska skriva ett resonemang fungerar analysmodellen som stöd och ger eleven en tydlig struktur och en röd tråd i texten. Eleverna bygger dessutom upp ett skolspråk genom att de behöver använda viktiga sambandsord för att få ihop sin text. En överskådlig bild av sambandsorden kan man hitta här som utgår från Wikstens & Kindenbergs bok "Språkutvecklande SO-undervisning".

Analysmodellerna kan utvecklas i det oändliga och det finns en tydlig progression. I åk 7 kanske man endast talar om orsaker - konsekvenser och möjligen åtgärder. För att i åk 8 bygga ut modellen till att tala om "åtgärder som tar bort orsaker" och "åtgärder som mildrar konsekvenserna". Man kanske också lägger in olika nivåer: individ, grupp, samhälle. I åk 9 kanske man även lägger in olika perspektiv för att se samband mellan samhällsstrukturerna: politiska, sociala, ekonomiska m.fl.

När eleverna ska skriva resonemang så modellerar jag tillsammans med klassen, det vill säga vi skriver ett resonemang tillsammans. Då tar jag en punkt från orsaker, förklarar i text med lämpliga sambandsord hur det leder till det aktuella fenomenet och vilken konsekvens detta får. För att sedan avsluta med vilken åtgärd som kan vara lämplig. Detta i kombination med användningen av analysmodellen har skapat utvecklade och till och med välutvecklade resonemang från mina elever, det har verkligen hjälp dem i deras egna skrivande.

Denna analysmodell använder jag framför allt i historia. Här kan man också ändra frågorna beroende på vilken händelse som ska analyseras.
Ett enkelt samband
Ett mer utvecklat samband

Ett välutvecklat samband

Ett välutvecklat samband på flera nivåer

Ett komplext och välutvecklat samband

En pdf med samtliga analysmodeller som jag visat finns här.