onsdag 31 maj 2017

Bedömningsaspekter i betygstider

Det är betygstider nu. Bedömning hoppas jag att man pratar med eleverna om hela tiden och levandegör. Jag har ritat och illustrerat, förklarat och exemplifierat nedanstående bedömningsaspekter. Inspiration har jag hämtat från Peter Wall vid Karlstads universitet. Se gärna hans film här.

Denna tycker jag blir tydlig och utifrån årskurs och ämnesområde kan man ge exempel utifrån varje aspekt, t.ex. skillnaden mellan en kort resonemangskedja och en lång.

Man kan också använda den vid formativ feedback, genom att sätta ut kryss på linjen där eleven befinner sig just nu. Den kan då också användas som självskattning eller för kamratrespons, vilket mina elever har fått göra alldeles nyligen.

BEDÖMNINGSASPEKTER av Tiina Hemberg

torsdag 18 maj 2017

Två hårresande NP-resultat

Den här veckan har vi slitit med bedömning av nationella prov i samhällskunskap. Jag har förmånen att arbeta i en kommun där man sambedömer tillsammans med samtliga skolor.

Igår fick jag de här fantastiska resultaten för två av mina nyanlända elever som varit här i 1,5 år!


Betyg D för båda eleverna och ganska nära C. Vilket grymt jobb de har gjort. Vad fantastiskt det är att arbeta med nyanlända elever. Vilken otrolig utveckling! Eleverna har dessutom skrivit provet på svenska. Det går om vi tar vara på elevernas förkunskaper. Om vi nyttjar alla deras tillgängliga resurser (inte minst modersmålet) för att bygga vidare där de står.

onsdag 10 maj 2017

En lektion om romarriket och kristendomens början som blev väldigt språkutvecklande

Igår överraskade mina 7:or mig. Som jag skrivit tidigare här i bloggen startar jag varje lektion med att eleverna får skriva loggbok - 5 minuters riktad skrivning. Frågan som stod på tavlan denna gång var: Vad kan man göra för att lättare förstå en ny text? Eleverna skrev under 5 minuter i sina loggböcker och sedan fick de berätta för mig som skrev ned på tavlan. De kom med många mycket bra förslag och det förvånade mig att de har så många olika strategier.



Vi skulle under lektionen läsa en kortare text om hur kristendomen växer och Romarriket delas. Jag började att lägga upp texten som ett ordmoln och först fick de fundera på vilka ord som de oftast bara möter i SO-undervisningen. Jag gav dem begreppet ämnesspecifika ord. I samband med det fick vi också ett samtal om vad de olika orden betyder.
Därefter kom vi in på skolspråket - de där orden som de möter i flera olika ämnen, men inte använder när de pratar med varandra på fritiden eller hemma vid köksbordet. Och slutligen kom vi in på vardagsspråket.

Ordmolnet vi använde i samtalet före läsning


Efter det fick de i sina smågrupper fundera över vad texten kommer att handla om. De ord som förekommer många gånger är större i ordmolnet. Många intressanta förslag och jag fick ju också syn på deras förkunskaper.

Sedan läste vi texten högt tillsammans. Därefter fick de en lucktext som vi sedan diskuterade tillsammans. Det framgick också tydligt att det finns andra ord man kan använda för att beskriva samma sak, t.ex. vardagsord (jaga kontra förfölja). Nu hade de verkligen bearbetat det här stycket text.




Även om jag hade planerat språkutvecklande aktiviteter som samtal före läsning och samtal efter läsning, så blev lektionen så otroligt mycket mer språkutvecklande än planerat. Dessutom blev det en riktigt interaktiv lektion, trots 27 närvarande elever!

tisdag 9 maj 2017

START-serien - läromedel för nyanlända

Liber har tagit fram ett material som kan användas för nyanlända.

Bild från Liber. Här hittar du mer information

Start-serien är ett material som riktar sig till elever i åk 5-9 och på språkintroduktion. Materialet bygger på det centrala innehållet. Det är ämnestexter som också är kopplade till modersmålet, vilket ger en signal om att modersmålet är en viktig resurs för eleven. Det finns också språkövningar och man lär sig både vardagsspråk, skolspråk och ämnesspecifikt språk - man lär sig alltså svenska genom ämnena.

Jag har nyanlända elever som är helintegrerade i ordinarie klass, då vi saknar förberedelseklass på min skola. Mina nyanlända elever har varit i Sverige från 3 månader till 2 år. Jag har lyckan att ha studiehandledare vid nästan varje lektion.
Jag köpte in "Start SO" och har använt den flitigt i framför allt åk 7. Alla områden som jag arbetar med i åk 7 återfinns i "Start SO". Därför har boken blivit en viktig tillgång för att mina nyanlända elever som har varit här kort tid, ska kunna integreras i klassen och följa den ordinarie undervisningen, även om de kanske inte kommer nå E den här terminen. Genom att eleverna med hjälp av studiehandledare har kunnat arbeta med texterna i "Start SO" och har fått en grund (om än betydligt ytligare än övriga klassen)  har de kunnat vara med vid språkutvecklande aktiviteter vi har gjort i klassen, på sin nivå.

fredag 5 maj 2017

Skriva för att lära - loggboksskrivande och kollaborativt skrivande

Skrivande kan användas på olika sätt i undervisningen. Skrivandet kan fungera som ett redskap för att tänka och lära i SO- och NO-ämnena och har därför en viktig funktion för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning. I det här inlägget kommer jag utgå från Läslyftets del 7 i modulen "Främja elevers lärande i SO" som är skriven av Christina Lindh.

Då skrivandet kan användas på olika sätt i undervisningen kommer jag här visa hur jag använder "skriva för att lära". Detta är ett tankeskrivande där det vardagliga språket är en resurs för lärandet, till skillnad från mer prestationsinriktat skrivande.

Loggboken

Jag börjar varje lektion på samma sätt. Eleverna har små skrivböcker, dessa placerar jag ut inför varje lektion. Det ger mig en flexibel möjlighet att snabbt ändra plats beroende på vad lektionen ska innehålla, då vissa elever samarbetar bättre vid vissa typer av övningar. På tavlan har jag skrivit en loggboksfråga- eller uppgift. Eleverna letar upp sin plats och börjar skriva utifrån det som står på tavlan. Det blir ca 5 minuters riktad skrivning.

Loggboksfrågan- eller uppgiften kan vara repetition av något begrepp eller ämnesinnehåll som vi bearbetat under föregående lektion. Det kan handla om att få reda på elevernas förkunskaper. Det kan vara en reflektion av ämnesinnehållet. Det kan handla om deras tankar om lärande eller om vi prövat någon strategi för lärandet. Det kan handla om tankar om arbetsformer eller grupparbeten.

Förutom att det ger eleverna trygghet i form av att de vet vad som förväntas av dem när de går in i klassrummet, så ger det en lugn start av lektionen. Dessutom får de "tänka med pennan" under helt  fria former. Skrivandet blir också ett redskap för eleverna att tänka, förstå och följa sin egen lärandeprocess. Det blir också en länk mellan mig och eleverna för planering av den fortsatta  undervisningen.


Kollaborativt skrivande

I skrivaktiviteten "kollaborativt skrivande" får eleverna närma sig och tränga in i ett nytt ämnesinnehåll genom att tänka tillsammans i ett gemensamt skrivande. De kan leda till att deras förståelse av ett ämnesinnehåll ändras och att deras kunskap och språk utvecklas. Tankeskrivandet kan därför vara ett första steg på vägen mot ett mer utvecklat ämnesspråk och ett redskap som kan användas för att klara övergången från vardagsspråk till ämnesspråk.

Ett exempel ur min undervisning


Vi hade börjat med buddhismen och jag ställde fram en Buddah-staty. Eleverna hade nedanstående dokument framför sig på datorn, fast helt tomt.

  1. Jag gav den första instruktionen som står i ruta 1 nedan. Var och en beskrev föremålet de såg. 
  2. Därefter gav jag den andra instruktionen enligt ruta 2. Jag sa också att de hade 5 minuter på sig.
  3. Därefter delade de sitt dokument med den de satt mittemot. Efter att de läst vad kompisen skrivit fick de nästa instruktion enligt nedan.
  4. De fick sedan öppna sitt egna dokument och läsa vad kompisen skrivit, därefter fick de nästa instruktion.

Klicka här för att komma till dokumentet som du kan använda som mall

Detta är mycket användbart i SO-undervisningen och kan varieras, t.ex. kan det användas till bilder (kan vara olika bilder som eleverna får välja mellan). Det ger också eleverna en möjlighet att vara resurs för varandra. I skrivandet uppmanade jag eleverna att skriva som om de samtalar med sin kompis. Använd gärna mallen ovanför, men ändra rubrikerna så att de passar på ditt upplägg. Fler upplägg hittar du i modulen  "Främja elevers lärande i SO".