Samarbetstankekarta utifrån begreppet Revolution

I åk 8 ska vi nu starta upp ett arbetsområde om 1700-talets revolutioner. Målen med arbetsområdet är att eleverna ska kunna förklara bakgrunden till den franska och industriella revolutionen samt kunna redogöra för hur människors levnadsvillkor har förändrats i och med dessa revolutioner.

För att kunna bedöma vilka förkunskaper eleverna har med sig i förhållande till målen med arbetsområdet valde jag att göra en samarbetstankekarta som synliggör deras förkunskaper.

Som jag skrivit tidigare arbetar jag med loggböcker. Eleverna fick loggboksfrågan "Skriv ned vad du vet om ordet REVOLUTION".

Därefter fick de sitta i sina studiegrupper (4 elever/grupp). De fick ett A3-papper och skulle tillsammans synliggöra sina tankar kring ordet revolution. De fick några ledfrågor:
- Vad betyder ordet?
- Vad kan orsakerna till revolution vara?
- Vad kan konsekvenserna bli?
- Känner ni till några revolutioner.

Efter ca 15 min fick de byta tankekarta med en annan grupp. De läste först igenom vad den andra gruppen hade skrivit. Sedan fick de möjlighet att bygga vidare på det som stod, ställa mot- eller följdfrågor, markera oklarheter och sätta ut + för ny kunskap de fått av den nya tankekartan.

Därefter gjorde vi en samlad tankekarta i klassen, där många ämnesspecifika begrepp synliggjordes och där vi kom in på revolutioner i både historien men också i närtid. Några generella drag synliggjordes såsom att orsakerna oftast är folkligt uppror.

Som avslutning på lektionen fick var och en skriva ned med max 140 tecken i en mentimeter-undersökning vad de vet om ordet revolution (alltså samma fråga som startfrågan). Det var såklart stor skillnad i svaren på mentimeter jämfört med i loggboken, vilket är häftigt att se. Lärandet synliggjordes för eleverna och vi har tillsammans skapat en bra grund att utgå från vid nästa lektion. Det är också häftigt att se hur kunskap kan skapas tillsammans, där var och en bidrar med en liten del som bildar något större.

Språkresan

Idag har jag varit iväg på Språkresa. Den första resan av totalt tre som arrangeras av Uddevalla kommun under parollen "Alla språk bär till lärande". Kommunens 500 lärare i grundskolan samlades för en heldag för att fortsätta arbetet med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som ett av kommunens övergripande mål. Förra året genomförde vi Läslyftet på högstadiet och kommunen håller nu i och håller ut och ger oss möjlighet att bredda och fördjupa oss. Vi kan nu redan från början planera språkutvecklande lektioner och fortsätta att göra skillnad i våra klassrum. Det är bra att kommunen håller fast vid det arbete som vi påbörjade förra året och att det är här fokus kommer ligga i den kommungemensamma kompetensutvecklingen.

Biljett till språkresan som du kan läsa mer om här!

Dagen innehöll inga föreläsningar, utan fokus låg på det kollegiala lärandet i två olika gruppkonstellationer och med tydliga samtalsmodeller.

Den första gruppen var en tvärgrupp mellan olika ämnen, årskurser och till viss del professioner (elevassistenter, specialpedagoger m.fl). Det var otroligt givande. Jag blir inspirerad av den oerhörda kreativitet som finns hos låg- och mellanstadielärare. Jag blir påmind av vikten att "tända eldar" och utgå från elevens förkunskaper och intressen när jag samtalar med en speciallärare i en liten autismgrupp. Även om våra förutsättningar är så olika, har vi ändå så mycket att lära av varandra och inspireras av. Jag utvecklas när jag tvingas sätta ord på mina erfarenheter och tankar. Jag är nöjd med den prestigelöshet som präglade gruppens samtal - en nödvändighet för att det kollegiala lärandet ska vara fruktbart.

Under eftermiddagen arbetade vi i arbetslagen. Jag är så tacksam för de djupa och meningsfulla samtal vi hade om elevernas lärande på ett väldigt generellt plan, där klasser eller enskilda elever inte upptog någon del av samtalet. Sådana samtal som lätt trängs undan i den vanliga vardagen då "schema, matvakter, skåp, stolar och bord" tar upp utrymmet på arbetslagsmötena. Även kollegorna i min närmsta arbetsvardag har så mycket att ge mig och min undervisning - vi måste bara börja prata om lärande och undervisning.

Arbetslaget arbete skulle mynna ut i ett mål som vi ska arbeta mot under det här läsåret. Utifrån det skulle vi arbeta fram individuella mål. Vårt gemensamma mål blev: "Att synliggöra lärandet för eleverna med hjälp av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt" och det inrymmer såklart formativ bedömning som ju är en del av ett språkutvecklande arbetsätt.

Ja! Jag är definitivt väldigt inspirerad och taggad för ett nytt läsår.  

Nytt läsår

Sommaren lider mot sitt slut och jag har nu börjat göra en grovplanering inför kommande läsår. Jag kommer fortsätta att arbeta med samtliga årskurser på högstadiet i de fyra SO-ämnena. Jag har läst några inspirerande och intressanta böcker i sommar som jag hoppas ska utveckla min undervisning ytterligare.

Såhär i uppstartstider och i planeringsstadiet av ett nytt läsår passar det bra att gå tillbaka och titta på elevutvärderingarna. Jag utvärderar alltid läsåret med mina elever och de får göra en enkät med både flervalssvar och öppna svarsalternativ i Google formulär. Jag kan ju tycka en sak om min undervisning och jag kan ju ha haft en ambition, men om det sedan inte märks hos eleverna är det ju ganska lite värt.

Följande öppna frågor ställdes:

• Vilka typer av uppgifter har varit särskilt bra? Var så tydlig som möjligt och förklara varför de varit bra.
• Vilka typer av uppgifter har varit mindre bra? Var så tydlig som möjligt och förklara varför de inte varit så bra.
• Beskriv med egna ord vad du tycker är bra i SO-undervisningen.
• Beskriv med egna ord vad du tycker behöver förbättras i SO-undervisningen.

Närmare 100 elever i åk 7-9 har svarat, helt anonymt. Som vanligt är det tydligt att det arbetsområde som vi gjorde närmast utvärderingen är det som får mest utrymme. Jag tycker verkligen att det är så värdefullt att få elevernas åsikter och utifrån alla dessa kommentarer forma undervisningen framåt. 

Särskilt glad blir jag att många har hyllat de uppgifter som haft en tydlig språkutvecklande karaktär. Som t.ex. "När vi arbetade med tankekartan kunde jag lättare få syn på sambanden mellan de olika begreppen och såg en helhet" (begreppskartor som jag skriver om här). "I arbetet med tidslinjen har jag fått träna på att bli bättre på att skriva sammanhängande texter med orsaker och konsekvenser, jag har då kunnat utgå från tidslinjen, så det har blivit tydligare." Sen är det många som har skrivit "bra att få vara delaktig i samtal och diskussioner", "bra med variation", "bra arbetsuppgifter där man hela tiden utvecklas", "jag lär mig så mycket".

Jag tycker att det är så härligt att läsa hur eleverna sätter ord på sitt lärande. Att de pekar på framgångsfaktorer för att de ska utvecklas.

Jag kan ibland känna att vissa språkutvecklande aktiviteter som jag ägnar mig åt i mitt klassrum kan bli lite töntiga, men elevutvärderingarna pekar verkligen på att det är ett hållbart och givande arbetssätt. "Jag lär mig så mycket"...