När eleven håller i lektionen...

... blir det lite mer verklighetsförankrat, lite mer intresseväckande, mycket mer levande.

Klassen satt knäpptysta när det var dags för Sakarias Söderlund i åk 9 att berätta om sin gammelfarfars öde i det då sovjetstyrda Estland. Gammalfarfar Herman var präst, vilket inte var ok i den kommunistiska regimen. Herman deporterades och den kvarvarande familjen förföljdes och fick fly till Sverige.

Gammelfarfars öde och familjens flykt berättades genom släktfotografier varvat med fakta om den sovjetiska regimens brott mot mänskligheten. Presentationen avslutades med diskussionsfrågor i smågrupper i sann språkutvecklande anda. Eleverna fick diskutera frågorna:

• Finns det människor i världen idag som är förföljda på grund av sin tro?
• Hur skulle det vara för dig om du förföljdes på grund av din tro, åsikter, hudfärg mm?

Efter smågruppsdiskussionerna höll Sakarias i en helklassdiskussion där alla grupper fick redogöra för sina smådiskussioner och diskussionen lyfte en nivå till.

Klassen läser just nu om folkmord där vi fokuserar på förintelsen, de kommunistiska regimernas (Sovjet, Kina, Kambodja) brott mot mänskligheten och folkmordet i Rwanda.

När man läser om folkmord kan det bli väldigt abstrakt och de stora dödstalen kan därmed bli svåra att ta in. Många elever sitter dock på egna släkthistorier som kan lyftas upp och göra undervisningen mer levande, verklighetsförankrad och nå eleverna på ett djupare plan. Detta var ett sådant exempel.

Nyhetsvärderaren - deltagande i ett massexperiment

Under vecka 35 deltog mina elever i massexperimentet Nyhetsvärderaren. Över 11 000 elever på högstadiet och gymnasiet deltar i detta. "Med hjälp av ett digitalt verktyg samlar eleverna in, kategoriserar och granskar nyheter på ett vetenskapligt sätt. Genom deltagandet tränar eleverna sin förmåga att källkritiskt granska nyheter i sina egna flöden, samtidigt som forskningen får nya kunskaper om vilka typer av nyheter som unga tar del av i olika kanaler." 

Jag har genomfört detta i årskurs 7 och 8. Lektionen innan experimentet pratade vi och läste om vad en nyhet är, olika typer av medier, vart eleverna får sina nyheter ifrån och hur man kan lita på nyheternas trovärdighet.

Experimentet 

Vid experimenttillfället blev eleverna indelade i grupper om tre. De fick använda sin mobil och/eller dator. De började med att svara på en inledningsenkät (för forskningens skull) sedan plockade de fram den senaste nyheten i sina egna flöden eller där de brukar hämta sina nyheter. I smågrupperna analyserade de sedan dessa, där tyngdpunkten var nyheternas trovärdighet och fyllde i ett formulär. 

Analysen av trovärdighet fokuserade på:

• Avsändaren - det vill säga den domän som publicerar informationen. Vill den domän som publicerat nyheten avsiktligt manipulera läsaren eller informera? Eleverna kom här även in på skillnaden mellan olika medier, morgontidningar och kvällstidningar, public service och reklamfinansierad TV.
• Användningen av bevis - är nyheten baserad på fakta, närhet till händelsen eller är det en vidarerapportering av någon annan som publicerat nyheten? 
• Jämför med andra källor - finns nyheten publicerad på andra sidor, ger dessa samma information?

De fick slutligen sätta ett trovärdighetsbetyg på sin nyhet från 1-10, där 10 var mycket trovärdig. I mina klasser blev det totala trovärdighetsbetyget mellan 7-8. Det som avgjorde trovärdigheten för mina elever var användningen av bevis och när de jämförde med andra källor. Detta kan förklaras av att de nog har brister i sina kunskaper om olika nyhetsavsändare, vilket vi sedan diskuterade och kommer att arbeta vidare med.

Är denna nyhet trovärdig?

Analys av statistik

Efter nyhetsvärderingen kunde vi analysera elevernas egna statistik och jämföra den med andra elever i Sverige. Statisten var mycket snyggt presenterad och man kunde inta flera olika perspektiv och utgångspunkter i analysen. Dessutom fanns det en bra lärarhandledning som hjälpte till med att ställa bra frågor så att eleverna kunde analysera statistiken på olika sätt. 

När klasserna arbetar med statistik i matte är ju detta en guldgruva - snacka om skola på riktigt att få lära sig att läsa, undersöka och analysera statistik som man själv har varit med att skapa - det blir väldigt mycket mer relevant, vilket märktes på klasserna också, där några fortsatte att undersöka sin statistik på rasten.

Skärmdump från sidan där elevernas statistik presenteras - fin grafisk översikt som går att djupdyka i och jämföra med andra klasser och kommuner. 

Bidrar själva till en nyhet

Vid ett av tillfällena hade vi besök av den nederländska dagstidningen "de Volkskrant" som gjorde ett reportage om detta massexperiment och deltog under lektionen i en av mina 8:or. Alltså kom elevernas egna deltagande i Nyhetsvärderaren att bli en nyhet, utanför Sverige dessutom. Det gav ju dessutom möjlighet för eleverna att få sen hur en journalist och fotograf arbetar, att få praktisera sin engelska och få inblick i hur nyheter ibland kan skapas.

För att läsa artikeln klicka på bilden

En metod för framtiden

Så vad fick vi ut av deltagandet i detta experiment? Eleverna fick testa en enkel metod för att avgöra nyheternas trovärdighet, som jag tror att de på egen hand kommer använda i framtiden. Jag kommer också att ta fram den igen när vi tar del av nyheter på lektioner. Vi fick intressanta diskussioner om statistik och statistikens trovärdighet och hur man kan tolka statistik. Vi fick fördjupade kunskaper om olika typer av medier och hur de finansieras och hur det kan påverka både nyhetsval och nyheternas innehåll.  

Att prata med en journalist från Nederländerna om "fake news" skapar engagemang.

SIDA-alumn på besök i åk 7

I årskurs 7 arbetar vi just nu med demokrati och mänskliga rättigheter. I mitt utvidgade kollegium på Facebook och i sociala medier ramlade jag i somras över möjligheten att boka in en SIDA-alumn som kommer och föreläser. Dessutom helt gratis! Jag fick kontakt med Sofia Cederfeldt som idag besökte en av mina 7:or.

Vi har haft kontakt innan dagens föreläsning och hon tog vid precis där eleverna befann sig och fångade dem på ett mycket bra sätt och använde ett språk som de förstod. Föreläsningen bestod också av interaktiva övningar såsom "Termometern" där eleverna fick ta ställning till olika frågor, smågruppssamtal och "mötas på mitten" - det vill säga enas i smågrupper. Till föreläsningen hörde filmklipp och bilder som fångade eleverna. I de interaktiva övningarna utmanade hon eleverna i deras tankar.

Det här var ett bra sätt att få in en annan röst i klassrummet, en ung människa som kommer med andra erfarenheter och perspektiv. Helt enkelt ta in verkligheten i klassrummet.

Jag vill verkligen rekommendera er att nyttja denna fantastiska möjlighet!

Andra världskriget - resonerande text

Detta inlägg kommer beröra flera olika saker jag vill lyfta från min undervisning den här veckan. Dels handlar det om ett lyckat exempel på kamratbedömning, dels handlar det om när eleverna lär sig att använda strategier som vi tidigare arbetet med.

Innan sommarlovet påbörjade min klass som nu går i åk 9 ett arbetsområde om andra världskriget. Målet var att eleverna ska kunna resonera om orsaker till andra världskriget. Bedömningsuppgiften innebar att de vid sista lektionstillfället (1,5 timma) skulle skriva en resonerande text. Vi har tidigare skrivit resonerande texter om förklaringar till olika historiska samhällsförändringar såsom den industriella revolutionen. Det var för cirka ett år sedan och vi arbetade då efter cirkelmodellen. Som en del av det arbetsområdet fick eleverna skriva loopar. Läs mer om det upplägget här.

Lektionen innan bedömningsuppgiften skulle göras gick vi igenom strukturen för den resonerande texten och jag visade en modelltext och vi arbetade med hur den var uppbyggd. Några elever sa då att de redan tagit fram dokumentet med "Loopar" som vi gjorde när vi arbetade med industriella revolutionen. "Byter man bara ut 'Industriella revolutionen' mot 'Andra världskriget' så blir det samma", sa eleverna och visade. Det var en så fantastisk känsla som rann genom kroppen när det visade sig att strategierna fått fäste.

När jag nu har läst igenom deras resonemang så blir det också tydligt att arbetet med klassen sedan årskurs 7 nu ger resultat. Elever med stora läs- och skrivsvårigheter som nu lyckas få till resonemang innehållande djup, bredd, ämnesspecifika begrepp, en tydlig röd tråd och konkretiseringar. Det är så häftigt, men det visar också att lärande tar tid och man måste hålla i och hålla ut.

När de hade skrivit färdigt sitt resonemang var det dags för kamratbedömning. De fick bedömningsaspekterna:

Och skulle utifrån dessa ge sin kompis feedback. Detta skulle de göra genom att markera ett stycke med grön färg som var mycket bra utifrån bedömningsaspekterna. Och ett stycke skulle de markera med gul färg vilket skulle behöva utvecklas utifrån detta.

Det fungerade väldigt bra. Det var ett enkelt sätt att arbeta med kamratbedömning. Samtidigt fick eleverna sätta sig in i bedömningsaspekterna. Bedömningstillfället blev därmed också ett lärtillfälle, för nog lärde de sig en hel del av sin kompis, både vad gäller form och innehåll. Nästa lektion kommer de få se vart på de olika pilarna ovan som jag placerat dem och fundera på och skriva ned varför.