"Från vardagssnack till skolspråk" ny serie från UR Skola

Tipsar om de halvtimmeslånga programmen från UR Skola: "Från vardagssnack till skolspråk".

Serien är vardagsnära och dyker rakt ned i svenska klassrum. Från lågstadiet till gymnasiet, i olika skolämnen. Serien tar sin utgångspunkt från att språket är makt och att alla ämneslärare behöver arbeta språkutvecklande. Teori varvas med praktik och serien är otroligt inspirerande och kan användas som fortbildning i lärargrupper.

Källkritisk uppgift till första världskriget

I en språkutvecklande undervisning ställs höga förväntningar på eleven. Eleven ska utveckla de högre tankemässiga förmågorna såsom att vara källkritisk. Jag är tydlig med att det inte är elevernas faktakunskaper som bedöms, utan vad de gör med sina faktakunskaper. Vi har arbetat med 1800-talet och orsakerna till första världskriget. De faktakunskaper de fått med sig ska de nu använda till att arbeta källkritiskt.

Den här uppgiften som heter "Orsaker till första världskrigets utbrott - mediekritiska perspektiv på multinationella populärhistoriska tidskrifter" hittade jag i Lärarnas tidning och har anpassat lite för att fungera för mina elever i årskurs 8. Grunduppgiften och tillhörande artiklar hittar du här. Uppgiften är framtagen av Thomas Nygren (docent i historiedidaktik) och Lotta Vikström (professor i historia). De har tagit fram fler uppgifter inom området.

Analysera ingresser

Första delen av uppgiften handlar om att jämföra ingresserna från två artiklar, varav den ena kommer från en spansk tidskrift och den andra från en brittiskt. Detta gjorde eleverna enskilt och vi lyfte sedan upp vad de kommit fram till i helklass. Diskussionerna handlade dels om vilka olika roller Spanien och Storbritannien hade i första världskriget och om detta har kunnat påverka deras olika ingångar. 

Arbete i grupper

Artiklarna som ska analyseras har ett ganska svårt språk. Dels är de översatta och dels är det många ord och begrepp som är helt nya för eleverna. Artiklarna är också ganska långa. Men på grund av att eleverna har förkunskaper om första världskrigets orsaker och då fokus i uppgiften ligger på att vara orsaksdetektiv gick ändå arbetet med texterna bra. De arbetade i sina grupper, med cirka sex elever per grupp. De delade upp den artikel de tilldelades, vilket resulterade i att de fick läsa en sida var.

Sammanlagt var det fyra grupper. Varje grupp fick varsin artikel från en tidskrift från olika länder: polsk, tysk, spansk och svensk.

När de läste sin sida i gruppens tilldelade artikel skulle de stryka under de orsaker de hittade med överstrykningspenna. Olika färg för olika orsaker och därmed skapade understrykningen en struktur för eleverna, det blev tydligt vilka orsaker som var dominerande.

De fick sedan berätta för de andra i sin grupp vad deras sida handlade om och vilka orsaker som var dominerande.

En elevs understrykningar och kategorisering av vilka orsaker som framkommer. Trots att eleven inte förstår alla ord i texten, kan hen ändå sortera ut orsakerna tack vare förkunskaperna som hen har.

Tvärgrupper

Eleverna blandades i nya grupper där varje artikel från de olika länderna representerades av en eller två elever. De berättade för varandra vad deras artiklar handlar om och vilka orsaker som dominerar. De fick sedan diskutera följande frågor:

• Hur skiljer sig era artiklar åt?
• Varför skiljer de sig åt?
• Vad är bra och dåligt med de sätt som artiklarna förklarar första världskrigets utbrott på?
• Vilken artikel verkar mest trovärdig och varför?

Enskilt arbete

Utifrån ovanstående frågor som diskuterats i smågrupper fick de avslutningsvis formulera sina svar på frågorna skriftligt. 

Hela uppgiften som är delad med eleverna hittar du här.

Arbetet med denna uppgift var mycket språkutvecklande. Eleverna arbetade under 90 min med hög koncentration och fokus på uppgiften. De var mycket aktiva både enskilt och interaktiva i grupp. Uppgiften var utmanande, men med hjälp av stödstrukturer så klarade samtliga elever av uppgiften utifrån sin nivå. Efter övningen pratade vi också om att det var en mycket svår text, men att det ändå gick att förstå de viktigaste dragen och orsakerna, trots att de inte kunde förstå allt i texten. Det här gav också eleverna en strategi för läsning av text i framtiden. Läsningen går lättare om man vet vad man letar efter eller har ställt en fråga till texten innan och då blir det också enklare att stryka under det som är viktigt.

Jag har tyckt att det varit en utmaning att hitta källkritiska uppgifter kopplat till de arbetsområden vi läser om. Det finns många bra uppgifter jag ramlar över, men de passar sällan in. Därför är jag extra nöjd med att jag hade med den här uppgiften i planeringen från början. Uppgifter blir alltid som bäst när faller in naturligt, då blir de också mer meningsskapande för eleverna.  

Att avsluta ett arbetsområde om revolutioner genom kooperativt lärande

Jag ser ett kooperativt lärande som en del av ett språkutvecklande arbetssätt. I Lgr 11 förekommer ordet resonemang i samtliga kursplaner. Lärandet sker genom att eleverna interagerar med varandra, det handlar om att tala och göra, så att undervisningens innehåll blir meningsskapande för eleven. Genom Läslyftet har jag tidigare testat på kollaborativt lärande och även bloggat om det. På Facebook mötte jag gruppen "Kooperativt lärande" som jag började följa och på deras bloggsida (https://kooperativt.com/) har de samlat 49 strukturer för kooperativt lärande. Några av strukturerna (t.ex. EPA) har flera av oss använt tidigare, medan andra är nya och kan inspirera oss.

Jag ska därför här berätta hur jag avslutade ett arbetsområde om revolutionerna genom övningarna "Mötas på mitten" och "Karusellen".

Vi har sedan terminens start arbetat med franska och industriella revolutionen. På engelskan har eleverna även fått undervisning om amerikanska frihetskriget. För att knyta ihop säcken och avsluta arbetsområdet och lägga grunden för 1800-talet (ideologier, imperialism, spänningar i Europa) arbetade vi i kooperativ anda.

Mötas på mitten

Du kan läsa mer om denna struktur här.
Vi är i år testpiloter för Gleerups digitala läromedel (Utkik) och eleverna fick börja att läsa en sida med rubriken "Vad blev kvar av revolutionen". Därefter fick de i grupper om 4 elever ett A3-papper enligt nedan. De fick klippa isär pappret, så varje elev fick varsin del. Varje elev fick nu skriva ned de viktigaste konsekvenserna av den franska revolutionen. När alla var klara fick de använda papprets mitten-ruta "Mötas på mitten" och enas om de fem viktigaste konsekvenserna på lång och kort sikt, samt på baksidan motivera sitt val.

Vi tog sedan och gjorde en gemensam genomgång om vad grupperna kommit fram till och diskussionen lyfte sedan till hur det ser ut i vårt samhälle och i världen idag och vilka utmaningar som finns kring detta i framtiden (då mycket av det eleverna lyfte handlade om mänskliga rättigheter).

Karusellen

Du kan läsa mer om denna struktur här.
Nu fokuserade vi på den industriella revolutionen och eleverna fick läsa en text i läroboken med rubriken "Industrin förändrar världen".
Efter läsningen delades klassen in i fyra grupper med cirka sex elever per grupp. På öarna i klassrummet hade jag lagt ut nedanstående frågor (en fråga/bord). Varje grupp fick en tuschpenna, med olika färger för varje grupp. De utsåg en sekreterare i gruppen och startade sedan vid ett av borden. Grupperna började med att diskutera frågan och skrev sedan ned sina tankar kring frågan. Efter mellan 5-10 min fick de snurra vidare till nästa fråga. Då fick de läsa frågan samt det som gruppen innan hade skrivit och fylla på med fler tankar eller utveckla det som redan stod. Därefter snurrade karusellen igen till nästa fråga, tills alla grupper arbetat med samtliga frågor.
Efter detta kom vi naturligt in på nästa arbetsområde - 1800-talet med ideologier, imperialism och det som kom att orsaka första världskriget.

 




Eleverna började lektionen med loggboksfrågan "Vilka är de viktigaste konsekvenserna av de revolutioner vi läst om?". Samma fråga avslutade lektionen i en mentimeter, där de fick formulera ett svar på denna fråga med 140 tecken.

I en snabbutvärdering i klassen sa eleverna bland annat att genom det här arbetssättet fick de möjlighet att:

• "Lyssna in andras kunskaper och tolkningar"
• "Sätta ord på sina egna tankar"
• "Lära sig mer genom att förklara för andra"
• "Röra sig under lektionstid"

Förklaringsmodeller till folkmord som utgår från olika begrepp

I årskurs 9 börjar det snart bli dags att avsluta arbetsområdet "Folkmord". För andra gången har jag byggt upp arbetsområdet utifrån två olika förklaringsmodeller som tar sin utgångspunkt i olika begrepp. Båda dessa modeller har jag hämtat från lärarhandledningen till Libers SOS Historia, skriven av Göran Svanelid. Vi har även använt den "vanliga" samhällsvetenskapliga analysmodellen.

Arbetssättet bygger på att ge eleverna stödstrukturer i form av begrepp och förklaringsmodeller för att de sedan i slutet av arbetsområdet ska kunna föra ett självständigt resonemang:

1. Eleven får fylla i en stödstruktur utifrån historiska exempel kring ett folkmord. Det sker både enskilt, i smågrupper och i helklass.
2. Eleven får analysera ett folkmord i taget och skriva ett kortare resonemang utifrån sin stödstruktur. De får arbeta med kamratbedömning utifrån givna bedömningsaspekter.
3. Vid arbetsområdets slut ska de självständigt kunna föra ett större resonemang om förklaringar till att ett folkmord kan ske. 

Utgår från film

Tre folkmord har stått i centrum: förintelsen, kommunistiska regimers brott på mänskligheten samt folkmordet i Rwanda. Oftast tar jag min utgångspunkt i texter. Denna gång fick eleverna hämta informationen ifrån olika fillmklipp på Levande Historia samt i spelfilmen "Hotel Rwanda". Filmer kan ge eleverna möjligheten att nå en större inlevelse och det finns många förtjänster med att använda film. Det finns också utmaningar; såsom att titta, lyssna och föra anteckningar samtidigt. Det har därför varit viktigt att vi tillsammans har sammanfattat efter filmerna/filmklippen. Detta har gett eleverna möjlighet att träna på att sammanfatta men också förbereda sig för att hålla fokus på rätt sak.

Förintelsen

Vi började med förintelsen, då eleverna precis innan hade arbetat med andra världskriget och hade bra förkunskaper kring situationen i Tyskland under 1930-talet. Som uppstart med syfte att repetera använde jag mig av en del av Levande Historias material "Uppdrag demokrati". Eleverna fick bilder på olika händelser som de skulle lägga ut på en tidslinje.

Övningen och bilder är hämtade på Levande Historia 

Vi gick sedan igenom bilderna och la dem i rätt ordning. Många grupper hade dock lagt bilderna rätt och visste vad de handlade om. Grupperna fick sedan diskutera frågorna:

• När upphör Tyskland att vara en demokrati?
• Vad krävs för att ett land ska få kalla sig demokrati?

Vi gick sedan igenom den förklaringsmodell eleverna skulle använda för att förklara hur förintelsen kunde ske. Den tog sin utgångspunkt i begreppen: kategorisering, segregering och diskriminering. Genom 8 avsnitt av serien "Fakta om förintelsen" på Levande historia fick eleverna fylla i exempel på händelser som faller in under respektive begrepp. 

De fick också fylla i vad som hände under själva folkmordet samt bakomliggande orsaker.

Därefter fick de skriva en sammanfattning om hur man kan förklara att förintelsen kunde äga rum med utgångspunkt i ovanstående förklaringsmodell. De fick träna på bedömningsaspekterna och göra en kamratbedömning av sina texter.

Kommunistiska regimers brott mot mänskligheten

Vi utgick här från 6 avsnitt ur filmen "Från dröm till terror" som också finns på Levande Historia. Här skulle eleverna analysera vilka roller människor intog för att förklara hur det kunde äga rum.

Efter detta fick eleverna analysera det de fått ut av filmen och skrivit in i sin tabell. De fick diskutera och besvara frågorna:

• Vilka av fälten var lättast respektive svårast att hitta människor eller grupper att placera? Varför?
• Vilka likheter kan ni se mellan vilka som ingår i de olika rollerna mellan de olika regimerna?
• Hur kunde de kommunistiska regimerna lyckas? Finns det några gemensamma drag? Fanns det grupper som gynnades av förändringarna?

Folkmordet i Rwanda

Vi utgick från filmen "Hotel Rwanda" och eleverna skulle under tiden arbeta med den samhällsvetenskapliga analysmodellen. För att hänga med i filmen från början hade jag en genomgång som jag även lagt ut som flipp (inspelad genomgång som eleverna skulle se innan lektionen). Vi gick kort igenom Rwandas historia.

Avslutning

Hela arbetsområdet kommer avslutas genom att eleverna utifrån förklaringsmodellerna och begreppen ska skriva en resonerande text till rubriken "Förklaringar till att ett folkmord kan ske".

Uppgiftens innehåll och disposition kan du se här.

Många intressanta inslag har skett under tidens gång såsom kopplingar till NMR:s demonstration i Göteborg samt deras symboler. Höger- och vänsterextrema uttryck i vårt samhälle idag. Situationen för folkgruppen Rohinghya i Burma. En elev som håller i en lektion utifrån sin gammelfarfar som deporterades till Gulag på grund av sin tro, läs mer om det här.
Ett arbetsområde som verkligen är angeläget i den tid vi lever i idag och det blir så självklart att göra kopplingar mellan historia - nutid - framtid.