lördag 30 december 2017

2017 läggs snart till handlingarna...

... och ett nytt år, 2018, tar vid.

För nästan exakt ett år sedan startade jag den här bloggen. Jag satt där efter jul och nyår, på de sista jullovsdagarna och gjorde slag i den sak jag så länge hade funderat på - nämligen blogga om hur jag arbetar språk- och kunskapsutvecklande. Jag hade sett så fantastiska saker ske i mitt klassrum och hos mina elever. Jag hade prövat och omprövat och jag såg resultat i mina elevers kunskapsutveckling. Jag ville dela med mig av mina upplägg och mitt material. Jag la och lägger ned mycket tid på att planera undervisning och göra elevuppgifter och elevaktiviteter. Det är ju synd om allt mitt material och mina idéer skulle stanna i min dator och i mitt klassrum. Själv har jag stulit och kopierat massor som kloka lärare delar på bloggar och i olika grupper på Facebook.

Och vilken fantastisk feedback jag har fått. Massor av kommentarer i de olika forum jag delat mina inlägg i, här på bloggen, i privata meddelanden, i mailen... Men det bästa är det fantastiska kollegiala utbyte jag fått av er SO-lärare runtom i Sverige. Hur vi delar idéer och ger varandra inspiration. Hur vi tillsammans prövar samma sak och utvärderar och diskuterar efteråt. Vi sitter långt ifrån varandra, men har ändå ett kollegialt lärande. Det är 2017 det! Jag har fått tusentals SO-kollegor och det ni ger mig är jag väldigt glad och tacksam för - ni är det bästa den här bloggen har gett mig. 

Samtidigt hoppas jag ha kunnat inspirera och skapa mer språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter i några av de svenska klassrummen.

Några inlägg har varit mer populära än andra och ligger på mellan 5000 - 10 000 visningar (det är galet och jag rodnar):

Topp 1: "Att avsluta ett arbetsområde om revolutioner genom kooperativt lärande" - 8 oktober 2017 




Topp 2: "Ämnesövergripande arbete skapar djup och mening" - 4 december 2017





Topp 3: "Begreppskartor" - 22 februari 2017





Topp 4: "Analysmodeller som stöd för att utveckla resonemang" - 5 februari 2018





Topp 5: "Förklaringsmodeller till folkmord som utgår från olika begrepp" - 1 oktober 2017




Men det finns två andra inlägg som jag tycker är bättre än andra och som jag fått allra mest respons för. 





Tack alla ni som läser, kommenterar, diskuterar, prövar och omprövar och delar med er av er klokskap. Jag önskar er ett riktigt gott nytt år!



fredag 8 december 2017

Riksdagens demokrativerkstad i klassrummet



Uddevalla ligger långt från Stockholm. För att levandegöra riksdagens arbete, för att möjliggöra förståelsen av hur Sverige styrs, om hur partipolitiken fungerar och hur det går till när beslut fattas har vi gjort rollspelet riksdagens demokrativerkstad.


Vi har tillsammans byggt upp kunskaper kring den politiska samhällsstrukturen och demokratiska beslutsprocesser. Vi har arbetat med begreppen som hör till den här samhällsstrukturen och vi har undersökt sambanden och förhållandet mellan riksdag och regering. För att levandegöra och praktisera det teoretiska och därmed nå ännu längre i elevernas lärande har de fått axla rollen som riksdagsledamöter.

Vi inledde med ett quiz på Kahoot med enkla faktafrågor (finns med i lärarhandledningen till rollspelet) under rubriken "Är du redo att bli riksdagsledamot". Frågorna var väldigt enkla för mina elever, men de fick också känna att de verkligen var redo och de älskar Kahoot, så det blev en rolig start.


Rollspelets start

Rollspelet inleds med att eleverna får se ett nyhetsinslag som handlar om en grupp, "Grön fred", som har gjort intrång på ett kärnkraftverk, varav en av gruppens medlemmar har förolyckats där. Två frågor ska riksdagen ta ställning till:

  1. Ska grön fred terrorstämplas?
  2. Svensk kärnkraft i framtiden

Därefter får eleverna ett spelarkort. Där det står det vilket parti de tillhör, vilket utskott de tillhör, partiprogrammet och partilinjen i en av frågorna.

Dessa skriv med fördel ut


Partimöte


Därefter hålls partimöte, där eleverna (som riksdagsledamöter) via film får lyssna till sin partiledare. De diskuterar sedan sin partilinje och vilka de kan tänkas kompromissa med eller bilda allians med för att få majoritet. För att få mer information eller argument får de använda nätet eller ta ett argumentkort.




Eleverna får under ett mingel prata med ledamöter från andra partier och kompromissandet kan börja. I detta skede förde mina elever mycket intressanta samtal, där de dels lyssnade aktivt men också tränade sig på att argumentera för sin ståndpunkt. De fick vrida och vända på sina ståndpunkter och bildade småmöten och grupperingar på egna initiativ. Just kompromisser är ju en viktig del av politiken och den förståelsen fick eleverna i detta skede. Samtidigt fick jag påminna om vikten av att följa väljarnas vilja och att de har fått väljarnas förtroende och ska ha det kvar... Här blev det naturliga kopplingar till riktiga politiska händelser såsom miljöpartiets kompromisser och Åsa Romsons tårar vid presskonferensen 2015.

Minglet avslutas med partimöte, där ledamöterna diskuterar eventuellt nya ståndpunkter, allianser och hur de ställer sig i de två frågorna nu.




Utskottsmöte

Det är dags att sätta sig i utskottsmöten. Eleverna är uppdelade i två utskott, där näringsutskottet hanterar frågan om svensk kärnkraft och justitieutskottet hanterar frågan om "Grön fred" ska terrorstämplas. Ett formellt möte hålls där man utser en ordförande som följer en dagordning. Detta är en bra träning i mötesteknik. Mötet avslutas med att utskottets ledamöter röstar om förslagen och skriver förslag till beslut som riksdagen ska ta ställning till.




Debatt och votering

Jag som lärare agerar talman, men det skulle lika väl en elev kunna göra. Varje parti får hålla varsitt anförande där de får redogöra för sin ståndpunkt och eventuellt yrka bifall till ett av förslagen. Därefter påbörjas debatten, där eleverna får begära ordet. I en av mina klasser var det svårt för eleverna att inte få sitta på sin plats och ställa en fråga eller svara på en fråga till eller av den som står i talarstolen. Jag höll strikt på talarlistan. (Vi diskuterade detta efteråt också).

Eleverna hade fått relativt kort förberedelse och möjlighet att ta reda på fakta, därför är jag väldigt imponerad av deras väl underbygga argument, där argumenten både är underbyggda med fakta, värderingar och ur olika perspektiv. Många elever ville upp i talarstolen och debattera och det märktes att de tyckte att det var väldigt roligt.

Genom att ikläda sig en roll som riksdagsledamot, inleda med "fru talman", så släppte nervositeten helt efter en stund och argumenten haglade.





Efterdiskussion

Spelet avslutas med att eleverna får se en film om vilka konsekvenser deras beslut får i framtiden. Alla filmer och en guide finns i en powerpoint-presentation som laddas ned från demokrativerkstadens hemsida. Dessvärre fungerar filmerna dåligt att spela på min dator, som inte verkar vara tillräckligt kraftfull. Jag har föreslagit för rollspelets ansvariga att de bör gå att strömma från hemsidan istället. Allt kopieringsunderlag, filmer, partiskyltar och lärarhandledning finns på hemsidan.

En viktig del av arbetet sker efter själva rollspelet, då eleverna får reflektera över sin upplevelse. Frågor som eleverna behöver få reflektera och diskutera kring kan vara:

  • Hur upplevde du rollen som folkvald och att företräda ett partis politiska åsikter?
  • Hur gjorde du för att skapa samarbeten med andra?
  • Hur kändes det att hamna i minoritet/majoritet?
  • Hur går det till när riksdagen fattar beslut? Likheter och skillnader?
  • Är din upplevelse som riksdagsledamot lik verkligheten?





måndag 4 december 2017

Ämnesövergripande arbete skapar djup och mening


Det här arbetsområdet är ett samarbete mellan samhällskunskap och svenska som vi genomfört i tre klasser i årskurs 7. I Uddevalla kommun har vi en central skolbiblioteksorganisation, vilket är en fantastisk resurs. Två av skolbibliotekarierna har involverats i projektet och samplanerat med mig och svenskläraren.


Mål och syfte


Innan #metoo och debatten som följde bestämde vi oss för att arbeta tillsammans med utgångspunkt i temat "Lag och rätt". Vi har sett att vi behöver få igång läsningen hos eleverna och jag har tidigare när jag arbetat med detta centrala innehåll i SO efterlyst läsning av skönlitterär bok som kan kopplas till ämnesområdet, för att öka lärandet inom ämnesområdet. Skolbibliotekarierna tog fram tre böcker som kan knytas till det centrala innehållet i SO och de förmågor och kunskapskrav som vi tagit fram i samhällskunskap och svenska.



Böckerna


Det blev tre olika böcker som alla kan knytas till sexuella trakasserier eller övergrepp och även till viss del spridningen som detta kan få i vår digitaliserade värld. Det var viktigt att böckerna kunde kopplas till den juridiska/rättsliga samhällsstrukturen.



Arbetssätt


Projektet startade genom att skolbibliotekarierna presenterade böckerna. En bra presentation av böckerna är viktig och här fick eleverna verkligen chansen att komma in i böckerna ordentligt, vilket hjälper dem igång med läsningen. Vi fick se elever som kastade dig sig över boklådan när det var dags att välja bok, som om vi hade tre olika chokladkakor att välja mellan. Det var en häftig upplevelse. Vi har fått se pojkar läsa böcker med stor entusiasm. Jag har mött elever på väg in till mina lektioner som förhoppningsfullt frågar: "ska vi läsa vår bok idag?".
De elever som har en läsnedsättning eller svårt att läsa tryckt text har fått tillgång till Legimus, så de har kunnat lyssna på boken och samtidigt följa med i texten.

Vi fick en rivstart då det var schemabrytande under vecka 46 och därmed fick eleverna lästid: en timma varje morgon och en timma varje eftermiddag.

I svenskundervisningen har de läst böckerna och skrivit läsloggar parallellt med SO-undervisningen. Vi har också haft boksamtal.

SO-undervisningen

Del 1

Vi började med ett textsamtal utifrån en text om "Instagramupploppet" från elevernas lärobok (Utkik Samhällskunskap från Gleerups). Texten passade ju väl in i temat för det här projektet. Textsamtalet inleddes med att jag hade tagit ut 10 begrepp ur texten som eleverna fick arbeta med i par. Dels fick de diskutera vad begreppen betyder eller kan innebära, men också gissa vad texten kommer handla om utifrån dessa begrepp. Jag ledde därmed in dem i texten och det är en väldigt bra strategi för att skapa nyfikenhet och en ingång till en text. Vi hade också samtal efter läsningen.

Vi arbetade vidare med skillnaden mellan lagar och regler och varför ett land behöver lagar. De fick i grupper lista de 5 viktigaste lagarna som ett land måste ha. Vi har tidigare arbetat med demokrati och mänskliga rättigheter och detta märktes - yttrandefrihet, åsiktsfrihet, allas lika värde var sådant som kom fram i alla grupper.


Del 2

Därefter gav vi oss in i den juridiska samhällstrukturen genom att arbeta med "från brott till straff" och tillhörande begrepp. Här fick eleverna sedan koppla rättssamhällets olika delar (polis, åklagar, domstol, kriminalvård) till brotten som begås i böckerna. Det är i den här uppgiften som vi ser att eleverna förstår vad de läser och gör textkopplingar. Att de kan koppla den skönlitterära texten till texten i samhällskunskapsboken (text-till-text). Att de kan koppla den skönlitterära texten till ett fenomen i samhället (text-till-världen). Med hjälp av de skönlitterära böckerna fick eleverna syn på den juridiska samhällsstrukturen och det bidrog till ett ökat lärande därigenom.







Del 3

I den här delen knöt vi an till de skönlitterära böckerna igen. Vi arbetade med sexuella övergrepp och trakasserier, lagtext kring detta samt #metoo-debatten. SVT har tagit fram en sida om sexuella övergrepp som var lättöverskådlig, med filmklipp och fakta. Den riktar sig till yngre barn, men fungerade mycket bra i det här sammanhanget också.



UR:s serie "Justitia" har också bra filmer kopplat till internettrakasserier och sexualbrott som vi arbetade med.

Och slutligen tittade vi på "Sluta tafsa" som finns på digitalpedagogik.se och hade därefter en kooperativ övning - karusellen.

De frågor som eleverna snurrade runt i karusellen kring finns här.

Del 4

SO-undervisningen avslutades med att eleverna skulle analysera det brott som begås i den bok de läst och lyfta brottet utanför boken. Detta är ju brott som begås i vårt samhälle och därmed analysera orsaker, konsekvenser och åtgärder till denna typ av brott. För att koppla det till samhället hade en av skolbibliotekarierna en lektion om källkritik och nyhetsvärdering. Hon hade plockat ut artiklar om de brott eleverna läst om och eleverna fick därefter göra en källkritisk analys av nyhetsartiklarna. Dessa kunde sedan användas i elevernas analyser.

Jag använde den samhällsvetenskapliga analysmodellen och det var första gången eleverna mötte denna. Därför hade vi en "Analysskola" innan, där vi gick igenom analysens olika delar. Eleverna fick sedan fylla i en stödmall och avslutningsvis skriva en resonerande text. Här uppstod många samtal mellan de elever som hade läst samma bok och mycket smådiskussioner pågick under arbetet med analysmodellen.

Hela arbetsdokumentet hittar du här.

Boksamtal

Parallellt med SO-undervisningen har eleverna haft två boksamtal som skolbibliotekarierna lett. Under dessa samtal fördjupades förståelsen av boken, vilket syntes på kvalitén i de uppgifter vi arbetade med i SO-undervisningen. Boksamtalen skapade bredd, djup, ökad begreppsanvändning, konkretiseringar och problematiseringar av ämnesinnehållet i SO. Samtidigt kom SO-undervisningen att bli meningsskapande för bokläsningen och möjliggjorde en ökad läsförståelse och textkopplingar. Samarbetet gav således en synergieffekt och har definitivt lett till ett ökat lärande. Upplägg och frågor för boksamtalen finns här.

Boksamtal

En annan slutsats som jag kan dra av detta projekt är att förutom att det ökar elevernas kunskaper och bidrar till en kunskapsutveckling inom både samhällskunskap och svenska, så har vi fått igång pojkarnas läsning och läslust. Det gäller nu att vi håller i och fortsätter här.

söndag 3 december 2017

Vikten av att modellera och tala om förväntningar

Jag sitter i bedömningsarbetet... Det sista inför betygssättningen. Jag undervisar två klasser i årskurs 8. Båda har haft prov inom området "Så styrs Sverige". När vi arbetade med "Från förslag till lag" gjorde vi en begreppskarta. Du kan läsa om det här.

Lektionen efter skrev jag ihop begreppskartan i en resonerande text under rubriken "Från förslag till lag". Jag skrev ett resonemang på en E-nivå. Eleverna fick sedan prata om vad som skulle kunna lyfta resonemanget till en högre nivå. Därefter jobbade vi med det tillsammans och det blev tydligt vad skillnaderna är mellan de olika betygsnivåerna i ett resonemang. Vi har tillsammans utvecklat ett metaspråk om kvalité och bedömning, där vi utgår från bedömningsaspekterna.

Denna uppföljning av begreppskartan med att modellera och tala om olika kvalitéer i ett resonemang hade jag inte i den andra klassen som jag undervisar. Väldigt dumt, inser jag nu.

När jag nu har bedömt proven och just denna fråga, som var en del av provet, kan jag konstatera av det skiljer mycket i kvalité mellan dessa två klasser. Det innebär att när man modellerar i undervisningen och arbetar med förväntningar och visar på olika kunskapskvalitéer får det faktiskt resultat. Jag ser det nu direkt och det stärker min övertygelse om att det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet faktiskt ÄR kunskapsutvecklande.