NO-lektion med variation

Jag har inte längre något eget klassrum, så jag får nu berätta om det språkutvecklande arbetet som sker i andra klassrum på skolan.

Vår ma/NO-lärare Hanna Staxäng läste ett blogginlägg om en NO-lektion uppdelad i olika stationer. Detta inspirerade henne till att testa ett liknande upplägg.

Målet med lektionen var att eleverna skulle förstå hur ljuset bryts genom linser och synfel. Hanna har tagit fasta på att elever lär sig på olika sätt och fastnade därför för att dela upp lektionen i fem olika stationer.

Station 1: Läsa lärobokstext om linser.

Station 2: Arbeta med uppgifter där man skriftligt förklarar hur ljuset bryts i en konvex och konkav lins.

Station 3: Se på en film om ljusets brytning och linser.

Station 4: Spela memory som är kopplat till området.

Station 5: Arbeta med en laser på tavlan och laborera med olika linser för att se hur ögat fungerar om man har synfel och hur man kan rätta till det.

Till varje station hade Hanna skrivit ett tydligt uppgiftsblad.

Hannas upplägg testades även av en annan NO-kollega, som jag besökte. De elever jag pratade med tyckte att det var så bra att få arbeta med samma sak, men på olika sätt. Det blev inte långtråkigt och det hjälpte till att skapa förståelse. "En rolig och lärorik lektion", sa en elev till mig. I den gruppen hade läraren också sett till att de nyanlända eleverna ur samma språkgrupp arbetade tillsammans och kunde därför använda sitt modersmål som resurs.

Flerspråkighet som resurs i undervisningen

Att eleverna får använda sitt modersmål i lärandet och undervisningen samt att nyttja elevernas flerspråkighet kallas translanguaging. Eleverna utvecklar då språk och ämneskunskaper parallellt. Eleverna kan använda sitt starkaste språk för att förstå ämnesinnehållet eller för att visa sina kunskaper.

I vår förberedelseklass har sva-läraren Ulla låtit eleverna använda sitt modersmål som en introduktion till ett arbete om Malala Yousafzai. Utgångspunkten för arbetet finns i läroboken "Entré" som gruppen ibland arbetar med. De arbetar just nu med återgivande texter och arbetet har mål inom tala, läsa, skriva och grammatik. Texten de ska arbeta med är språkligt utmanande för eleverna. 

För att fånga deras intresse och ge dem en start där de förstår kommande ämnesinnehåll fick de söka information om Malala på sitt modersmål. De fick hjälp med informationssökning för att få fram fakta. Utifrån det fick de sedan på svenska berätta det de tagit reda på om Malala. Detta fångade eleverna och gjorde de mycket engagerade. Alla elever fick en grundläggande förförståelse som är nödvändig för att så småningom kunna bearbeta den svenska texten. 

Att använda elevernas flerspråkighet i klassrummet måste inte vara så komplicerat, men kan som i det här exemplet ge stora effekter. När eleverna ska bearbeta eller utveckla kunskaper kan man följa nedanstående steg:

1. Tala på sitt starkaste språk (om det finns någon mer med samma språk eller en studiehandledare)
2. Skriva på sitt starkaste språk
3. Tala på svenska
4. Skriva på svenska

Föreläsning om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Den här veckan har det varit höstlov. De första dagarna ägnades åt kompetensutveckling på min skola. Jag fick fyra timmar till att ha föreläsning och workshop om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, för 40 lärare, elevassistenter och skolledning.

Denna gång la jag fokus på de delarna om språk- och kunskapsutvecklande undervisning som handlar om att aktivera förkunskaper, alignment, arbeta med stöttning, skapa elevaktivitet och interaktion samt flerspråkighet som resurs. Den röda tråden genom dessa delar var digitala verktyg som kan stödja detta arbete. Tanken var att arbeta på en gemensam arbetsyta i form av en digital tankekarta. Detta har jag gjort många gånger i undervisningen, vilket har många förtjänster. Det program jag hittade som kunde synkas i Office 365 hade inte samma funktioner som tidigare verktyg jag använt - men tanken var god. Sitter du på ett grymt digitalt verktyg för tankekartor, där många kan jobba samtidigt - hör gärna av dig.

I den här tankekartan var tanken att åhörarna skulle arbeta samtidigt. Efter varje del jag gick igenom skulle de i mindre grupper diskutera en fråga som tog sin utgångspunkt ur det jag pratat om. Sedan var tanken att de skulle besvara frågan genom att skapa en egen ruta. Tyvärr lyckades deltagarna radera både sina egna svar, andras svar och mina färdiga frågor... Det gick inte heller att ångra. Men tanken var god.

Många intressanta diskussioner, idéer och frågor väcktes i ett engagerat kollegie. Och jag tycker det är så roligt att få inspirera!

Den här hösten har jag själv blivit allra mest inspirerad på Skolportens konferens om nyanländas lärande. Ett gediget upplägg med föreläsningar som gav handfasta idéer och verktyg, likväl som en tydlig koppling till forskning, lagstiftning och Skolverkets rekommendationer och skrifter.

Jag fastnade extra mycket för Hülya Basarans föreläsning om språkutvecklande arbetssätt med digitala verktyg och Minna Wadmans föreläsning om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i svenska som andraspråk. Mest värdefull för mig i mitt uppdrag var dock föreläsningen med Tamar Ucar om studiehandledning på modersmålet.

Nya uppdrag och ny inriktning

En varm sommar har passerat och bloggen har haft sommarlov. Jag är så tacksam för all feedback ni ger mig och allt erfarenhetsutbyte jag fått med flera av er.

En ny termin har börjat och med den har också min arbetssituation förändrats en hel del. Jag är inte längre undervisande lärare, utan arbetar som samordnare för flerspråkiga elever och språkutvecklare på en högstadieskola i Lysekil. Jag hoppas ändå att kunna dela med mig av goda exempel för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning, även om det kanske inte kommer kunna bli lika ofta. Kanske kommer jag också få möjlighet att bredda perspektivet från enbart SO till fler ämnen.

Under sommaren har jag också fått förmånen att skriva lärobok i samhällskunskap. Håll utkik framåt vårkanten efter en ny SO-serie.

Lycka till med terminsstart och glöm inte - alla barn gör rätt om de kan!

Tryckta eller digitala texter - vad ger bäst förståelse?

Skolverkets artikel "Tryckta texter ger bättre läsförståelse" delades just i mitt flöde och handlar om  skillnaden i läsförståelse mellan digitala texter och trycka texter. Artikeln refererar till nypublicerade forskningssammanställningar som visar på bättre läsförståelse av tryckta texter.

Forskningssammanställningarna som Wennås Brante refererar till visar att läsning av digital text går snabbare, alltså lästiden förkortas jämfört med läsning av tryckt text. Detta sker på bekostnad av noggrannhet i läsningen. För att eleverna ska förstå texten på ett djupare plan behöver de alltså hjälp med att dra ned på läshastigheten. De behöver också stöttning i aktiviteter som att anteckna ord, kärnmeningar och liknande.

Jag själv använder nästan uteslutande digitala läromedel i min undervisning, av flera skäl. Eleverna har tillgång till läromedlet överallt och hela tiden. Eftersom det är omöjligt att köpa läroböcker i alla ämnen till alla elever, som de får av skolan, kan de i det digitala läromedlet göra överstrykningar, slå upp ord, lägga in kommentarer i texten med mera. Dessutom finns en inbyggd talsyntes/inläsning av texten.

Jag ser också en framtid där eleverna nästan uteslutande kommer möta digitala texter. Hur många köper idag en kvällstidning eller har morgontidningen i pappersformat på köksbordet? Politiker får en Ipad, dit de politiska handlingarna skickas. Vi behöver rusta eleverna för att möta digitala texter.

Därför visar denna forskningssammanställning på vikten av att undervisa och arbeta med lässtrategier och att det är ännu viktigare vid läsning av digitala texter.

Jag kan dock se att det verkligen finns ett stort behov av båda delarna. Ett önsketänkande vore förstås att eleverna får ett tryckt grundläromedel som de får göra överstrykningar och små noteringar i. Eftersom det är i det tryckta formatet den fördjupade förståelsen för texten nås. Samtidigt måste de också få ta del av de fantastiska digitala resurser som finns och rustas för framtiden.

Nationaldagstal - Skola på riktigt

Idag höll åtta elever i min klass nationaldagstal på Uddevallas officiella firande. Totalt befann sig mellan 2000-3000 personer på plats i området.

Eleverna har skrivit och bearbetat talet på svenskan tillsammans med sin svensklärare Louise Helleberg. Jag har inte alls varit inblandad, men kan konstatera att talet är väl kopplat till SO-ämnena. Klassen har haft besök av en retoriker och efter det fick de skriva nationaldagstal. Talen sattes sedan ihop och de olika talen hade tydlig koppling till varandra.

Idag var det såklart mycket nervositet, men de gjorde det så bra och de växte enormt efter detta!

Skola på riktigt!

Partiledarnas tal till nationen och klassrumsbesök av Björklund

9 september är det åter dags för val i Sverige. De två sista lektionerna med min 9:a har vi ägnat oss åt partipolitik. Samtidigt som vi repeterat ideologierna. Flera av eleverna kommer kanske inte läsa samhällskunskap till hösten, men kommer förmodligen ändå erbjudas att rösta i skolval. Med lite lektionstid kom därför SVT:s serie "Tal till nationen - mitt Sverige 2028" som handlar om partiledarnas visioner för Sverige. Ett bra format, där varje partiledare får 15 minuter att hålla sitt visionära tal.

På tavlan har jag ritat upp ett rutmönster som vi fyllt i allt eftersom vi sett på talen. Vi har sett ett tal i taget och under tiden ska eleverna skriva ned partiets:

• Partiledare
• Ideologi
• Valfrågor
• Vision

Vi har sedan tillsammans sammanfattat i rutmönstret på tavlan. Jag kan se att eleverna kommer ihåg ideologierna och vad som utmärker dem. De kan koppla partierna till ideologier utifrån deras valfrågor och vision. Vi har fått möjlighet att reda ut begrepp och diskutera olika retoriska grepp som partiledarna tar.

Precis innan vi påbörjade detta arbete fick klassen besök av Jan Björklund samt två andra riksdagsledamöter och en kommunrepresentant från Liberalerna. Bakgrunden till besöket var att vår skola har flest andel behöriga till gymnasiet och Björklund ville därför diskutera skolfrågor med skolledningen och träffa en klass.

Eleverna hade förberett frågor och hade därför en frågestund, därefter ville Björklund hänga kvar i klassrummet en stund för att ta del av elevernas arbete.

Jämför världsreligionerna och skapa din egen religion

Nu närmar vi oss slutet i årskurs 8. Eleverna har läst om samtliga världsreligioner och även sekulär humanism. Det har blivit dags för eleverna att göra en jämförelse mellan världsreligionerna och även få med sekulär humanism. Vi har därför arbetat med två kunskapskrav:

• Resonera om likheter och skillnader mellan olika religioner och livsåskådningar.
• Resonera om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar.

Eleverna har tidigare arbetat med världsreligionerna var för sig och har i 7:an jämfört judendom, kristendom och islam. Tidigare i årskurs 8 gjorde de en jämförelse mellan hinduism och buddhism genom ett VENN-diagram, (här kan du läsa om vad ett VENN-diagram är och här kan du skapa ett digitalt VENN-diagram - en riktigt bra resurs). Fokus låg nu helt på olika livsfrågor i världsreligionerna och det blev en liten repetition när de först gjorde en sammanställning i en padlet.

Exempel från en elevs padlet. Länk till den ursprungliga versionen som jag delat med eleverna, från vilken de skapat sin egna kopia hittar du här: https://padlet.com/frokenhemberg/livsfragor 

I padleten skulle eleverna svara på följande frågor utifrån samtliga världsreligioner och sekulär humanism:

• Hur har allt börjat?
• Vad händer efter döden?
• Vad är meningen med livet?
• Vad är rätt och vad är fel?
• Finns det någon gudomlig kraft?
• Vad är viktigt i livet?

Efter detta fick eleverna arbeta med två uppgifter:

1. Finns det några religioner som liknar varandra mer? På vilket sätt? Vad kan det bero på?
2. Vilka är de stora skillnaderna mellan världsreligionerna å ena sidan och sekulär humanism å andra sidan? Gör ett VENN-diagram på readwritethink.org. (Här kan eleverna skriva en rubrik och sedan en förklaring till rubriken. När de slutligen sparar sitt diagram som en pdf kommer varje rubrik med förklaring på en egen sida.)

Exempel på VENN-diagram med readwritethink.

Efter denna del fick eleverna plocka russinen ur kakan och skapa sin egen religion eller livsåskådning. De skulle då besvara samma frågor som de gjort i sin padlet, men här fick de själva bestämma svaren. Jag ville också veta lite hur samhället ser ut där religionen finns och hur samhälle och religion påverkar varandra. De skulle göra en symbol eller symboler och ta med högtider och ceremonier kring livets viktiga händelser.

Arbetet skulle presenteras genom en film, bildspel med egen presentation inför klassen eller ett inspelat bildspel genom screencastify (röst och bild). Detta för att även träna på digitala presentationer. 

Det blev en riktigt rolig avslutning med fantastiska filmer och inspelade bildspel. Nedan är ett exempel.

Skam skapar intressanta diskussioner i religion

Vi har tittat på klipp från Skam för att ta oss an det centrala innehållet:

• Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen. 
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.'
• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

Bakgrunden till upplägget i den här delen som ingår i ett större arbetsområde kommer från det utvidgade kollegiet. Jag ställde en fråga i en Facebookgruppen SO/SH-lärare (som är ett fantastiskt utvidgat kollegie) och fick ett passande upplägg av Annika Gestrin-Lindelöf som i sin tur blivit inspirerad av Anna Sjöstrand i slutet av dokumentet nedan. Vilken fantastisk delakultur som gör att våra elever får arbeta med bra uppgifter. Jag blir så inspirerad av flera i denna Facebook-grupp, varav Anna och Annika är två lärare som delar många bra saker som jag provar in min undervisning. Jag fick hennes dokument som jag skruvade pyttelite på och det är detta jag presenterar här och vill dela med mig av.

I de två klasserna jag undervisar kom vi långt utanför frågorna i dokumentet som de fick arbeta med. Vi fick till många diskussioner i par, smågrupper och helklass som var så intressanta. Eleverna var väldigt engagerade och motiverade och det är då man verkligen kommer djupare, längre och når fram.

Jag delar både det arbetsdokumentet som Annika Gestrin-Lindelöf har skapat och det som jag har delat ut till eleverna.

Annika Gestrin-Lindelöf. Klicka här för att få upp uppgiften.

Tiina Hemberg. Klicka här för att få upp uppgiften.

Den här sommaren kan jag ju lova att jag kommer ägna mig åt att titta igenom hela serien - jag blev verkligen imponerad. Du hittar hela serien här: https://www.svtplay.se/skam

Konfliktanalys

Som avslutning i årskurs 9 har eleverna fått göra en konfliktanalys. Det har blivit ett arbete där de knutit ihop säcken och fått se hur de olika SO-ämnena samverkar och hur olika faktorer och strukturer hänger ihop. Det har gett mig en möjlighet att kunna bedöma flera kunskapskrav inom samtliga SO-ämnen.

Min skola är pilotskola för Gleerups digitala läromedel och modellen för konfliktanalysen är hämtad från deras lärarhandledning. Den har utgjort ett viktigt stöd för eleverna när de har fått söka efter fakta som de sedan har fått använda för att skriva analysen i en rapport. Slutprodukten har vi för en gångs skull skrivit ut och de står nu redo att möta gymnasiet med en SO-rapport i sin hand.

Arbetets upplägg

• Vi inledde med att gå igenom analysens olika delar genom en prezipresentation. Denna kunde eleverna sedan gå tillbaka till och fördjupa sig vidare, därav länkarna som är till deras läromedel. 

• Genom lottdragning blev eleverna tilldelade en konflikt.

• De fick den ifyllningsbara pdf-filen med modellen från Gleerupsportal (som liknar den i presentationen ovan). Under tiden de tittade på programmet om sin konflikt på SVT:s serie "Världens konflikter" fick de fylla i modellen. Det gjorde att eleverna fick en bra översikt inför fördjupningen. De skulle fylla i typ av konflikt, orsaker, inblandade parter/organisationer, förlopp, konsekvenser, kränkningar av folkrätten, konflikthantering.

• De fick sedan fördjupa analysens olika delar genom att söka i andra källor såsom https://www.globalis.se/, https://www.ui.se/landguiden och http://www.sakerhetspolitik.se/.

• De fick också ta reda på mer fakta om landet, t.ex. geografi och miljö, samhälle och politik, ekonomi och handel, befolkning, hälsa, mänskliga rättigheter m.m.

• Efter denna fördjupning var det dags att sätta ihop analysens olika delar till en rapport. De fick en disposition som de skulle kunna använda. Det är en stödstruktur som kan vara till hjälp och en trygghet för vissa, medan andra inte alls behöver den. Klicka på bilden nedan så kommer du till elevernas arbetsdokument.

• När eleverna skrivit färdigt sina rapporter var det dags för kamratbedömning och korrekturläsning. Det finns flera syften med detta. Dels får eleverna möjlighet att läsa om en annan konflikt på djupet och därmed lära sig mycket om ytterligare en konflikt. Dels blir de insatta i bedömningsaspekterna och får träna på att se vad kvalité är. Dels får de sin text läst av andra ögon och språket kan verkligen lyfta. Klicka på bilden nedan så kommer du till dokumentet för kamratbedömning.

• Avslutningsvis hade vi smågruppssamtal i grupper om 5 elever. De fick då en möjlighet att få lyssna på varandras konflikter och syftet var att lära mer om de andra konflikterna. I slutet av samtalen försökte vi hitta gemensamma nämnare - finns det gemensamma orsaker, finns det gemensamma drag i konfliktlösningen, i FN:s roll osv.

Träna på lässtrategier och samtidigt få ämneskunskaper

Jag hävdar ofta att vi SO- och NO-lärare har ett viktigt språkligt uppdrag. Det är i våra ämnen som eleverna möter mycket text som ofta är kompakt och komplex. Stoffet i texterna ska eleverna sedan använda för att nå de högre tankemässiga förmågorna såsom att resonera, dra slutsatser, föreslå lösningar. Därtill ska ofta eleverna själva producera text. Det innebär att vi NO- och SO-lärare måste vara språkligt medvetna och medvetet arbeta med lässtrategier.

I min undervisning är eleverna vana vid att möta ämnesinnehållet i olika undervisningsformer och med stor variation. Om vi gör samma sak en lektion blir mina elever ofta uttråkade. När man arbetar med text måste man dock låta det få ta tid, för att ett lärande ska ske.

Just nu arbetar mina sjuor med en uppgift i islam där de ska ta sig an 21 sidor lärobokstext. I det här fallet utgår jag från "SOS Religion" från Liber. I deras lärarhandledning har jag tagit en uppgift som låter eleverna träna på att sammanfatta det viktigaste i en text.

1. Jag har delat in texten i lärobokens rubriker.
2. Eleverna läser sidorna som omfattas av en huvudrubrik.
3. Efter att eleverna läst det kortare textavsnittet gör de om rubriken till en fråga.
4. De besvarar därefter frågan.
5. Därefter går de vidare till nästa rubrik och textavsnitt.

Det är viktigt att frågan eleverna formulerar går att besvara, så att den inte blir för bred eller för avgränsad. Här kan eleverna behöva hjälp och vi har haft en riktigt intressant diskussion i klassen om skillnaden på olika frågor, utifrån uppgiftens syfte, nämligen att sammanfatta en text.

Här hittar du hela uppgiften.

Pod som redovisningsform

Jag undervisar två klasser i årskurs 8. Vi arbetar nu med ett arbetsområde om normer och identitet i samhällskunskap och religion. Delar av det här arbetsområdet har jag gjort tidigare, vilket du kan läsa om här. Det som är mest nytt denna gång är att eleverna fått podda sina reflektioner.

Jag har tagit min utgångspunkt ur Levande Historias material "HBTQ, normer och makt" och tre uppgifter därifrån: "Papperskorgen" och "I och utanför lådan". Efter att vi gjort de praktiska övningarna, haft smågruppssamtal och diskussioner i helklass, har eleverna fått reflektera kring några frågeställningar kopplade till diskussionerna och övningarna. Eleverna har fått välja om de ska skriva sina reflektioner enskilt eller podda tillsammans med en eller två klasskompisar.

Vanligtvis när vi gör uppgifter brukar jag modellera eller visa exempel. Hur en pod kan låta visade jag dock inte. Trots det så har eleverna lyckats fånga det som karaktäriserar en pod. Elevpoddarna låter som vilken proffspod som helst och deras samtal är galet intressanta och väldigt seriösa.

Eleverna har frågor att utgå från, men de ägnar sig inte alls åt att ställa en fråga och sedan besvara den, utan samtalar runt frågorna. De hjälper varandra att bredda och fördjupa samtalen genom att växla perspektiv, ge exempel eller hänvisa till någon text de läst. Detta lyfter samtalen på ett sätt som är svårt när man sitter ensam och skriver.

Rent tekniskt spelar eleverna in på sin mobil eller dator och mailar ljudfilen till mig. Ett poddande elevpar kan till och med sitta i klassrummet och tala i hörlurens mikrofon och får till ett fantastiskt ljud. Tanken är att jag ska publicera podarna med elevernas godkännande, så att de även kan lyssna på varandras. Jag hoppas att de vill, så fler får ta del av deras intressanta samtal, inte minst de andra i klassen.

Eleverna har varit väldigt förtjusta i redovisningsformen och den passar bra till det innehåll som finns i detta arbetsområde. Att som lärare få arbeta med bedömning på vårkanten i solstolen eller i massagestolen är bara ett litet plus...

Öka lärandet med bilder

Vi arbetar just nu med islam i årskurs 7. För att skapa elevaktivitet i genomgångarna och för att öka lärandet använder jag bilder som eleverna får arbeta med.

Jag har valt ut sex bilder och tillhörande bildtexter från olika läroböcker. Dessa har jag jag kopierat upp i 14 exemplar så att klassen kan delas in i par.

En uppsättning med bilder och bildtexter

Kontextualisering

För att sätta in området i ett sammanhang börjar jag med att dela in klassen i par och ger dem en uppsättning bilder och bildtexter där de ska para ihop rätt bild med rätt bildtext. Detta innebär att eleverna direkt får börja studera bilderna, leta i minnet från mellanstadiet och kommer direkt in i ämnet.
De får sedan prata med det andra paret vid deras bord och jämföra hur det andra paret satt ihop bilder med bildtexter. Slutligen går vi igenom tillsammans.

Elevaktiv genomgång

Jag kommer sedan att ha en genomgång där bilderna kommer in i ett större sammanhang. Jag börjar att prata om Muhammed och hur islam uppstår och utvecklas. Under genomgången ska eleverna försöka sätta bilderna i en kronologisk ordning - en händelsekedja.
Efter genomgången får eleverna mingla runt i klassrummet för att se hur de andra paren lagt ut sin händelsekedja och ställa frågor till varandra.

"Med andra ord"

Avslutningsvis leker vi "med andra ord". Den ena personen i paret har bilderna och den andra har bildtexterna och de visar inte lapparna för varandra. Personen med bilderna försöker förklara vad bilden föreställer och den andra personen letar upp rätt bildtext. Alternativt kan man vända dem nedåt och köra memory.

Bilder är bra för att öka lärandet, vara minneskrokarna som ny kunskap kan hängas upp på, för att kontextualisera och gräva i förkunskaperna, för att skapa motivation till att lära mer.

Digital begreppskarta - mindmup

I åk 7 arbetar vi med judendom, kristendom och islam just nu. Som så ofta i SO är det många nya begrepp som eleverna behöver lära sig för att senare kunna använda dessa för att utveckla "de högre tankemässiga förmågorna", såsom att resonera och jämföra.

Ett bra sätt att arbeta med begrepp är genom begreppskartor som jag tidigare skrivit om här. Där det främsta syftet är att dels lära sig begreppens innebörd men också hur begreppen samverkar med andra begrepp och därigenom nå en ökad förståelse av både begreppen och i det här fallet religionen.

I mina klasser gjorde vi en "analog" begreppskarta där eleverna fick klippa ut begrepp och klistra in på ett större papper. De fick kategorisera de begreppen som hörde ihop och visa på samband. Jag kunde dock konstatera att en stor del av lektionstiden gick åt till att klippa och använda limstift. Någon ångrade sig och fick försöka dra loss sin lilla lapp, någon annan skrev fel och fick sudda. Slutresultatet blev ganska kladdiga och ostrukturerade begreppskartor som inte gick att förstå och kunde därmed inte användas senare. Nog ökade deras begreppsförståelse, men det blev mest fokus på klippa och klistra.

Jag valde därför att testa en digital variant genom mindmup. Fördelarna är att eleverna kan lägga till bilder, de kan lätt flytta runt begreppen, de kan ändra i förklaringarna utan att det blir kladdigt och de får ett användbart och snyggt slutmaterial.

Såhär kan en del av begreppskartan i midmup se ut

Hur arbetade vi?

1. Eleverna får en lista med de viktigaste begreppen som de ska ta sin utgångspunkt från. Det är cirka 15 begrepp. Listan är digital och till varje begrepp finns en länk där begreppet står i sitt sammanhang i läromedlet som eleverna använder.
2. Eleverna öppnar mindmup och loggar in genom sin google drive och sitt googlekonto. Det gör att det automatiskt sparas i drive och de kan sedan enkelt dela sin begreppskarta med mig.
3. Eleverna börjar med att lägga in de begrepp de fått av mig i enskilda bubblor.
4. Därefter skriver de en förklaring till samtliga begrepp.
5. Det är nu dags för eleverna att hitta samband mellan de olika begreppen och kategorisera dem. De drar därför ihop de enskilda bubblorna med sina förklaringar till andra bubblor som de tycker hänger ihop. Här finns inget rätt och fel såklart, utan det är elevens uppfattning om vilka begrepp som hör ihop eller vilka begrepp se ser ett samband mellan. Det här momentet gör också att eleverna får tänka ett steg till. Som du kan se i begreppskartan ovan har eleven lyckas få ihop treenigheten, trosbekännelsen, Jesus, Messias, högtider, domedagen (begreppen de fått står i de blå rutorna). 
6. När de fått ihop sammanhanget får de ändra färg på bubblorna får att skapa en tydlig struktur, lägga till förklarande bilder, ändra storlek mm.

Uppgiften skapar ett stort engagemang hos eleverna. Några elever skriver långa förklaringar till respektive begrepp och hur begreppen hänger samman. Andra elever fokuserar mer på bilder och får en övergripande uppfattning om kristendom. En övning som alltså når olika kvalitéer och alla nivåer. Samtidigt som uppgiften skapar stort engagemang hos eleverna, inte minst killarna, som jag tycker är svåra att engagera i just religion. 

Andra redovisningsformer - ett inspelat samtal

I mitt utvidgade fantastiska kollegie fick jag tips på en bra uppgift som jag skruvade lite på för att passa mitt mål och syfte och mina elever.

I årskurs 8 arbetar vi just nu med hinduism och buddhism. Ett av kunskapskraven är att resonera om likheter och skillnader mellan religioner.

För att göra detta delade jag in eleverna i par och lät de ikläda sig rollen som kärlekspar. En hindu och en buddhist möts, kärlek uppstår och såklart utmaningar med att de inte har samma religion.

Du hittar hela uppgiften här.

Eleverna fick ovanstående uppgift. De började med att skriva ett manus. Till det arbetet behövde de ta fram sina begreppslistor som de gjort, de repeterade faktakunskaperna de byggt upp om buddhism och hinduism. De tog fram sitt VENN-diagram där de fyllt i likheter och skillnader och började resonera med varandra. Ett syfte med uppgiften var att göra religionerna "mänskliga" och låta dem komma ned i vardagen och se hur de påverkar vardagslivet. Det är så lätt annars att det blir abstrakt, framför allt för de elever med stora utmaningar. 

När vi arbetade med VENN-diagrammet modellerade vi också hur ett resonemang på E-, C- och A-nivå kan se ut. Vad skiljer ett enkelt resonemang från ett välutvecklat och nyanserat resonemang? 

När de skrivit färdigt sitt manus fick de spela in sitt samtal. Att bedöma detta är väldigt mycket roligare än att bedöma prov kan jag lova. Vissa elever har verkligen levt sig in i sina roller - hittat på nya namn, försökt få en bild av samhällslivet i Indien eller Thailand, kopplat in vad man äter och dricker. Framför allt är det de elever med stora utmaningar som verkligen lyst upp i den här uppgiften.

Modelleringen av resonemanget utifrån VENN-diagrammet var värdefullt och det märktes att eleverna hade tagit till sig av det.

Eleverna (och jag) hade väldigt roligt, men framför allt var det otroligt lärorikt. 

Vår stad 2030

Mina 8:or har deltagit i ett kommunövergripande projekt "Vår stad 2030" som har syftat till att eleverna ska formulera lösningar, förslag och idéer på hur deras stad - Uddevalla, ska bli en hållbar stad 2030. Hur lever och bor människor år 2030? Vad krävs för att nå klimatmålen?

Eleverna började i januari med en kickoff, där halva dagen bjöd på föreläsningar med en andelsjordbrukare och energirådgivare, samt träffa kommundirektör och kommunalråd på stadshuset. På eftermiddagen fick klasserna en guidad tur på kommunens värmekraftverk - Lillesjöverket, samt en föreläsning om sophantering, återvinning och avfallstrappan. Det blev en rejäl start i projektet.

I NO-ämnet arbetade eleverna sedan med energikällor och hållbar utveckling ur ett ekologiskt perspektiv.

I SO:n arbetade vi med globala målen, de tre perspektiven på hållbar utveckling, orsaker och konsekvenser av växthuseffekten, ekologiska fotavtryck och de fick testa hur stort deras eget avtryck är på klimatkalkylatorn.. Eleverna gjorde också fältstudier i närområdet, där de tre perspektiven på hållbar utveckling skulle studeras - dels genom goda exempel (sådant de såg som var bra) och även sådant som skulle behöva förbättras. Fältstudien redovisades för klasskompisarna genom film eller bildspel. Uppgifterna vi arbetat med är inspirerade av lärarhandledningen för Vår stad 2030 som finns här.

Här finns uppgiftsdokumentet som mina elever fått i SO.

Arbetar med att kategorisera de globala målen

Att anteckna är viktigt när man är på Kickoff

Andelsjordbrukare inspirerar eleverna

Studiebesök på värmekraftverket, där man utvinner energi genom förbränning av hushållsavfall

Redovisning av fältstudie i klassrummet. Engagemang och massvis av idéer om hur närområdet bör förändras.

Projektet avslutades den 14 mars med ett Rådslag på Bohusläns museum. Eleverna har i bild-ämnet fått gestalta sin lösning eller idé för ett mer hållbart Uddevalla. De har gjort modeller, planscher, bildspel och filmer. Detta visades upp för allmänheten, företagare, föreningsrepresentanter och ansvariga tjänstemän och politiker. 

De elever som ville fick dessutom delta i ett runda-bord-samtal med tjänstemän och politiker. Eleverna har skrivit en längre slutrapport om varför en förändring behöver göras (orsaker och konsekvenser av klimatförändringarna lokalt och globalt) samt en utförlig beskrivning och förklaring av sin lösning eller idé och hur de tror att Uddevalla i stort ser ut år 2030, där hänsyn tas till de tre perspektiven av hållbar utveckling. Denna rapport fick eleverna sammanfatta med max 200 ord. Dessa sammanfattningar låg till grund för samtalen och den vuxna personen som deltog i samtalen med 5-6 elever hade läst elevernas sammanfattningar innan. De hade sedan ett samtal runt elevernas förslag. Dessutom arbetar kommunen med att ta fram en ny översiktsplan, varav dessa elevarbeten är ett viktigt bidrag till denna.

Detta projekt har lett till att skolan har blivit på riktigt. Eleverna har utvecklat sina kunskaper inom flera olika ämnen och producerat ett underlag som når fler än mig som lärare. Att få göra saker på riktigt skapar engagemang, motivation och leder till ökade kunskapsresultat. Under rådslaget fick jag se många elever växa på olika sätt - så häftigt.

I ett av rummen som tillhör mitt klassrum hänger nu de planscher som producerats och elevernas idéer för inspirera mina andra elever.

Detta projekt har skett under ledning av Helene Grantz och Erik Lensell som arbetar med Lärande för hållbar utveckling på grundskolans utvecklingsenhet. Cajsa Gustafsson är central skolbibliotekarie och kultursamordnare och har också varit delaktig i projektet. Det är de som styrt upp arbetet, organiserat Rådslaget, inspirerat oss lärare och varit en resurs i klassrummet.  

Vi måste stå upp för en kompensatorisk skola!

Den senaste tiden har jag hamnat i diskussioner om de höga förväntningarna som ställs på elever i svensk skola. Just nu pågår en debatt i Sverige om att kunskapssynen som genomsyrat skolan de senaste åren är för postmodern och ställer för höga krav på eleverna. På SvD:s ledarsida skriver Ivar Arpi om just detta under rubriken: “Åttondeklassare förväntas lösa finanskrisen”. Arpi konstaterar att inte ens de högutbildade föräldrarna förstår kraven eller kan hjälpa sina barn med de avancerade uppgifterna som skolan levererar. Han hänvisar till två reportage som SR har gjort, du kan lyssna på dessa här och här. Han och fler med honom förespråkar istället en skola där eleverna ska kunna rabbla kungar, memorera faktakunskaper och reproducera lärobokens innehåll. Det är lätt att mäta den typen av kunskaper och alla blir nöjda och glada, eller?

Skolverket visar att föräldrarnas utbildningsnivå starkast påverkar elevernas kunskapsresultat. Skolan har därför en viktig uppgift i att kompensera elevers olika förutsättningar. Ett annat viktig uppdrag är att förbereda elever för att leva och verka i samhället och kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Når vi dit genom att ägna tiden åt att memorera faktakunskaper? Eller är det inte dit debattörerna vill nå?

Varför är jag då så mån om att ha höga förväntningar på mina elever och varför försvarar jag de uppdrag skolan har givits och som framskrivs i läroplanerna? Jo därför att jag vill att alla elever ska nå så långt som möjligt och kunna nå sina drömmar, oavsett sina föräldrars utbildningsnivå, oavsett sin socioekonomiska bakgrund, oavsett vilka förutsättningar till läsning eller samtal eleven får tillgång till hemma.

De exempel på elevuppgifter som lyfts i debatten, tycker jag är riktigt bra uppgifter. Men de visar också på vikten av att ge lärare reella möjligheter att vara just lärare. Det handlar om att ge lärare tid att utveckla och planera sin undervisning, tid till kompetensutveckling, möjligheter till reflektion och kollegialt lärande för att kunna bygga en undervisning som gör att alla elever kan klara av att lösa dessa uppgifter på olika kvalitetsnivåer.

De elevuppgifter som ges exempel på i debatten ställer höga krav på eleverna. De ska göra något mer med faktakunskaperna än att bara memorera och återge det. Det kräver en språk- och kunskapsutvecklande undervisning där den slutliga uppgiften föregås av nedanstående steg:

1. Skapa motivation och intresse, aktivera elevernas förkunskaper.
2. Bygg tillsammans upp kunskap om ämnesområdet - faktakunskaper och begrepp. Genom att eleverna får vara aktiva, lära av varandra och synliggöra sina egna tankeprocesser, blir undervisningen meningsskapande för eleven.
3. Utarbeta stödstrukturer för eleverna, det kan handla om begreppslistor, inspelade genomgångar, tankemodeller att fylla i, lässtrategier, digitala verktyg som stödjer lärandet.
4. Arbeta tillsammans, läs texter inom området tillsammans, skriv egna texter tillsammans. Lös en liknande uppgift tillsammans i klassen. Markera uppgiftens struktur, begrepp, modeller. Lägg fokus på att visa hur uppgiften ska lösas. I det här steget visar läraren hur man kan lösa uppgiften med olika kvalité - det som sedan ligger till grund för bedömningen. Då framgår också tydligt vilka krav som ställs.  
5. När undervisningen följt ovanstående steg och man arbetat med stödstrukturer, med elevaktivitet och man lagt grunden för fakta och begrepp, så kan eleven på egen hand vara redo att ta sig an en uppgift där man använder de högre tankemässiga förmågorna såsom att resonera, argumentera, förhålla sig källkritiskt till, jämföra eller föreslå lösningar.

En sån här undervisning är språk- och kunskapsutvecklande. En sån undervisning lämnar ingen ensam med sin kunskapsutveckling eller faktainhämtning. I en sån undervisning kan man låta åttondeklassare lösa finanskrisen och självklart är det en uppgift som ska lösas under lektionstid med en lärare som stödjer och hjälper.   

Att bygga en undervisning som är kompensatorisk på det sätt jag beskrivit kräver tid för planering, kompetensutveckling och tid för reflektion och kollegialt lärande. Det är sådant som kostar pengar. Att bygga en undervisning som syftar till att memorera kungar eller reproducera lärobokens innehåll kräver avsevärt mycket mindre tid och kostar således mindre. Det handlar därför om att göra de investeringar och prioriteringar som är nödvändiga för att ge alla elever möjligheter att stå rustade för att kunna leva och verka i samhället och i en framtida komplex verklighet med stort informationsflöde och snabba förändringar.

Flytta inte fokus från huvudorsakerna till de sjunkande resultaten i internationella mätningar. Nämligen en allt mer segregerad skola, en alltmer homogen elevsammansättning på skolorna, där skillnaderna i resultaten mellan skolorna ökar. Fundera på vilka orsakerna till detta är, för det är knappast så att det beror på högre ställda krav på eleverna eller en postmodern kunskapssyn - det är att flytta fokus. Slå vakt om skolans kompensatoriska uppdrag och skapa möjligheter för alla barn att nå dit de vill oavsett deras bakgrund.  

Reportage från mitt klassrum i tidningen Alfa

Strax före jul var tidningen Alfa (en tidning för lärare i svenska, språk och samhällsorienterade ämnen) och besökte mitt klassrum när 9C skulle ha skattedebatt.

Det mynnade ut ett riktigt fint reportage som kom med i det senaste numret som kom ut förra veckan. Du kan läsa hela artikeln här: https://tidningenalfa.se/debatten-nyckeln-till-samhallsekonomin/ 

Digitalt verktyg för lektionsstruktur

På vår skola har vi gemensamt bestämt att vi ska ha en viss struktur för start och avslut som eleverna ska känna igen och som ska skapa lugn och trygghet för eleverna. Strukturen handlar om att vi möter eleverna när de kommer till klassrummet, samlar in deras mobiler och på tavlan står information om lektionen och en startuppgift.

Jag upplever att det ibland kan vara svårt att hinna göra förberedelserna på tavlan. Ännu svårare är det ju för de lärare som springer mellan olika klassrum eller i de klassrum där lektionerna nästan överlappar varandra.

Jag ramlade över ett digitalt verktyg som löser detta. Som gör att jag kan förbereda i lugn och ro, där eleverna inte behöver tolka min ibland slarviga handstil och som har massor av andra inbyggda funktioner.

ClassroomScreen heter detta fantastiska verktyg med flera inbyggda funktioner. 



Såhär ser skärmen ut när eleverna kommer in i mitt klassrum. Loggboksfrågan står i mitten och eleverna vet att de under tystnad ska börja med den direkt. Om de nu skulle ha glömt av tystnaden så finns det en symbol för tystnad också. Till höger har jag skrivit om lektionen - tid, mål och innehåll.

Fler funktioner

• Klocka och datum
• Timer/äggklocka som man kan sätta på om eleverna ska göra en viss aktivitet. Det kan vara ett bra stöd för eleverna att planera sin tid.
• Ändra bakgrund eller ladda upp egen bakgrundsbild som hör till ämnet.
• Ritfunktion
• Två textrutor kan vara uppe samtidigt
• Lägg in alla namn i klassen och välj slumpvis ett namn (som t.ex. ska få ordet)
• Arbetssymboler som synliggör vilken typ av aktivitet som gäller: tyst, viska, fråga en granne, arbeta tillsammans

Och som avslutning på lektionen kan eleverna passera min dator och trycka på en gubbe som ska symbolisera i vilken utsträckning de håller med om en valfri fråga jag ställer - en snabbutvärdering. 

Källkritik och digital läsning

Idag föll den enkla och snabbt påkomna idén väldigt väl ut. Jag är alltid väldigt välplanerad, men ibland skjuter jag i stunden lite från höften - så var det idag i årskurs 8.

Jag inleder alltid mina lektioner med en startuppgift eller loggboksfråga (som jag skrivit tidigare om här). Ibland tar batteriet av välgenomtänkta frågor slut, så var det idag. Helt slut var frågorna och det kändes som att jag hade frågat om precis allt som handlar om det eleverna arbetar med nu.

Jag skrev på tavlan: "Dagens loggboksfråga: Hur vet du att jorden är rund?"  

Eleverna gick igång på frågan och skrev väldigt utförligt. Under tiden googlade jag: "Är jorden platt". Första artikeln som kom upp var en artikel från Nyheter 24 från 2017.

https://nyheter24.se/nyheter/internet/898260-jorden-platt-flat-earth-society

Bra tänkte jag! Här är en artikel som vi ska göra en snabb källkritisk granskning av. När eleverna hade skrivit färdigt fick de berätta för varandra hur de vet att jorden är rund. De kom in på satelliter, jorden-runt-resor, vittnesskildringar från rymdresor, vetenskap, forskning, rimlighet med mera.

Sedan diskuterade vi artikeln jag hittat tillsammans.

1. Vad är det för källa (Nyheter 24). Trovärdighet? Hur vet man vilken typ av källa det är?
2. Vad är det för texttyp? (Nyhetsartikel, insändare...)
3. Är artikeln relevant för vår frågeställning?
4. Vi tittade övergripande på bilden vi fått upp och funderade på vad vi ser mer. De kunde konstatera att det är mycket reklam och att den kan vara anpassad till mig som sökt upp artikeln. Vi pratade om algoritmer. 

När vi skulle börja läsa texten konstaterade vi snabbt att den var väldigt svårläst på grund av multimodaliteten. Bilder, reklam, länkar till andra artiklar, flera reklamfilmer som till och med var insprängda i texten. 

I onsdags fick jag tips om flera verktyg för att enkelt rensa och skapa en ren text, utan att ta bort textens rubriker, källhänvisningar och bilder: tillägget "Reader view" eller "Mercury reader" för webbläsaren Chrome. Ett mycket bra tips för eleverna. Vi använde således det på artikeln och resultatet blev en text som vi kunde börja granska innehållsmässigt. Skillnaden från ovanstående bild är slående:

Tillägget "Reader view"

Tillägget "Mercury reader"

  

Vi gjorde en snabb läsning av texten där jag läste högt och stannade till vid valda stycken. Diskussionen i klassen landade i att det inte räcker att ha koll på de källkritiska utgångspunkterna. För att kunna förhålla sig källkritiskt krävs det att man har kunskap. Texten handlade delvis om gravitation och man använde vissa fysiska och matematiska begrepp. Jag spelade då lite på att fysik och matematik inte är min starka sida och jag vet ju knapp vad gravitationskraft eller kvadratmeter är, så jag hade ju lätt kunnat gå på detta. 

Ofta möter vi ju elever som undrar: "varför ska jag lära mig det här, vad har jag nånsin för nytta av att kunna det här..." Det blev ganska tydligt att man aldrig vet när man hamnar i eller utsätts för konstigheter och när man gör det och ska bedöma rimligheten kräver det en viss allmänbildning. 

Självklart blev det också diskussioner om uppsåt, makt, konspirationsteorier.

Ja, en liten uppstart i brist på fantasi ledde till en fantastisk diskussion om källkritik och eleverna var så intresserade.

Ordförklaringskort - lärande tävling

Min SO-kollega Maria tipsade om en aktivitet som heter "Ordförklaringskort". Mina elever har prov i historia imorgon och det finns många ord och begrepp som är centrala för att förklara samhällsförändringen.

1. Eleverna får välja ut 8 begrepp som de antingen tycker är svåra eller som de tycker är viktiga inom arbetsområdet.
2. De får 8 mindre papper, där de skriver begreppet på den ena sidan och förklaringen eller sammanhanget på den andra sidan av pappret.
3. Eleverna delas in i par och byter korthög med varandra. Den ena eleven säger ordet på kortet och den elev som har skrivit ordet ska förklara ordets betydelse eller sammanhang. Om eleven svarar rätt, vinner hen kortet och får fortsätta. Svarar hen fel går turen över till kompisen.

Eleverna tyckte detta var jätteroligt. Jag är mest imponerad av den entusiasm och det engagemang de hade när de skrev sina kort. Tydligen kunde de området bra, för spelet tog snabbt slut. Då fick de byta par och tävla mot en annan kompis och dennes kort. Det gjorde att det var många ord och begrepp, sammanhang och förklaringar som mötte eleverna. 

Globala målen

I både årskurs 8 och 9 arbetar jag med hållbar utveckling med lite olika inriktningar. I båda årskurserna har vi dock arbetat med de globala målen. UNDP Sverige har en hemsida som har många bra klassrumsövningar och där kan man också hämta de globala målen som utskriftsbara versioner.

I mina klasser har vi gjort några olika övningar som fallit väl ut - alla inspirerade av ett kooperativt lärande, där elevaktivitet och interaktion står i centrum. När vi talar och gör saker så minns vi bättre och lärandet ökar.

Jag har skrivit ut en kortlek med de globala målen som jag laminerat. Varje mål finns på en halv A4-sida. På baksidan står information om målet. Jag har också skrivit ut en mindre kortlek med målen och kortfattad information, som jag har i cirka 15 uppsättningar.

Här hittar du de stora korten att skriva ut

Härifrån har jag skrivit ut de små korten

Korten på bordet

1. I par får de dra ett kort ur högen, läsa informationen på baksidan och diskutera hur de i sin vardag kan hjälpa till att uppnå målet. (I åk 8 har vi arbetat med ett kommunövergripande projekt som heter "Vår stad 2030", då fick de istället diskutera hur Uddevalla kommun, företag, invånare kan arbeta för att nå malet.) 
2. Efter att de diskuterat i paren får de sätta sig med ett annat par där de utbyter tankar och idéer med varandra. Efter detta, ännu ett eller flera byten.

Inre och yttre cirkel

1. Klassen delas upp i två grupper varav den ena gruppen ställer sig i en cirkel och den andra gruppen ställer sig i en cirkel utanför, så att de hamnar mittemot varandra och bildar par. 
2. Eleverna i den inre cirkel får dra ett kort från den stora kortleken om de globala målen. De får läsa på vad målen handlar om. Därefter får de förklara vad målet handlar om för kompisen mittemot. 
3. Kompisen antecknad målet och ska förstå vad målet handlar om. Uppmuntra eleverna att ställa frågor så att de verkligen förstår. 
4. De som lyssnar roterar och hamnar framför en ny kompis med ett nytt mål och får detta beskrivet för sig. Antecknar målet och roterar därefter vidare. Rotera efter ca 2 min.
5. Rotationen fortsätter tills eleverna i den yttre cirkeln har fått ta del av samtliga mål.

Kategorisera målen

1. Vi har gått igenom de tre perspektiven av hållbar utveckling: social, ekologisk, ekonomisk. 
2. Eleverna får i par kategorisera målen inom respektive perspektiv. Varje par får en uppsättning av den lilla kortleken.

Välj ut de viktigaste målen

1. Dela in klassen i grupper om 3-4 elever.
2. Varje grupp får en uppsättning av den lilla kortleken med de 17 globala målen.
3. I den första omgången ska de komma överens och välja ut de 10 viktigaste målen och motivera sitt val.
4. I nästa omgång ska de plocka bort ytterligare två mål och ha kvar de 8 viktigaste.
5. I sista omgången får de plocka bort ytterligare två mål. 
6. Slå ihop två grupper, där de får redogöra vilka mål de valt ut som de 6 viktigaste målen och låt dem motivera sina val.

Det har varit mycket lyckat att introducera de globala målen på detta sätt. När eleverna har något handfast material att hålla i, flytta runt, skapa former och kategorisera ger så mycket. Förvisso tar det en liten stund att laminera, men å andra sidan har jag så många timmars värdefull undervisningstid med dessa små och stora kort - både nu och i framtiden. Det är bara fantasin som sätter gränser för vad man kan göra med dessa små kort och vilka diskussioner man kan åstadkomma.

Synliggöra samband i historia

"Sambandskedjor" är en språk- och kunskapsutvecklande aktivitet som jag använder ibland för att eleverna ska få träna på att samtala om och synliggöra samband. Det främjar också elevernas användning av de ämnesspecifika begreppen.

I det här exemplet använder jag sambandskedjorna inom ett kortare arbetsområde där eleverna läser om människan blir bofast och de första högkulturerna växer fram. Målet är att de ska skriva ett resonemang om denna stora förändring i människans historia.

De arbetar i par och får nedanstående pilar utskrivna på papper.

Instruktioner till eleverna:

1. Klipp isär pilarna
2. Diskutera hur pilarna ska läggas ut. Vilket samband finns mellan de olika begreppen eller företeelserna i pilarna?
3. Använd läroboken som stöd.
4. När ni är nöjda med er sambandskedja - limma fast pilarna på ett större papper. 
5. Skriv sambandsord mellan pilarna, som visar på att pilarna hänger ihop (t.ex. leder till, som en konsekvens av, effekten blir m.fl)
6. Skriv korta förklarande texter (som bildtexter) till varje pil. 

Eleverna får denna lista med sambandsord som kan användas.

Efter detta får eleverna skriva en resonerande text och de har i stort sett sin text färdig i och med sambandskejdan, sambandsorden och de förklarande texterna. Innan de börjar skriva visar jag en modelltext och visar hur man i det här fallet kan konkretisera, växla perspektiv, använda ämnesspecifika begrepp, inleda och avsluta. Vi får då också ett samtal kring vilka förväntningar som finns och hur eleven kan visa kvalité på olika betygsnivåer. 

Att tala om saker och att göra saker praktiskt leder till att vi både minns och lär oss bättre. Interaktion och elevaktivitet är en viktig utgångspunkt för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning.

Då vi arbetat med begreppen och företeelserna innan och gjort andra uppgifter, användes läroboken i det här fallet som stöd. Men övningen kan också användas som förberedelse innan läsning.