Skriva argumenterande text inom hållbar utveckling med cirkelmodellen som arbetssätt

Tillsammans med svenskläraren arbetar jag just nu med hållbar utveckling och klimatförändringar i årskurs 9. Slutuppgiften är att skriva en argumenterande text. Vi har arbetat enligt cirkelmodellens fyra faser. Denna modell stöttar elever att utveckla sitt skrivande. 

Fas 1

På SO-lektionerna har vi byggt upp ämneskunskaper. Inom denna fas har vi arbetat med de tre perspektiven av hållbar utveckling, kopplat till globala målen. Ekologiska fotavtryck. Klimatförändringarnas konsekvenser på sårbara platser. Vi har arbetat med lösningar inom de områden som berör eleverna allra mest: "bilen" - transporter, "biffen" - maten vi äter, "bostaden" - våra byggnader, "butiken" - vår konsumtion av kläder och prylar, "börsen" - vårt sparande.

Fas 2

Inom denna fas har vi tillsammans synliggjort skrivuppgiften, som i det här fallet är att skriva en argumenterande text. Svenskläraren har gått igenom hur texten är uppbyggd, visat en modelltext och visat på skillnaden mellan argumenterande och resonerande text.

Fas 3

I den tredje fasen har eleverna på svensklektionerna tillsammans byggt upp en argumenterande text. På SO:n har vi arbetat med ord och uttryck som ger struktur och binder ihop en argumenterande text. De har också haft ett tydligt stöddokument där de har skrivit in tes, argument, motargument och källor som stödjer argumenten. Allt för att hjälpa eleverna med de typiska språkliga dragen för genren och för att stötta upp ordentligt inför det individuella skrivandet.

I den här fasen har de också haft hjälp med att hitta källor som stödjer deras argument och tränat på att vara källkritiska. Tillsammans med skolbibliotekarien har de arbetat med ett källkritiskt analysschema.

Inför det individuella skrivandet har eleverna tillsammans fått träna på att hitta och formulera argument. Vi har gjort en "digital rondell" på Padlet. Läraren Anna Jacobsson tipsade om detta i Facebook-gruppen "Kooperativt lärande" och jag var tvungen att testa.

Padlet är ett smart verktyg för samarbete

Jag la upp de fem områdena som eleverna ska utgå från när de ska skriva sin argumenterande text. Till varje område skrev jag en tes. Eleverna skulle sedan i par skriva argument som stödjer teserna. Jag la in hjälpmeningar som de kan använda för att börja. Syftet med dessa är att de ska träna på att använda ord och uttryck som är typiska för en argumenterande text. Denna padlet kan de sedan gå tillbaka till för att få inspiration och hjälp när de på egen hand ska skriva sin argumenterande text.

Fas 4   

I den fjärde fasen ska eleverna börja skriva. Det som är bra med ett ämnesövergripande arbete är att eleverna får skrivtid både på SO-lektionerna och svensklektionerna och därmed hjälp inom de olika perspektiven - språklig hjälp av svenskläraren och hjälp med innehållet hos mig. 

När stöttningen är enkel och eleverna lyckas

Årets första arbetsvecka är avklarad. Eleverna kom tillbaka i onsdags och skolan sjuder åter av liv, fart och fläkt. Under de tre dagarna med eleverna har jag känt mig så lycklig över att jag har förmånen att få vara lärare och möta dessa underbara ungdomar. Jag går in på sista terminen med den 9:a som jag fått följa sedan åk 7. Det är nu eleverna ska börja stå på egna ben och klara saker på egen hand. Ja, så tillvida att stöttningen har fungerat och eleverna har fått strategier och verktyg för att kunna det.

Lärande och undervisning är som bekant ingen quick fix. I Lgr 11 är förväntningarna högt ställda på eleverna. För att nå E behöver de göra något mer med det centrala innehållet såsom att resonera, argumentera, jämföra mm. För att eleverna ska kunna utveckla dessa förmågor behöver de stöttning (scaffolding).

I årskurs 7 arbetar vi nu med ett kortare avsnitt om när människan blev bofast och högkulturerna växer fram. Idag skulle eleverna skriftligt diskutera för- och nackdelar med att vara bofast. Vi har dels läst en text ur SO.S Historia (Liber) och vi har haft en genomgång med mycket bilder. Eleverna fick först skriva in de fördelar de kunde komma på i en spalt. Därefter fick de skriva in de nackdelar de kunde komma på. Jag ser en klar fördel med att eleverna får en tydlig modell där de ges möjlighet att strukturera sina tankar.

Efter detta började vi att skriva tillsammans. Jag gav de hjälpmeningar som man kan ha nytta av när man ska diskutera för- och nackdelar. Jag använde Carmen Windings elevhjälp som jag tycker är väldigt bra.

Hela elevhjälpen hittar du här.

Vi diskuterade hur man kan skriva en inledning och vad den bör innehålla. Vi pratade om hur man kan skriva kärnfullt. Därefter plockade vi ut några hjälpmeningar ovan och jag skrev in i dokumentet som var uppe på projektorn och eleverna skrev i sina dokument. De fick sedan titta i sina tabeller vad som skulle kunna passa in i hjälpmeningen. Vi tog några meningar med fördelar och några med nackdelar. Sedan pratade vi om hur vi ska avsluta denna diskussion.

Här är dokumentet jag hade uppe på projektorn. 

Det här är en framåtsyftande stöttning. När vi arbetar med modellering och när eleverna får stödstrukturer, så lär de sig och idag kan jag plocka bort denna byggnadsställning hos mina 9:or, de behöver inga stödmallar längre. 

Dessutom får vi elever som får känna att de lyckas, vi bygger upp deras självförtroende. När den här klassen i åk 7 lämnade min lektion idag, hade några elever skrivit mer utvecklat och strukturerat än de gjort någon gång tidigare. Det är häftigt att se med vilken stolthet de lämnar klassrummet.

Dokumentet fick vara kvar på projektorn som inspiration och hjälp i skrivandet