Källkritik och digital läsning

Idag föll den enkla och snabbt påkomna idén väldigt väl ut. Jag är alltid väldigt välplanerad, men ibland skjuter jag i stunden lite från höften - så var det idag i årskurs 8.

Jag inleder alltid mina lektioner med en startuppgift eller loggboksfråga (som jag skrivit tidigare om här). Ibland tar batteriet av välgenomtänkta frågor slut, så var det idag. Helt slut var frågorna och det kändes som att jag hade frågat om precis allt som handlar om det eleverna arbetar med nu.

Jag skrev på tavlan: "Dagens loggboksfråga: Hur vet du att jorden är rund?"  

Eleverna gick igång på frågan och skrev väldigt utförligt. Under tiden googlade jag: "Är jorden platt". Första artikeln som kom upp var en artikel från Nyheter 24 från 2017.

https://nyheter24.se/nyheter/internet/898260-jorden-platt-flat-earth-society

Bra tänkte jag! Här är en artikel som vi ska göra en snabb källkritisk granskning av. När eleverna hade skrivit färdigt fick de berätta för varandra hur de vet att jorden är rund. De kom in på satelliter, jorden-runt-resor, vittnesskildringar från rymdresor, vetenskap, forskning, rimlighet med mera.

Sedan diskuterade vi artikeln jag hittat tillsammans.

1. Vad är det för källa (Nyheter 24). Trovärdighet? Hur vet man vilken typ av källa det är?
2. Vad är det för texttyp? (Nyhetsartikel, insändare...)
3. Är artikeln relevant för vår frågeställning?
4. Vi tittade övergripande på bilden vi fått upp och funderade på vad vi ser mer. De kunde konstatera att det är mycket reklam och att den kan vara anpassad till mig som sökt upp artikeln. Vi pratade om algoritmer. 

När vi skulle börja läsa texten konstaterade vi snabbt att den var väldigt svårläst på grund av multimodaliteten. Bilder, reklam, länkar till andra artiklar, flera reklamfilmer som till och med var insprängda i texten. 

I onsdags fick jag tips om flera verktyg för att enkelt rensa och skapa en ren text, utan att ta bort textens rubriker, källhänvisningar och bilder: tillägget "Reader view" eller "Mercury reader" för webbläsaren Chrome. Ett mycket bra tips för eleverna. Vi använde således det på artikeln och resultatet blev en text som vi kunde börja granska innehållsmässigt. Skillnaden från ovanstående bild är slående:

Tillägget "Reader view"

Tillägget "Mercury reader"

  

Vi gjorde en snabb läsning av texten där jag läste högt och stannade till vid valda stycken. Diskussionen i klassen landade i att det inte räcker att ha koll på de källkritiska utgångspunkterna. För att kunna förhålla sig källkritiskt krävs det att man har kunskap. Texten handlade delvis om gravitation och man använde vissa fysiska och matematiska begrepp. Jag spelade då lite på att fysik och matematik inte är min starka sida och jag vet ju knapp vad gravitationskraft eller kvadratmeter är, så jag hade ju lätt kunnat gå på detta. 

Ofta möter vi ju elever som undrar: "varför ska jag lära mig det här, vad har jag nånsin för nytta av att kunna det här..." Det blev ganska tydligt att man aldrig vet när man hamnar i eller utsätts för konstigheter och när man gör det och ska bedöma rimligheten kräver det en viss allmänbildning. 

Självklart blev det också diskussioner om uppsåt, makt, konspirationsteorier.

Ja, en liten uppstart i brist på fantasi ledde till en fantastisk diskussion om källkritik och eleverna var så intresserade.

Ordförklaringskort - lärande tävling

Min SO-kollega Maria tipsade om en aktivitet som heter "Ordförklaringskort". Mina elever har prov i historia imorgon och det finns många ord och begrepp som är centrala för att förklara samhällsförändringen.

1. Eleverna får välja ut 8 begrepp som de antingen tycker är svåra eller som de tycker är viktiga inom arbetsområdet.
2. De får 8 mindre papper, där de skriver begreppet på den ena sidan och förklaringen eller sammanhanget på den andra sidan av pappret.
3. Eleverna delas in i par och byter korthög med varandra. Den ena eleven säger ordet på kortet och den elev som har skrivit ordet ska förklara ordets betydelse eller sammanhang. Om eleven svarar rätt, vinner hen kortet och får fortsätta. Svarar hen fel går turen över till kompisen.

Eleverna tyckte detta var jätteroligt. Jag är mest imponerad av den entusiasm och det engagemang de hade när de skrev sina kort. Tydligen kunde de området bra, för spelet tog snabbt slut. Då fick de byta par och tävla mot en annan kompis och dennes kort. Det gjorde att det var många ord och begrepp, sammanhang och förklaringar som mötte eleverna. 

Globala målen

I både årskurs 8 och 9 arbetar jag med hållbar utveckling med lite olika inriktningar. I båda årskurserna har vi dock arbetat med de globala målen. UNDP Sverige har en hemsida som har många bra klassrumsövningar och där kan man också hämta de globala målen som utskriftsbara versioner.

I mina klasser har vi gjort några olika övningar som fallit väl ut - alla inspirerade av ett kooperativt lärande, där elevaktivitet och interaktion står i centrum. När vi talar och gör saker så minns vi bättre och lärandet ökar.

Jag har skrivit ut en kortlek med de globala målen som jag laminerat. Varje mål finns på en halv A4-sida. På baksidan står information om målet. Jag har också skrivit ut en mindre kortlek med målen och kortfattad information, som jag har i cirka 15 uppsättningar.

Här hittar du de stora korten att skriva ut

Härifrån har jag skrivit ut de små korten

Korten på bordet

1. I par får de dra ett kort ur högen, läsa informationen på baksidan och diskutera hur de i sin vardag kan hjälpa till att uppnå målet. (I åk 8 har vi arbetat med ett kommunövergripande projekt som heter "Vår stad 2030", då fick de istället diskutera hur Uddevalla kommun, företag, invånare kan arbeta för att nå malet.) 
2. Efter att de diskuterat i paren får de sätta sig med ett annat par där de utbyter tankar och idéer med varandra. Efter detta, ännu ett eller flera byten.

Inre och yttre cirkel

1. Klassen delas upp i två grupper varav den ena gruppen ställer sig i en cirkel och den andra gruppen ställer sig i en cirkel utanför, så att de hamnar mittemot varandra och bildar par. 
2. Eleverna i den inre cirkel får dra ett kort från den stora kortleken om de globala målen. De får läsa på vad målen handlar om. Därefter får de förklara vad målet handlar om för kompisen mittemot. 
3. Kompisen antecknad målet och ska förstå vad målet handlar om. Uppmuntra eleverna att ställa frågor så att de verkligen förstår. 
4. De som lyssnar roterar och hamnar framför en ny kompis med ett nytt mål och får detta beskrivet för sig. Antecknar målet och roterar därefter vidare. Rotera efter ca 2 min.
5. Rotationen fortsätter tills eleverna i den yttre cirkeln har fått ta del av samtliga mål.

Kategorisera målen

1. Vi har gått igenom de tre perspektiven av hållbar utveckling: social, ekologisk, ekonomisk. 
2. Eleverna får i par kategorisera målen inom respektive perspektiv. Varje par får en uppsättning av den lilla kortleken.

Välj ut de viktigaste målen

1. Dela in klassen i grupper om 3-4 elever.
2. Varje grupp får en uppsättning av den lilla kortleken med de 17 globala målen.
3. I den första omgången ska de komma överens och välja ut de 10 viktigaste målen och motivera sitt val.
4. I nästa omgång ska de plocka bort ytterligare två mål och ha kvar de 8 viktigaste.
5. I sista omgången får de plocka bort ytterligare två mål. 
6. Slå ihop två grupper, där de får redogöra vilka mål de valt ut som de 6 viktigaste målen och låt dem motivera sina val.

Det har varit mycket lyckat att introducera de globala målen på detta sätt. När eleverna har något handfast material att hålla i, flytta runt, skapa former och kategorisera ger så mycket. Förvisso tar det en liten stund att laminera, men å andra sidan har jag så många timmars värdefull undervisningstid med dessa små och stora kort - både nu och i framtiden. Det är bara fantasin som sätter gränser för vad man kan göra med dessa små kort och vilka diskussioner man kan åstadkomma.

Synliggöra samband i historia

"Sambandskedjor" är en språk- och kunskapsutvecklande aktivitet som jag använder ibland för att eleverna ska få träna på att samtala om och synliggöra samband. Det främjar också elevernas användning av de ämnesspecifika begreppen.

I det här exemplet använder jag sambandskedjorna inom ett kortare arbetsområde där eleverna läser om människan blir bofast och de första högkulturerna växer fram. Målet är att de ska skriva ett resonemang om denna stora förändring i människans historia.

De arbetar i par och får nedanstående pilar utskrivna på papper.

Instruktioner till eleverna:

1. Klipp isär pilarna
2. Diskutera hur pilarna ska läggas ut. Vilket samband finns mellan de olika begreppen eller företeelserna i pilarna?
3. Använd läroboken som stöd.
4. När ni är nöjda med er sambandskedja - limma fast pilarna på ett större papper. 
5. Skriv sambandsord mellan pilarna, som visar på att pilarna hänger ihop (t.ex. leder till, som en konsekvens av, effekten blir m.fl)
6. Skriv korta förklarande texter (som bildtexter) till varje pil. 

Eleverna får denna lista med sambandsord som kan användas.

Efter detta får eleverna skriva en resonerande text och de har i stort sett sin text färdig i och med sambandskejdan, sambandsorden och de förklarande texterna. Innan de börjar skriva visar jag en modelltext och visar hur man i det här fallet kan konkretisera, växla perspektiv, använda ämnesspecifika begrepp, inleda och avsluta. Vi får då också ett samtal kring vilka förväntningar som finns och hur eleven kan visa kvalité på olika betygsnivåer. 

Att tala om saker och att göra saker praktiskt leder till att vi både minns och lär oss bättre. Interaktion och elevaktivitet är en viktig utgångspunkt för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning.

Då vi arbetat med begreppen och företeelserna innan och gjort andra uppgifter, användes läroboken i det här fallet som stöd. Men övningen kan också användas som förberedelse innan läsning.