torsdag 29 mars 2018

Digital begreppskarta - mindmup

I åk 7 arbetar vi med judendom, kristendom och islam just nu. Som så ofta i SO är det många nya begrepp som eleverna behöver lära sig för att senare kunna använda dessa för att utveckla "de högre tankemässiga förmågorna", såsom att resonera och jämföra.

Ett bra sätt att arbeta med begrepp är genom begreppskartor som jag tidigare skrivit om här. Där det främsta syftet är att dels lära sig begreppens innebörd men också hur begreppen samverkar med andra begrepp och därigenom nå en ökad förståelse av både begreppen och i det här fallet religionen.

I mina klasser gjorde vi en "analog" begreppskarta där eleverna fick klippa ut begrepp och klistra in på ett större papper. De fick kategorisera de begreppen som hörde ihop och visa på samband. Jag kunde dock konstatera att en stor del av lektionstiden gick åt till att klippa och använda limstift. Någon ångrade sig och fick försöka dra loss sin lilla lapp, någon annan skrev fel och fick sudda. Slutresultatet blev ganska kladdiga och ostrukturerade begreppskartor som inte gick att förstå och kunde därmed inte användas senare. Nog ökade deras begreppsförståelse, men det blev mest fokus på klippa och klistra.

Jag valde därför att testa en digital variant genom mindmup. Fördelarna är att eleverna kan lägga till bilder, de kan lätt flytta runt begreppen, de kan ändra i förklaringarna utan att det blir kladdigt och de får ett användbart och snyggt slutmaterial.


Såhär kan en del av begreppskartan i midmup se ut

Hur arbetade vi?

  1. Eleverna får en lista med de viktigaste begreppen som de ska ta sin utgångspunkt från. Det är cirka 15 begrepp. Listan är digital och till varje begrepp finns en länk där begreppet står i sitt sammanhang i läromedlet som eleverna använder.
  2. Eleverna öppnar mindmup och loggar in genom sin google drive och sitt googlekonto. Det gör att det automatiskt sparas i drive och de kan sedan enkelt dela sin begreppskarta med mig.
  3. Eleverna börjar med att lägga in de begrepp de fått av mig i enskilda bubblor.
  4. Därefter skriver de en förklaring till samtliga begrepp.
  5. Det är nu dags för eleverna att hitta samband mellan de olika begreppen och kategorisera dem. De drar därför ihop de enskilda bubblorna med sina förklaringar till andra bubblor som de tycker hänger ihop. Här finns inget rätt och fel såklart, utan det är elevens uppfattning om vilka begrepp som hör ihop eller vilka begrepp se ser ett samband mellan. Det här momentet gör också att eleverna får tänka ett steg till. Som du kan se i begreppskartan ovan har eleven lyckas få ihop treenigheten, trosbekännelsen, Jesus, Messias, högtider, domedagen (begreppen de fått står i de blå rutorna). 
  6. När de fått ihop sammanhanget får de ändra färg på bubblorna får att skapa en tydlig struktur, lägga till förklarande bilder, ändra storlek mm.
Uppgiften skapar ett stort engagemang hos eleverna. Några elever skriver långa förklaringar till respektive begrepp och hur begreppen hänger samman. Andra elever fokuserar mer på bilder och får en övergripande uppfattning om kristendom. En övning som alltså når olika kvalitéer och alla nivåer. Samtidigt som uppgiften skapar stort engagemang hos eleverna, inte minst killarna, som jag tycker är svåra att engagera i just religion. 





onsdag 21 mars 2018

Andra redovisningsformer - ett inspelat samtal

I mitt utvidgade fantastiska kollegie fick jag tips på en bra uppgift som jag skruvade lite på för att passa mitt mål och syfte och mina elever.

I årskurs 8 arbetar vi just nu med hinduism och buddhism. Ett av kunskapskraven är att resonera om likheter och skillnader mellan religioner.

För att göra detta delade jag in eleverna i par och lät de ikläda sig rollen som kärlekspar. En hindu och en buddhist möts, kärlek uppstår och såklart utmaningar med att de inte har samma religion.


Du hittar hela uppgiften här.


Eleverna fick ovanstående uppgift. De började med att skriva ett manus. Till det arbetet behövde de ta fram sina begreppslistor som de gjort, de repeterade faktakunskaperna de byggt upp om buddhism och hinduism. De tog fram sitt VENN-diagram där de fyllt i likheter och skillnader och började resonera med varandra. Ett syfte med uppgiften var att göra religionerna "mänskliga" och låta dem komma ned i vardagen och se hur de påverkar vardagslivet. Det är så lätt annars att det blir abstrakt, framför allt för de elever med stora utmaningar. 

När vi arbetade med VENN-diagrammet modellerade vi också hur ett resonemang på E-, C- och A-nivå kan se ut. Vad skiljer ett enkelt resonemang från ett välutvecklat och nyanserat resonemang? 

När de skrivit färdigt sitt manus fick de spela in sitt samtal. Att bedöma detta är väldigt mycket roligare än att bedöma prov kan jag lova. Vissa elever har verkligen levt sig in i sina roller - hittat på nya namn, försökt få en bild av samhällslivet i Indien eller Thailand, kopplat in vad man äter och dricker. Framför allt är det de elever med stora utmaningar som verkligen lyst upp i den här uppgiften.

Modelleringen av resonemanget utifrån VENN-diagrammet var värdefullt och det märktes att eleverna hade tagit till sig av det.

Eleverna (och jag) hade väldigt roligt, men framför allt var det otroligt lärorikt. 

lördag 17 mars 2018

Vår stad 2030

Mina 8:or har deltagit i ett kommunövergripande projekt "Vår stad 2030" som har syftat till att eleverna ska formulera lösningar, förslag och idéer på hur deras stad - Uddevalla, ska bli en hållbar stad 2030. Hur lever och bor människor år 2030? Vad krävs för att nå klimatmålen?

Eleverna började i januari med en kickoff, där halva dagen bjöd på föreläsningar med en andelsjordbrukare och energirådgivare, samt träffa kommundirektör och kommunalråd på stadshuset. På eftermiddagen fick klasserna en guidad tur på kommunens värmekraftverk - Lillesjöverket, samt en föreläsning om sophantering, återvinning och avfallstrappan. Det blev en rejäl start i projektet.

I NO-ämnet arbetade eleverna sedan med energikällor och hållbar utveckling ur ett ekologiskt perspektiv.

I SO:n arbetade vi med globala målen, de tre perspektiven på hållbar utveckling, orsaker och konsekvenser av växthuseffekten, ekologiska fotavtryck och de fick testa hur stort deras eget avtryck är på klimatkalkylatorn.. Eleverna gjorde också fältstudier i närområdet, där de tre perspektiven på hållbar utveckling skulle studeras - dels genom goda exempel (sådant de såg som var bra) och även sådant som skulle behöva förbättras. Fältstudien redovisades för klasskompisarna genom film eller bildspel. Uppgifterna vi arbetat med är inspirerade av lärarhandledningen för Vår stad 2030 som finns här.

Här finns uppgiftsdokumentet som mina elever fått i SO.

Arbetar med att kategorisera de globala målen

Att anteckna är viktigt när man är på Kickoff

Andelsjordbrukare inspirerar eleverna

Studiebesök på värmekraftverket, där man utvinner energi genom förbränning av hushållsavfall

Redovisning av fältstudie i klassrummet. Engagemang och massvis av idéer om hur närområdet bör förändras.

Projektet avslutades den 14 mars med ett Rådslag på Bohusläns museum. Eleverna har i bild-ämnet fått gestalta sin lösning eller idé för ett mer hållbart Uddevalla. De har gjort modeller, planscher, bildspel och filmer. Detta visades upp för allmänheten, företagare, föreningsrepresentanter och ansvariga tjänstemän och politiker. 

De elever som ville fick dessutom delta i ett runda-bord-samtal med tjänstemän och politiker. Eleverna har skrivit en längre slutrapport om varför en förändring behöver göras (orsaker och konsekvenser av klimatförändringarna lokalt och globalt) samt en utförlig beskrivning och förklaring av sin lösning eller idé och hur de tror att Uddevalla i stort ser ut år 2030, där hänsyn tas till de tre perspektiven av hållbar utveckling. Denna rapport fick eleverna sammanfatta med max 200 ord. Dessa sammanfattningar låg till grund för samtalen och den vuxna personen som deltog i samtalen med 5-6 elever hade läst elevernas sammanfattningar innan. De hade sedan ett samtal runt elevernas förslag. Dessutom arbetar kommunen med att ta fram en ny översiktsplan, varav dessa elevarbeten är ett viktigt bidrag till denna.

Detta projekt har lett till att skolan har blivit på riktigt. Eleverna har utvecklat sina kunskaper inom flera olika ämnen och producerat ett underlag som når fler än mig som lärare. Att få göra saker på riktigt skapar engagemang, motivation och leder till ökade kunskapsresultat. Under rådslaget fick jag se många elever växa på olika sätt - så häftigt.




I ett av rummen som tillhör mitt klassrum hänger nu de planscher som producerats och elevernas idéer för inspirera mina andra elever.















Detta projekt har skett under ledning av Helene Grantz och Erik Lensell som arbetar med Lärande för hållbar utveckling på grundskolans utvecklingsenhet. Cajsa Gustafsson är central skolbibliotekarie och kultursamordnare och har också varit delaktig i projektet. Det är de som styrt upp arbetet, organiserat Rådslaget, inspirerat oss lärare och varit en resurs i klassrummet.  

tisdag 13 mars 2018

Vi måste stå upp för en kompensatorisk skola!

Den senaste tiden har jag hamnat i diskussioner om de höga förväntningarna som ställs på elever i svensk skola. Just nu pågår en debatt i Sverige om att kunskapssynen som genomsyrat skolan de senaste åren är för postmodern och ställer för höga krav på eleverna. På SvD:s ledarsida skriver Ivar Arpi om just detta under rubriken: “Åttondeklassare förväntas lösa finanskrisen”. Arpi konstaterar att inte ens de högutbildade föräldrarna förstår kraven eller kan hjälpa sina barn med de avancerade uppgifterna som skolan levererar. Han hänvisar till två reportage som SR har gjort, du kan lyssna på dessa här och här. Han och fler med honom förespråkar istället en skola där eleverna ska kunna rabbla kungar, memorera faktakunskaper och reproducera lärobokens innehåll. Det är lätt att mäta den typen av kunskaper och alla blir nöjda och glada, eller?


Skolverket visar att föräldrarnas utbildningsnivå starkast påverkar elevernas kunskapsresultat. Skolan har därför en viktig uppgift i att kompensera elevers olika förutsättningar. Ett annat viktig uppdrag är att förbereda elever för att leva och verka i samhället och kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Når vi dit genom att ägna tiden åt att memorera faktakunskaper? Eller är det inte dit debattörerna vill nå?

Varför är jag då så mån om att ha höga förväntningar på mina elever och varför försvarar jag de uppdrag skolan har givits och som framskrivs i läroplanerna? Jo därför att jag vill att alla elever ska nå så långt som möjligt och kunna nå sina drömmar, oavsett sina föräldrars utbildningsnivå, oavsett sin socioekonomiska bakgrund, oavsett vilka förutsättningar till läsning eller samtal eleven får tillgång till hemma.

De exempel på elevuppgifter som lyfts i debatten, tycker jag är riktigt bra uppgifter. Men de visar också på vikten av att ge lärare reella möjligheter att vara just lärare. Det handlar om att ge lärare tid att utveckla och planera sin undervisning, tid till kompetensutveckling, möjligheter till reflektion och kollegialt lärande för att kunna bygga en undervisning som gör att alla elever kan klara av att lösa dessa uppgifter på olika kvalitetsnivåer.

De elevuppgifter som ges exempel på i debatten ställer höga krav på eleverna. De ska göra något mer med faktakunskaperna än att bara memorera och återge det. Det kräver en språk- och kunskapsutvecklande undervisning där den slutliga uppgiften föregås av nedanstående steg:
  1. Skapa motivation och intresse, aktivera elevernas förkunskaper.
  2. Bygg tillsammans upp kunskap om ämnesområdet - faktakunskaper och begrepp. Genom att eleverna får vara aktiva, lära av varandra och synliggöra sina egna tankeprocesser, blir undervisningen meningsskapande för eleven.
  3. Utarbeta stödstrukturer för eleverna, det kan handla om begreppslistor, inspelade genomgångar, tankemodeller att fylla i, lässtrategier, digitala verktyg som stödjer lärandet.
  4. Arbeta tillsammans, läs texter inom området tillsammans, skriv egna texter tillsammans. Lös en liknande uppgift tillsammans i klassen. Markera uppgiftens struktur, begrepp, modeller. Lägg fokus på att visa hur uppgiften ska lösas. I det här steget visar läraren hur man kan lösa uppgiften med olika kvalité - det som sedan ligger till grund för bedömningen. Då framgår också tydligt vilka krav som ställs.  
  5. När undervisningen följt ovanstående steg och man arbetat med stödstrukturer, med elevaktivitet och man lagt grunden för fakta och begrepp, så kan eleven på egen hand vara redo att ta sig an en uppgift där man använder de högre tankemässiga förmågorna såsom att resonera, argumentera, förhålla sig källkritiskt till, jämföra eller föreslå lösningar.
En sån här undervisning är språk- och kunskapsutvecklande. En sån undervisning lämnar ingen ensam med sin kunskapsutveckling eller faktainhämtning. I en sån undervisning kan man låta åttondeklassare lösa finanskrisen och självklart är det en uppgift som ska lösas under lektionstid med en lärare som stödjer och hjälper.   


Att bygga en undervisning som är kompensatorisk på det sätt jag beskrivit kräver tid för planering, kompetensutveckling och tid för reflektion och kollegialt lärande. Det är sådant som kostar pengar. Att bygga en undervisning som syftar till att memorera kungar eller reproducera lärobokens innehåll kräver avsevärt mycket mindre tid och kostar således mindre. Det handlar därför om att göra de investeringar och prioriteringar som är nödvändiga för att ge alla elever möjligheter att stå rustade för att kunna leva och verka i samhället och i en framtida komplex verklighet med stort informationsflöde och snabba förändringar.

Flytta inte fokus från huvudorsakerna till de sjunkande resultaten i internationella mätningar. Nämligen en allt mer segregerad skola, en alltmer homogen elevsammansättning på skolorna, där skillnaderna i resultaten mellan skolorna ökar. Fundera på vilka orsakerna till detta är, för det är knappast så att det beror på högre ställda krav på eleverna eller en postmodern kunskapssyn - det är att flytta fokus. Slå vakt om skolans kompensatoriska uppdrag och skapa möjligheter för alla barn att nå dit de vill oavsett deras bakgrund.  

tisdag 6 mars 2018

Reportage från mitt klassrum i tidningen Alfa

Strax före jul var tidningen Alfa (en tidning för lärare i svenska, språk och samhällsorienterade ämnen) och besökte mitt klassrum när 9C skulle ha skattedebatt.

Det mynnade ut ett riktigt fint reportage som kom med i det senaste numret som kom ut förra veckan. Du kan läsa hela artikeln här: https://tidningenalfa.se/debatten-nyckeln-till-samhallsekonomin/ 





torsdag 1 mars 2018

Digitalt verktyg för lektionsstruktur

På vår skola har vi gemensamt bestämt att vi ska ha en viss struktur för start och avslut som eleverna ska känna igen och som ska skapa lugn och trygghet för eleverna. Strukturen handlar om att vi möter eleverna när de kommer till klassrummet, samlar in deras mobiler och på tavlan står information om lektionen och en startuppgift.

Jag upplever att det ibland kan vara svårt att hinna göra förberedelserna på tavlan. Ännu svårare är det ju för de lärare som springer mellan olika klassrum eller i de klassrum där lektionerna nästan överlappar varandra.

Jag ramlade över ett digitalt verktyg som löser detta. Som gör att jag kan förbereda i lugn och ro, där eleverna inte behöver tolka min ibland slarviga handstil och som har massor av andra inbyggda funktioner.

ClassroomScreen heter detta fantastiska verktyg med flera inbyggda funktioner. 



Såhär ser skärmen ut när eleverna kommer in i mitt klassrum. Loggboksfrågan står i mitten och eleverna vet att de under tystnad ska börja med den direkt. Om de nu skulle ha glömt av tystnaden så finns det en symbol för tystnad också. Till höger har jag skrivit om lektionen - tid, mål och innehåll.

Fler funktioner


  • Klocka och datum
  • Timer/äggklocka som man kan sätta på om eleverna ska göra en viss aktivitet. Det kan vara ett bra stöd för eleverna att planera sin tid.
  • Ändra bakgrund eller ladda upp egen bakgrundsbild som hör till ämnet.
  • Ritfunktion
  • Två textrutor kan vara uppe samtidigt
  • Lägg in alla namn i klassen och välj slumpvis ett namn (som t.ex. ska få ordet)
  • Arbetssymboler som synliggör vilken typ av aktivitet som gäller: tyst, viska, fråga en granne, arbeta tillsammans

Och som avslutning på lektionen kan eleverna passera min dator och trycka på en gubbe som ska symbolisera i vilken utsträckning de håller med om en valfri fråga jag ställer - en snabbutvärdering.