Pod som redovisningsform

Jag undervisar två klasser i årskurs 8. Vi arbetar nu med ett arbetsområde om normer och identitet i samhällskunskap och religion. Delar av det här arbetsområdet har jag gjort tidigare, vilket du kan läsa om här. Det som är mest nytt denna gång är att eleverna fått podda sina reflektioner.

Jag har tagit min utgångspunkt ur Levande Historias material "HBTQ, normer och makt" och tre uppgifter därifrån: "Papperskorgen" och "I och utanför lådan". Efter att vi gjort de praktiska övningarna, haft smågruppssamtal och diskussioner i helklass, har eleverna fått reflektera kring några frågeställningar kopplade till diskussionerna och övningarna. Eleverna har fått välja om de ska skriva sina reflektioner enskilt eller podda tillsammans med en eller två klasskompisar.

Vanligtvis när vi gör uppgifter brukar jag modellera eller visa exempel. Hur en pod kan låta visade jag dock inte. Trots det så har eleverna lyckats fånga det som karaktäriserar en pod. Elevpoddarna låter som vilken proffspod som helst och deras samtal är galet intressanta och väldigt seriösa.

Eleverna har frågor att utgå från, men de ägnar sig inte alls åt att ställa en fråga och sedan besvara den, utan samtalar runt frågorna. De hjälper varandra att bredda och fördjupa samtalen genom att växla perspektiv, ge exempel eller hänvisa till någon text de läst. Detta lyfter samtalen på ett sätt som är svårt när man sitter ensam och skriver.

Rent tekniskt spelar eleverna in på sin mobil eller dator och mailar ljudfilen till mig. Ett poddande elevpar kan till och med sitta i klassrummet och tala i hörlurens mikrofon och får till ett fantastiskt ljud. Tanken är att jag ska publicera podarna med elevernas godkännande, så att de även kan lyssna på varandras. Jag hoppas att de vill, så fler får ta del av deras intressanta samtal, inte minst de andra i klassen.

Eleverna har varit väldigt förtjusta i redovisningsformen och den passar bra till det innehåll som finns i detta arbetsområde. Att som lärare få arbeta med bedömning på vårkanten i solstolen eller i massagestolen är bara ett litet plus...

Öka lärandet med bilder

Vi arbetar just nu med islam i årskurs 7. För att skapa elevaktivitet i genomgångarna och för att öka lärandet använder jag bilder som eleverna får arbeta med.

Jag har valt ut sex bilder och tillhörande bildtexter från olika läroböcker. Dessa har jag jag kopierat upp i 14 exemplar så att klassen kan delas in i par.

En uppsättning med bilder och bildtexter

Kontextualisering

För att sätta in området i ett sammanhang börjar jag med att dela in klassen i par och ger dem en uppsättning bilder och bildtexter där de ska para ihop rätt bild med rätt bildtext. Detta innebär att eleverna direkt får börja studera bilderna, leta i minnet från mellanstadiet och kommer direkt in i ämnet.
De får sedan prata med det andra paret vid deras bord och jämföra hur det andra paret satt ihop bilder med bildtexter. Slutligen går vi igenom tillsammans.

Elevaktiv genomgång

Jag kommer sedan att ha en genomgång där bilderna kommer in i ett större sammanhang. Jag börjar att prata om Muhammed och hur islam uppstår och utvecklas. Under genomgången ska eleverna försöka sätta bilderna i en kronologisk ordning - en händelsekedja.
Efter genomgången får eleverna mingla runt i klassrummet för att se hur de andra paren lagt ut sin händelsekedja och ställa frågor till varandra.

"Med andra ord"

Avslutningsvis leker vi "med andra ord". Den ena personen i paret har bilderna och den andra har bildtexterna och de visar inte lapparna för varandra. Personen med bilderna försöker förklara vad bilden föreställer och den andra personen letar upp rätt bildtext. Alternativt kan man vända dem nedåt och köra memory.

Bilder är bra för att öka lärandet, vara minneskrokarna som ny kunskap kan hängas upp på, för att kontextualisera och gräva i förkunskaperna, för att skapa motivation till att lära mer.