Skam skapar intressanta diskussioner i religion

Vi har tittat på klipp från Skam för att ta oss an det centrala innehållet:

• Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen. 
• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
• Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.'
• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

Bakgrunden till upplägget i den här delen som ingår i ett större arbetsområde kommer från det utvidgade kollegiet. Jag ställde en fråga i en Facebookgruppen SO/SH-lärare (som är ett fantastiskt utvidgat kollegie) och fick ett passande upplägg av Annika Gestrin-Lindelöf som i sin tur blivit inspirerad av Anna Sjöstrand i slutet av dokumentet nedan. Vilken fantastisk delakultur som gör att våra elever får arbeta med bra uppgifter. Jag blir så inspirerad av flera i denna Facebook-grupp, varav Anna och Annika är två lärare som delar många bra saker som jag provar in min undervisning. Jag fick hennes dokument som jag skruvade pyttelite på och det är detta jag presenterar här och vill dela med mig av.

I de två klasserna jag undervisar kom vi långt utanför frågorna i dokumentet som de fick arbeta med. Vi fick till många diskussioner i par, smågrupper och helklass som var så intressanta. Eleverna var väldigt engagerade och motiverade och det är då man verkligen kommer djupare, längre och når fram.

Jag delar både det arbetsdokumentet som Annika Gestrin-Lindelöf har skapat och det som jag har delat ut till eleverna.

Annika Gestrin-Lindelöf. Klicka här för att få upp uppgiften.

Tiina Hemberg. Klicka här för att få upp uppgiften.

Den här sommaren kan jag ju lova att jag kommer ägna mig åt att titta igenom hela serien - jag blev verkligen imponerad. Du hittar hela serien här: https://www.svtplay.se/skam

Konfliktanalys

Som avslutning i årskurs 9 har eleverna fått göra en konfliktanalys. Det har blivit ett arbete där de knutit ihop säcken och fått se hur de olika SO-ämnena samverkar och hur olika faktorer och strukturer hänger ihop. Det har gett mig en möjlighet att kunna bedöma flera kunskapskrav inom samtliga SO-ämnen.

Min skola är pilotskola för Gleerups digitala läromedel och modellen för konfliktanalysen är hämtad från deras lärarhandledning. Den har utgjort ett viktigt stöd för eleverna när de har fått söka efter fakta som de sedan har fått använda för att skriva analysen i en rapport. Slutprodukten har vi för en gångs skull skrivit ut och de står nu redo att möta gymnasiet med en SO-rapport i sin hand.

Arbetets upplägg

• Vi inledde med att gå igenom analysens olika delar genom en prezipresentation. Denna kunde eleverna sedan gå tillbaka till och fördjupa sig vidare, därav länkarna som är till deras läromedel. 

• Genom lottdragning blev eleverna tilldelade en konflikt.

• De fick den ifyllningsbara pdf-filen med modellen från Gleerupsportal (som liknar den i presentationen ovan). Under tiden de tittade på programmet om sin konflikt på SVT:s serie "Världens konflikter" fick de fylla i modellen. Det gjorde att eleverna fick en bra översikt inför fördjupningen. De skulle fylla i typ av konflikt, orsaker, inblandade parter/organisationer, förlopp, konsekvenser, kränkningar av folkrätten, konflikthantering.

• De fick sedan fördjupa analysens olika delar genom att söka i andra källor såsom https://www.globalis.se/, https://www.ui.se/landguiden och http://www.sakerhetspolitik.se/.

• De fick också ta reda på mer fakta om landet, t.ex. geografi och miljö, samhälle och politik, ekonomi och handel, befolkning, hälsa, mänskliga rättigheter m.m.

• Efter denna fördjupning var det dags att sätta ihop analysens olika delar till en rapport. De fick en disposition som de skulle kunna använda. Det är en stödstruktur som kan vara till hjälp och en trygghet för vissa, medan andra inte alls behöver den. Klicka på bilden nedan så kommer du till elevernas arbetsdokument.

• När eleverna skrivit färdigt sina rapporter var det dags för kamratbedömning och korrekturläsning. Det finns flera syften med detta. Dels får eleverna möjlighet att läsa om en annan konflikt på djupet och därmed lära sig mycket om ytterligare en konflikt. Dels blir de insatta i bedömningsaspekterna och får träna på att se vad kvalité är. Dels får de sin text läst av andra ögon och språket kan verkligen lyfta. Klicka på bilden nedan så kommer du till dokumentet för kamratbedömning.

• Avslutningsvis hade vi smågruppssamtal i grupper om 5 elever. De fick då en möjlighet att få lyssna på varandras konflikter och syftet var att lära mer om de andra konflikterna. I slutet av samtalen försökte vi hitta gemensamma nämnare - finns det gemensamma orsaker, finns det gemensamma drag i konfliktlösningen, i FN:s roll osv.

Träna på lässtrategier och samtidigt få ämneskunskaper

Jag hävdar ofta att vi SO- och NO-lärare har ett viktigt språkligt uppdrag. Det är i våra ämnen som eleverna möter mycket text som ofta är kompakt och komplex. Stoffet i texterna ska eleverna sedan använda för att nå de högre tankemässiga förmågorna såsom att resonera, dra slutsatser, föreslå lösningar. Därtill ska ofta eleverna själva producera text. Det innebär att vi NO- och SO-lärare måste vara språkligt medvetna och medvetet arbeta med lässtrategier.

I min undervisning är eleverna vana vid att möta ämnesinnehållet i olika undervisningsformer och med stor variation. Om vi gör samma sak en lektion blir mina elever ofta uttråkade. När man arbetar med text måste man dock låta det få ta tid, för att ett lärande ska ske.

Just nu arbetar mina sjuor med en uppgift i islam där de ska ta sig an 21 sidor lärobokstext. I det här fallet utgår jag från "SOS Religion" från Liber. I deras lärarhandledning har jag tagit en uppgift som låter eleverna träna på att sammanfatta det viktigaste i en text.

1. Jag har delat in texten i lärobokens rubriker.
2. Eleverna läser sidorna som omfattas av en huvudrubrik.
3. Efter att eleverna läst det kortare textavsnittet gör de om rubriken till en fråga.
4. De besvarar därefter frågan.
5. Därefter går de vidare till nästa rubrik och textavsnitt.

Det är viktigt att frågan eleverna formulerar går att besvara, så att den inte blir för bred eller för avgränsad. Här kan eleverna behöva hjälp och vi har haft en riktigt intressant diskussion i klassen om skillnaden på olika frågor, utifrån uppgiftens syfte, nämligen att sammanfatta en text.

Här hittar du hela uppgiften.