Vikten av att modellera och tala om förväntningar

Jag sitter i bedömningsarbetet... Det sista inför betygssättningen. Jag undervisar två klasser i årskurs 8. Båda har haft prov inom området "Så styrs Sverige". När vi arbetade med "Från förslag till lag" gjorde vi en begreppskarta. Du kan läsa om det här.

Lektionen efter skrev jag ihop begreppskartan i en resonerande text under rubriken "Från förslag till lag". Jag skrev ett resonemang på en E-nivå. Eleverna fick sedan prata om vad som skulle kunna lyfta resonemanget till en högre nivå. Därefter jobbade vi med det tillsammans och det blev tydligt vad skillnaderna är mellan de olika betygsnivåerna i ett resonemang. Vi har tillsammans utvecklat ett metaspråk om kvalité och bedömning, där vi utgår från bedömningsaspekterna.

Denna uppföljning av begreppskartan med att modellera och tala om olika kvalitéer i ett resonemang hade jag inte i den andra klassen som jag undervisar. Väldigt dumt, inser jag nu.

När jag nu har bedömt proven och just denna fråga, som var en del av provet, kan jag konstatera av det skiljer mycket i kvalité mellan dessa två klasser. Det innebär att när man modellerar i undervisningen och arbetar med förväntningar och visar på olika kunskapskvalitéer får det faktiskt resultat. Jag ser det nu direkt och det stärker min övertygelse om att det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet faktiskt ÄR kunskapsutvecklande. 

Begreppskarta: Från förslag till lag

I årskurs 8 arbetar vi just nu med arbetsområdet "Vem styr Sverige". För eleverna är det ofta svårt att förstå alla nya begrepp när de ska ta ett helhetsgrepp kring denna samhällsstruktur. Jag har tidigare arbetat med begreppskartor inom detta område och eftersom det föll så väl ut förra gången, gjorde jag om det. Läs mer om begreppskartor och exempel på användningsområden här.

Jag började med en genomgång där jag gick igenom hur det går till från förslag till lag och betonade och förklarade de ämnesspecifika begreppen. Dessa begrepp skrev jag sedan ned på tavlan och eleverna arbetade i par och skrev av begreppen på post-it-lappar. Därefter satte de ut lapparna i rätt ordning på ett stort papper. De drog pilar mellan lapparna och skrev sambandsord på pilarna. Några elever skrev kortare "bildtexter" som förtydligade orden. Som avslutning fick de förklara sin begreppskarta för mig eller min VFU-student.

Att arbeta parvis innebär att eleverna får möjligheter att sätta ord på sin kunskap, vrida och vända på uppgiften tillsammans "jag uppfattade det såhär...", "jag tror det ska vara såhär, därför att..." Och slutligen får eleverna förklara hela ordningen för mig.

Även denna gång föll det väl ut och det är alltid väldigt roligt när eleverna själva uttrycker att de lärt sig mycket. Under arbetets gång ställer eleverna också fördjupande frågor om t.ex utskottens arbete, skillnaden mellan utskott och departement och hur en debatt i riksdagen går till. En begreppskarta är väldigt bra för de elever som har störst utmaningar, men även för de elever som kommit lite längre i sin kunskapsutveckling finns stora möjligheter till fördjupning.

Att arbeta som lärare 2017 innebär ju att man direkt kan koppla upp sig mot riksdagen och se vad som pågår just nu. Inget spännande just vid lektionstillfället, men en liten del av debatten om nationella proven kunde vi se - extra intressant eftersom det är något som ligger nära eleverna och som de flesta har åsikter om.

Samarbetsövning om ekonomiskt kretslopp

Mina 9:or arbetar just nu med samhällsekonomi. För att introducera det ekonomiska kretsloppet och skapa samtal och diskussioner runt det fick de göra en samarbetsövning.

Jag jobbar med flippat klassrum och de hade därför sett en film om det ekonomiska kretsloppet på 5 min och var således lite förberedda. Klassen delades in i grupper om 4. Därefter fick varje grupp ett kuvert med de fyra sektorerna (hushåll, företag, bank och offentlig sektor) och pilar med ord som de skulle lägga ut och skapa det ekonomiska kretsloppet.

Därefter diskuterade de tillsammans frågorna:

• Beskriv hur ditt barnbidrag rör sig runt i de olika delarna av det ekonomiska kretsloppet.
• Om priset på bränsle stiger, hur påverkar det de olika delarna i det ekonomiska kretsloppet?
• Om reporäntan höjs, hur påverkar det de olika delarna i det ekonomiska kretsloppet?
• Om kommunalskatten sänks, hur påverkar det de olika delarna i det ekonomiska kretsloppet?

De fick använda många begrepp som är kopplade till den ekonomiska samhällsstrukturen. Tillsammans hjälpte de varandra i sin kunskapsutveckling. När eleven får sätta ord på sin kunskap och på sina tankar ökar lärandet både för eleven själv och för klasskamraterna. 

Här är dokumentet jag använt för att skriva ut bilderna och pilarna som jag också laminerat. Ibland använder jag dokumentet som en skärmövning, så bortse från pilarna utan begrepp.

Klicka på bilden för att komma till dokumentet

Digitala resurser i den språkutvecklande undervisningen

I det här inlägget kommer jag lägga upp några av alla de digitala resurser jag använder i den språkutvecklande undervisningen. Några har jag omnämnt tidigare i mina inlägg. Nu visar jag hur jag använder dem i filmklippen nedan.

Skärminspelning

Jag började flippa mitt klassrum under förra året för att dels vinna lektionstid men framför allt för att eleverna skulle komma förberedda till lektionen och vi därför kunde nå längre och djupare under lektionen. När jag har flippat mitt klassrum följer jag alltid upp flippen i en loggboksfråga. Men det var först under den här terminen som jag började spela in egna flippar genom skärminspelning.

Jag upptäckte då också att jag kan spela in en sammanfattning av lektionsgenomgången. Ofta utgår jag från en presentation (powerpoint) när jag har genomgång. Bilderna i presentationerna är inte så ordrika, utan det är ofta ämnesspecifika begrepp och många bilder. I skärminspelningen pratar jag då till de sidor jag visar. Detta har blivit en succé bland eleverna, som använt dessa som repetitionsfilmer. Framför allt är det de elever med störst utmaningar som behöver se och höra samma sak flera gånger som använt dessa filmer flitigast. Det har varit ett värdefullt verktyg under hösten och verkligen lett till ett ökat lärande hos mina elever.

Se hur jag gör:

Exit tickets

I en språkutvecklande undervisning behöver man dels sätta upp språkliga mål med undervisningen, dessa mål behöver också synliggöras för eleverna. Jag tänker att formativ bedömning är en del av det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet och en viktig del av detta är att synliggöra lärandet för eleverna. Jag använder mig av någon form av exit tickets vid varje lektion. De digitala verktygen för detta är ju oändliga. I det här klippet visar jag dem som jag använder allra oftast och som jag tycker är väldigt lätthanterliga och enkla för både mig och eleverna. 

Se de resurser jag använder ofta:

 

Tankekartor

Jag har tidigare skrivit om begreppskartor, men det finns ju många andra sätt man också kan använda olika typer av tankekartor i den språkutvecklande undervisningen. Inte minst för att skapa interaktion mellan eleverna. Ibland kan det vara värdefullt att interaktion sker genom att eleverna samtalar med varandra. Ibland kan interaktionen ske genom att de skriver och digitalt interagerar med varandra. Då är en delad tankekarta ett värdefullt verktyg. Jag använder därför Mindmup på olika sätt i min undervisning. Att den här helintegrerad med google (för oss som Google-suite-for-education-skola) innebär att verktyget blir mycket kraftfullt.

Såhär använder du Mindmup: 

"Från vardagssnack till skolspråk" ny serie från UR Skola

Tipsar om de halvtimmeslånga programmen från UR Skola: "Från vardagssnack till skolspråk".

Serien är vardagsnära och dyker rakt ned i svenska klassrum. Från lågstadiet till gymnasiet, i olika skolämnen. Serien tar sin utgångspunkt från att språket är makt och att alla ämneslärare behöver arbeta språkutvecklande. Teori varvas med praktik och serien är otroligt inspirerande och kan användas som fortbildning i lärargrupper.

Källkritisk uppgift till första världskriget

I en språkutvecklande undervisning ställs höga förväntningar på eleven. Eleven ska utveckla de högre tankemässiga förmågorna såsom att vara källkritisk. Jag är tydlig med att det inte är elevernas faktakunskaper som bedöms, utan vad de gör med sina faktakunskaper. Vi har arbetat med 1800-talet och orsakerna till första världskriget. De faktakunskaper de fått med sig ska de nu använda till att arbeta källkritiskt.

Den här uppgiften som heter "Orsaker till första världskrigets utbrott - mediekritiska perspektiv på multinationella populärhistoriska tidskrifter" hittade jag i Lärarnas tidning och har anpassat lite för att fungera för mina elever i årskurs 8. Grunduppgiften och tillhörande artiklar hittar du här. Uppgiften är framtagen av Thomas Nygren (docent i historiedidaktik) och Lotta Vikström (professor i historia). De har tagit fram fler uppgifter inom området.

Analysera ingresser

Första delen av uppgiften handlar om att jämföra ingresserna från två artiklar, varav den ena kommer från en spansk tidskrift och den andra från en brittiskt. Detta gjorde eleverna enskilt och vi lyfte sedan upp vad de kommit fram till i helklass. Diskussionerna handlade dels om vilka olika roller Spanien och Storbritannien hade i första världskriget och om detta har kunnat påverka deras olika ingångar. 

Arbete i grupper

Artiklarna som ska analyseras har ett ganska svårt språk. Dels är de översatta och dels är det många ord och begrepp som är helt nya för eleverna. Artiklarna är också ganska långa. Men på grund av att eleverna har förkunskaper om första världskrigets orsaker och då fokus i uppgiften ligger på att vara orsaksdetektiv gick ändå arbetet med texterna bra. De arbetade i sina grupper, med cirka sex elever per grupp. De delade upp den artikel de tilldelades, vilket resulterade i att de fick läsa en sida var.

Sammanlagt var det fyra grupper. Varje grupp fick varsin artikel från en tidskrift från olika länder: polsk, tysk, spansk och svensk.

När de läste sin sida i gruppens tilldelade artikel skulle de stryka under de orsaker de hittade med överstrykningspenna. Olika färg för olika orsaker och därmed skapade understrykningen en struktur för eleverna, det blev tydligt vilka orsaker som var dominerande.

De fick sedan berätta för de andra i sin grupp vad deras sida handlade om och vilka orsaker som var dominerande.

En elevs understrykningar och kategorisering av vilka orsaker som framkommer. Trots att eleven inte förstår alla ord i texten, kan hen ändå sortera ut orsakerna tack vare förkunskaperna som hen har.

Tvärgrupper

Eleverna blandades i nya grupper där varje artikel från de olika länderna representerades av en eller två elever. De berättade för varandra vad deras artiklar handlar om och vilka orsaker som dominerar. De fick sedan diskutera följande frågor:

• Hur skiljer sig era artiklar åt?
• Varför skiljer de sig åt?
• Vad är bra och dåligt med de sätt som artiklarna förklarar första världskrigets utbrott på?
• Vilken artikel verkar mest trovärdig och varför?

Enskilt arbete

Utifrån ovanstående frågor som diskuterats i smågrupper fick de avslutningsvis formulera sina svar på frågorna skriftligt. 

Hela uppgiften som är delad med eleverna hittar du här.

Arbetet med denna uppgift var mycket språkutvecklande. Eleverna arbetade under 90 min med hög koncentration och fokus på uppgiften. De var mycket aktiva både enskilt och interaktiva i grupp. Uppgiften var utmanande, men med hjälp av stödstrukturer så klarade samtliga elever av uppgiften utifrån sin nivå. Efter övningen pratade vi också om att det var en mycket svår text, men att det ändå gick att förstå de viktigaste dragen och orsakerna, trots att de inte kunde förstå allt i texten. Det här gav också eleverna en strategi för läsning av text i framtiden. Läsningen går lättare om man vet vad man letar efter eller har ställt en fråga till texten innan och då blir det också enklare att stryka under det som är viktigt.

Jag har tyckt att det varit en utmaning att hitta källkritiska uppgifter kopplat till de arbetsområden vi läser om. Det finns många bra uppgifter jag ramlar över, men de passar sällan in. Därför är jag extra nöjd med att jag hade med den här uppgiften i planeringen från början. Uppgifter blir alltid som bäst när faller in naturligt, då blir de också mer meningsskapande för eleverna.  

Att avsluta ett arbetsområde om revolutioner genom kooperativt lärande

Jag ser ett kooperativt lärande som en del av ett språkutvecklande arbetssätt. I Lgr 11 förekommer ordet resonemang i samtliga kursplaner. Lärandet sker genom att eleverna interagerar med varandra, det handlar om att tala och göra, så att undervisningens innehåll blir meningsskapande för eleven. Genom Läslyftet har jag tidigare testat på kollaborativt lärande och även bloggat om det. På Facebook mötte jag gruppen "Kooperativt lärande" som jag började följa och på deras bloggsida (https://kooperativt.com/) har de samlat 49 strukturer för kooperativt lärande. Några av strukturerna (t.ex. EPA) har flera av oss använt tidigare, medan andra är nya och kan inspirera oss.

Jag ska därför här berätta hur jag avslutade ett arbetsområde om revolutionerna genom övningarna "Mötas på mitten" och "Karusellen".

Vi har sedan terminens start arbetat med franska och industriella revolutionen. På engelskan har eleverna även fått undervisning om amerikanska frihetskriget. För att knyta ihop säcken och avsluta arbetsområdet och lägga grunden för 1800-talet (ideologier, imperialism, spänningar i Europa) arbetade vi i kooperativ anda.

Mötas på mitten

Du kan läsa mer om denna struktur här.
Vi är i år testpiloter för Gleerups digitala läromedel (Utkik) och eleverna fick börja att läsa en sida med rubriken "Vad blev kvar av revolutionen". Därefter fick de i grupper om 4 elever ett A3-papper enligt nedan. De fick klippa isär pappret, så varje elev fick varsin del. Varje elev fick nu skriva ned de viktigaste konsekvenserna av den franska revolutionen. När alla var klara fick de använda papprets mitten-ruta "Mötas på mitten" och enas om de fem viktigaste konsekvenserna på lång och kort sikt, samt på baksidan motivera sitt val.

Vi tog sedan och gjorde en gemensam genomgång om vad grupperna kommit fram till och diskussionen lyfte sedan till hur det ser ut i vårt samhälle och i världen idag och vilka utmaningar som finns kring detta i framtiden (då mycket av det eleverna lyfte handlade om mänskliga rättigheter).

Karusellen

Du kan läsa mer om denna struktur här.
Nu fokuserade vi på den industriella revolutionen och eleverna fick läsa en text i läroboken med rubriken "Industrin förändrar världen".
Efter läsningen delades klassen in i fyra grupper med cirka sex elever per grupp. På öarna i klassrummet hade jag lagt ut nedanstående frågor (en fråga/bord). Varje grupp fick en tuschpenna, med olika färger för varje grupp. De utsåg en sekreterare i gruppen och startade sedan vid ett av borden. Grupperna började med att diskutera frågan och skrev sedan ned sina tankar kring frågan. Efter mellan 5-10 min fick de snurra vidare till nästa fråga. Då fick de läsa frågan samt det som gruppen innan hade skrivit och fylla på med fler tankar eller utveckla det som redan stod. Därefter snurrade karusellen igen till nästa fråga, tills alla grupper arbetat med samtliga frågor.
Efter detta kom vi naturligt in på nästa arbetsområde - 1800-talet med ideologier, imperialism och det som kom att orsaka första världskriget.

 




Eleverna började lektionen med loggboksfrågan "Vilka är de viktigaste konsekvenserna av de revolutioner vi läst om?". Samma fråga avslutade lektionen i en mentimeter, där de fick formulera ett svar på denna fråga med 140 tecken.

I en snabbutvärdering i klassen sa eleverna bland annat att genom det här arbetssättet fick de möjlighet att:

• "Lyssna in andras kunskaper och tolkningar"
• "Sätta ord på sina egna tankar"
• "Lära sig mer genom att förklara för andra"
• "Röra sig under lektionstid"

Förklaringsmodeller till folkmord som utgår från olika begrepp

I årskurs 9 börjar det snart bli dags att avsluta arbetsområdet "Folkmord". För andra gången har jag byggt upp arbetsområdet utifrån två olika förklaringsmodeller som tar sin utgångspunkt i olika begrepp. Båda dessa modeller har jag hämtat från lärarhandledningen till Libers SOS Historia, skriven av Göran Svanelid. Vi har även använt den "vanliga" samhällsvetenskapliga analysmodellen.

Arbetssättet bygger på att ge eleverna stödstrukturer i form av begrepp och förklaringsmodeller för att de sedan i slutet av arbetsområdet ska kunna föra ett självständigt resonemang:

1. Eleven får fylla i en stödstruktur utifrån historiska exempel kring ett folkmord. Det sker både enskilt, i smågrupper och i helklass.
2. Eleven får analysera ett folkmord i taget och skriva ett kortare resonemang utifrån sin stödstruktur. De får arbeta med kamratbedömning utifrån givna bedömningsaspekter.
3. Vid arbetsområdets slut ska de självständigt kunna föra ett större resonemang om förklaringar till att ett folkmord kan ske. 

Utgår från film

Tre folkmord har stått i centrum: förintelsen, kommunistiska regimers brott på mänskligheten samt folkmordet i Rwanda. Oftast tar jag min utgångspunkt i texter. Denna gång fick eleverna hämta informationen ifrån olika fillmklipp på Levande Historia samt i spelfilmen "Hotel Rwanda". Filmer kan ge eleverna möjligheten att nå en större inlevelse och det finns många förtjänster med att använda film. Det finns också utmaningar; såsom att titta, lyssna och föra anteckningar samtidigt. Det har därför varit viktigt att vi tillsammans har sammanfattat efter filmerna/filmklippen. Detta har gett eleverna möjlighet att träna på att sammanfatta men också förbereda sig för att hålla fokus på rätt sak.

Förintelsen

Vi började med förintelsen, då eleverna precis innan hade arbetat med andra världskriget och hade bra förkunskaper kring situationen i Tyskland under 1930-talet. Som uppstart med syfte att repetera använde jag mig av en del av Levande Historias material "Uppdrag demokrati". Eleverna fick bilder på olika händelser som de skulle lägga ut på en tidslinje.

Övningen och bilder är hämtade på Levande Historia 

Vi gick sedan igenom bilderna och la dem i rätt ordning. Många grupper hade dock lagt bilderna rätt och visste vad de handlade om. Grupperna fick sedan diskutera frågorna:

• När upphör Tyskland att vara en demokrati?
• Vad krävs för att ett land ska få kalla sig demokrati?

Vi gick sedan igenom den förklaringsmodell eleverna skulle använda för att förklara hur förintelsen kunde ske. Den tog sin utgångspunkt i begreppen: kategorisering, segregering och diskriminering. Genom 8 avsnitt av serien "Fakta om förintelsen" på Levande historia fick eleverna fylla i exempel på händelser som faller in under respektive begrepp. 

De fick också fylla i vad som hände under själva folkmordet samt bakomliggande orsaker.

Därefter fick de skriva en sammanfattning om hur man kan förklara att förintelsen kunde äga rum med utgångspunkt i ovanstående förklaringsmodell. De fick träna på bedömningsaspekterna och göra en kamratbedömning av sina texter.

Kommunistiska regimers brott mot mänskligheten

Vi utgick här från 6 avsnitt ur filmen "Från dröm till terror" som också finns på Levande Historia. Här skulle eleverna analysera vilka roller människor intog för att förklara hur det kunde äga rum.

Efter detta fick eleverna analysera det de fått ut av filmen och skrivit in i sin tabell. De fick diskutera och besvara frågorna:

• Vilka av fälten var lättast respektive svårast att hitta människor eller grupper att placera? Varför?
• Vilka likheter kan ni se mellan vilka som ingår i de olika rollerna mellan de olika regimerna?
• Hur kunde de kommunistiska regimerna lyckas? Finns det några gemensamma drag? Fanns det grupper som gynnades av förändringarna?

Folkmordet i Rwanda

Vi utgick från filmen "Hotel Rwanda" och eleverna skulle under tiden arbeta med den samhällsvetenskapliga analysmodellen. För att hänga med i filmen från början hade jag en genomgång som jag även lagt ut som flipp (inspelad genomgång som eleverna skulle se innan lektionen). Vi gick kort igenom Rwandas historia.

Avslutning

Hela arbetsområdet kommer avslutas genom att eleverna utifrån förklaringsmodellerna och begreppen ska skriva en resonerande text till rubriken "Förklaringar till att ett folkmord kan ske".

Uppgiftens innehåll och disposition kan du se här.

Många intressanta inslag har skett under tidens gång såsom kopplingar till NMR:s demonstration i Göteborg samt deras symboler. Höger- och vänsterextrema uttryck i vårt samhälle idag. Situationen för folkgruppen Rohinghya i Burma. En elev som håller i en lektion utifrån sin gammelfarfar som deporterades till Gulag på grund av sin tro, läs mer om det här.
Ett arbetsområde som verkligen är angeläget i den tid vi lever i idag och det blir så självklart att göra kopplingar mellan historia - nutid - framtid.

När eleven håller i lektionen...

... blir det lite mer verklighetsförankrat, lite mer intresseväckande, mycket mer levande.

Klassen satt knäpptysta när det var dags för Sakarias Söderlund i åk 9 att berätta om sin gammelfarfars öde i det då sovjetstyrda Estland. Gammalfarfar Herman var präst, vilket inte var ok i den kommunistiska regimen. Herman deporterades och den kvarvarande familjen förföljdes och fick fly till Sverige.

Gammelfarfars öde och familjens flykt berättades genom släktfotografier varvat med fakta om den sovjetiska regimens brott mot mänskligheten. Presentationen avslutades med diskussionsfrågor i smågrupper i sann språkutvecklande anda. Eleverna fick diskutera frågorna:

• Finns det människor i världen idag som är förföljda på grund av sin tro?
• Hur skulle det vara för dig om du förföljdes på grund av din tro, åsikter, hudfärg mm?

Efter smågruppsdiskussionerna höll Sakarias i en helklassdiskussion där alla grupper fick redogöra för sina smådiskussioner och diskussionen lyfte en nivå till.

Klassen läser just nu om folkmord där vi fokuserar på förintelsen, de kommunistiska regimernas (Sovjet, Kina, Kambodja) brott mot mänskligheten och folkmordet i Rwanda.

När man läser om folkmord kan det bli väldigt abstrakt och de stora dödstalen kan därmed bli svåra att ta in. Många elever sitter dock på egna släkthistorier som kan lyftas upp och göra undervisningen mer levande, verklighetsförankrad och nå eleverna på ett djupare plan. Detta var ett sådant exempel.

Nyhetsvärderaren - deltagande i ett massexperiment

Under vecka 35 deltog mina elever i massexperimentet Nyhetsvärderaren. Över 11 000 elever på högstadiet och gymnasiet deltar i detta. "Med hjälp av ett digitalt verktyg samlar eleverna in, kategoriserar och granskar nyheter på ett vetenskapligt sätt. Genom deltagandet tränar eleverna sin förmåga att källkritiskt granska nyheter i sina egna flöden, samtidigt som forskningen får nya kunskaper om vilka typer av nyheter som unga tar del av i olika kanaler." 

Jag har genomfört detta i årskurs 7 och 8. Lektionen innan experimentet pratade vi och läste om vad en nyhet är, olika typer av medier, vart eleverna får sina nyheter ifrån och hur man kan lita på nyheternas trovärdighet.

Experimentet 

Vid experimenttillfället blev eleverna indelade i grupper om tre. De fick använda sin mobil och/eller dator. De började med att svara på en inledningsenkät (för forskningens skull) sedan plockade de fram den senaste nyheten i sina egna flöden eller där de brukar hämta sina nyheter. I smågrupperna analyserade de sedan dessa, där tyngdpunkten var nyheternas trovärdighet och fyllde i ett formulär. 

Analysen av trovärdighet fokuserade på:

• Avsändaren - det vill säga den domän som publicerar informationen. Vill den domän som publicerat nyheten avsiktligt manipulera läsaren eller informera? Eleverna kom här även in på skillnaden mellan olika medier, morgontidningar och kvällstidningar, public service och reklamfinansierad TV.
• Användningen av bevis - är nyheten baserad på fakta, närhet till händelsen eller är det en vidarerapportering av någon annan som publicerat nyheten? 
• Jämför med andra källor - finns nyheten publicerad på andra sidor, ger dessa samma information?

De fick slutligen sätta ett trovärdighetsbetyg på sin nyhet från 1-10, där 10 var mycket trovärdig. I mina klasser blev det totala trovärdighetsbetyget mellan 7-8. Det som avgjorde trovärdigheten för mina elever var användningen av bevis och när de jämförde med andra källor. Detta kan förklaras av att de nog har brister i sina kunskaper om olika nyhetsavsändare, vilket vi sedan diskuterade och kommer att arbeta vidare med.

Är denna nyhet trovärdig?

Analys av statistik

Efter nyhetsvärderingen kunde vi analysera elevernas egna statistik och jämföra den med andra elever i Sverige. Statisten var mycket snyggt presenterad och man kunde inta flera olika perspektiv och utgångspunkter i analysen. Dessutom fanns det en bra lärarhandledning som hjälpte till med att ställa bra frågor så att eleverna kunde analysera statistiken på olika sätt. 

När klasserna arbetar med statistik i matte är ju detta en guldgruva - snacka om skola på riktigt att få lära sig att läsa, undersöka och analysera statistik som man själv har varit med att skapa - det blir väldigt mycket mer relevant, vilket märktes på klasserna också, där några fortsatte att undersöka sin statistik på rasten.

Skärmdump från sidan där elevernas statistik presenteras - fin grafisk översikt som går att djupdyka i och jämföra med andra klasser och kommuner. 

Bidrar själva till en nyhet

Vid ett av tillfällena hade vi besök av den nederländska dagstidningen "de Volkskrant" som gjorde ett reportage om detta massexperiment och deltog under lektionen i en av mina 8:or. Alltså kom elevernas egna deltagande i Nyhetsvärderaren att bli en nyhet, utanför Sverige dessutom. Det gav ju dessutom möjlighet för eleverna att få sen hur en journalist och fotograf arbetar, att få praktisera sin engelska och få inblick i hur nyheter ibland kan skapas.

För att läsa artikeln klicka på bilden

En metod för framtiden

Så vad fick vi ut av deltagandet i detta experiment? Eleverna fick testa en enkel metod för att avgöra nyheternas trovärdighet, som jag tror att de på egen hand kommer använda i framtiden. Jag kommer också att ta fram den igen när vi tar del av nyheter på lektioner. Vi fick intressanta diskussioner om statistik och statistikens trovärdighet och hur man kan tolka statistik. Vi fick fördjupade kunskaper om olika typer av medier och hur de finansieras och hur det kan påverka både nyhetsval och nyheternas innehåll.  

Att prata med en journalist från Nederländerna om "fake news" skapar engagemang.

SIDA-alumn på besök i åk 7

I årskurs 7 arbetar vi just nu med demokrati och mänskliga rättigheter. I mitt utvidgade kollegium på Facebook och i sociala medier ramlade jag i somras över möjligheten att boka in en SIDA-alumn som kommer och föreläser. Dessutom helt gratis! Jag fick kontakt med Sofia Cederfeldt som idag besökte en av mina 7:or.

Vi har haft kontakt innan dagens föreläsning och hon tog vid precis där eleverna befann sig och fångade dem på ett mycket bra sätt och använde ett språk som de förstod. Föreläsningen bestod också av interaktiva övningar såsom "Termometern" där eleverna fick ta ställning till olika frågor, smågruppssamtal och "mötas på mitten" - det vill säga enas i smågrupper. Till föreläsningen hörde filmklipp och bilder som fångade eleverna. I de interaktiva övningarna utmanade hon eleverna i deras tankar.

Det här var ett bra sätt att få in en annan röst i klassrummet, en ung människa som kommer med andra erfarenheter och perspektiv. Helt enkelt ta in verkligheten i klassrummet.

Jag vill verkligen rekommendera er att nyttja denna fantastiska möjlighet!

Andra världskriget - resonerande text

Detta inlägg kommer beröra flera olika saker jag vill lyfta från min undervisning den här veckan. Dels handlar det om ett lyckat exempel på kamratbedömning, dels handlar det om när eleverna lär sig att använda strategier som vi tidigare arbetet med.

Innan sommarlovet påbörjade min klass som nu går i åk 9 ett arbetsområde om andra världskriget. Målet var att eleverna ska kunna resonera om orsaker till andra världskriget. Bedömningsuppgiften innebar att de vid sista lektionstillfället (1,5 timma) skulle skriva en resonerande text. Vi har tidigare skrivit resonerande texter om förklaringar till olika historiska samhällsförändringar såsom den industriella revolutionen. Det var för cirka ett år sedan och vi arbetade då efter cirkelmodellen. Som en del av det arbetsområdet fick eleverna skriva loopar. Läs mer om det upplägget här.

Lektionen innan bedömningsuppgiften skulle göras gick vi igenom strukturen för den resonerande texten och jag visade en modelltext och vi arbetade med hur den var uppbyggd. Några elever sa då att de redan tagit fram dokumentet med "Loopar" som vi gjorde när vi arbetade med industriella revolutionen. "Byter man bara ut 'Industriella revolutionen' mot 'Andra världskriget' så blir det samma", sa eleverna och visade. Det var en så fantastisk känsla som rann genom kroppen när det visade sig att strategierna fått fäste.

När jag nu har läst igenom deras resonemang så blir det också tydligt att arbetet med klassen sedan årskurs 7 nu ger resultat. Elever med stora läs- och skrivsvårigheter som nu lyckas få till resonemang innehållande djup, bredd, ämnesspecifika begrepp, en tydlig röd tråd och konkretiseringar. Det är så häftigt, men det visar också att lärande tar tid och man måste hålla i och hålla ut.

När de hade skrivit färdigt sitt resonemang var det dags för kamratbedömning. De fick bedömningsaspekterna:

Och skulle utifrån dessa ge sin kompis feedback. Detta skulle de göra genom att markera ett stycke med grön färg som var mycket bra utifrån bedömningsaspekterna. Och ett stycke skulle de markera med gul färg vilket skulle behöva utvecklas utifrån detta.

Det fungerade väldigt bra. Det var ett enkelt sätt att arbeta med kamratbedömning. Samtidigt fick eleverna sätta sig in i bedömningsaspekterna. Bedömningstillfället blev därmed också ett lärtillfälle, för nog lärde de sig en hel del av sin kompis, både vad gäller form och innehåll. Nästa lektion kommer de få se vart på de olika pilarna ovan som jag placerat dem och fundera på och skriva ned varför.

Samarbetstankekarta utifrån begreppet Revolution

I åk 8 ska vi nu starta upp ett arbetsområde om 1700-talets revolutioner. Målen med arbetsområdet är att eleverna ska kunna förklara bakgrunden till den franska och industriella revolutionen samt kunna redogöra för hur människors levnadsvillkor har förändrats i och med dessa revolutioner.

För att kunna bedöma vilka förkunskaper eleverna har med sig i förhållande till målen med arbetsområdet valde jag att göra en samarbetstankekarta som synliggör deras förkunskaper.

Som jag skrivit tidigare arbetar jag med loggböcker. Eleverna fick loggboksfrågan "Skriv ned vad du vet om ordet REVOLUTION".

Därefter fick de sitta i sina studiegrupper (4 elever/grupp). De fick ett A3-papper och skulle tillsammans synliggöra sina tankar kring ordet revolution. De fick några ledfrågor:
- Vad betyder ordet?
- Vad kan orsakerna till revolution vara?
- Vad kan konsekvenserna bli?
- Känner ni till några revolutioner.

Efter ca 15 min fick de byta tankekarta med en annan grupp. De läste först igenom vad den andra gruppen hade skrivit. Sedan fick de möjlighet att bygga vidare på det som stod, ställa mot- eller följdfrågor, markera oklarheter och sätta ut + för ny kunskap de fått av den nya tankekartan.

Därefter gjorde vi en samlad tankekarta i klassen, där många ämnesspecifika begrepp synliggjordes och där vi kom in på revolutioner i både historien men också i närtid. Några generella drag synliggjordes såsom att orsakerna oftast är folkligt uppror.

Som avslutning på lektionen fick var och en skriva ned med max 140 tecken i en mentimeter-undersökning vad de vet om ordet revolution (alltså samma fråga som startfrågan). Det var såklart stor skillnad i svaren på mentimeter jämfört med i loggboken, vilket är häftigt att se. Lärandet synliggjordes för eleverna och vi har tillsammans skapat en bra grund att utgå från vid nästa lektion. Det är också häftigt att se hur kunskap kan skapas tillsammans, där var och en bidrar med en liten del som bildar något större.

Språkresan

Idag har jag varit iväg på Språkresa. Den första resan av totalt tre som arrangeras av Uddevalla kommun under parollen "Alla språk bär till lärande". Kommunens 500 lärare i grundskolan samlades för en heldag för att fortsätta arbetet med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som ett av kommunens övergripande mål. Förra året genomförde vi Läslyftet på högstadiet och kommunen håller nu i och håller ut och ger oss möjlighet att bredda och fördjupa oss. Vi kan nu redan från början planera språkutvecklande lektioner och fortsätta att göra skillnad i våra klassrum. Det är bra att kommunen håller fast vid det arbete som vi påbörjade förra året och att det är här fokus kommer ligga i den kommungemensamma kompetensutvecklingen.

Biljett till språkresan som du kan läsa mer om här!

Dagen innehöll inga föreläsningar, utan fokus låg på det kollegiala lärandet i två olika gruppkonstellationer och med tydliga samtalsmodeller.

Den första gruppen var en tvärgrupp mellan olika ämnen, årskurser och till viss del professioner (elevassistenter, specialpedagoger m.fl). Det var otroligt givande. Jag blir inspirerad av den oerhörda kreativitet som finns hos låg- och mellanstadielärare. Jag blir påmind av vikten att "tända eldar" och utgå från elevens förkunskaper och intressen när jag samtalar med en speciallärare i en liten autismgrupp. Även om våra förutsättningar är så olika, har vi ändå så mycket att lära av varandra och inspireras av. Jag utvecklas när jag tvingas sätta ord på mina erfarenheter och tankar. Jag är nöjd med den prestigelöshet som präglade gruppens samtal - en nödvändighet för att det kollegiala lärandet ska vara fruktbart.

Under eftermiddagen arbetade vi i arbetslagen. Jag är så tacksam för de djupa och meningsfulla samtal vi hade om elevernas lärande på ett väldigt generellt plan, där klasser eller enskilda elever inte upptog någon del av samtalet. Sådana samtal som lätt trängs undan i den vanliga vardagen då "schema, matvakter, skåp, stolar och bord" tar upp utrymmet på arbetslagsmötena. Även kollegorna i min närmsta arbetsvardag har så mycket att ge mig och min undervisning - vi måste bara börja prata om lärande och undervisning.

Arbetslaget arbete skulle mynna ut i ett mål som vi ska arbeta mot under det här läsåret. Utifrån det skulle vi arbeta fram individuella mål. Vårt gemensamma mål blev: "Att synliggöra lärandet för eleverna med hjälp av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt" och det inrymmer såklart formativ bedömning som ju är en del av ett språkutvecklande arbetsätt.

Ja! Jag är definitivt väldigt inspirerad och taggad för ett nytt läsår.  

Nytt läsår

Sommaren lider mot sitt slut och jag har nu börjat göra en grovplanering inför kommande läsår. Jag kommer fortsätta att arbeta med samtliga årskurser på högstadiet i de fyra SO-ämnena. Jag har läst några inspirerande och intressanta böcker i sommar som jag hoppas ska utveckla min undervisning ytterligare.

Såhär i uppstartstider och i planeringsstadiet av ett nytt läsår passar det bra att gå tillbaka och titta på elevutvärderingarna. Jag utvärderar alltid läsåret med mina elever och de får göra en enkät med både flervalssvar och öppna svarsalternativ i Google formulär. Jag kan ju tycka en sak om min undervisning och jag kan ju ha haft en ambition, men om det sedan inte märks hos eleverna är det ju ganska lite värt.

Följande öppna frågor ställdes:

• Vilka typer av uppgifter har varit särskilt bra? Var så tydlig som möjligt och förklara varför de varit bra.
• Vilka typer av uppgifter har varit mindre bra? Var så tydlig som möjligt och förklara varför de inte varit så bra.
• Beskriv med egna ord vad du tycker är bra i SO-undervisningen.
• Beskriv med egna ord vad du tycker behöver förbättras i SO-undervisningen.

Närmare 100 elever i åk 7-9 har svarat, helt anonymt. Som vanligt är det tydligt att det arbetsområde som vi gjorde närmast utvärderingen är det som får mest utrymme. Jag tycker verkligen att det är så värdefullt att få elevernas åsikter och utifrån alla dessa kommentarer forma undervisningen framåt. 

Särskilt glad blir jag att många har hyllat de uppgifter som haft en tydlig språkutvecklande karaktär. Som t.ex. "När vi arbetade med tankekartan kunde jag lättare få syn på sambanden mellan de olika begreppen och såg en helhet" (begreppskartor som jag skriver om här). "I arbetet med tidslinjen har jag fått träna på att bli bättre på att skriva sammanhängande texter med orsaker och konsekvenser, jag har då kunnat utgå från tidslinjen, så det har blivit tydligare." Sen är det många som har skrivit "bra att få vara delaktig i samtal och diskussioner", "bra med variation", "bra arbetsuppgifter där man hela tiden utvecklas", "jag lär mig så mycket".

Jag tycker att det är så härligt att läsa hur eleverna sätter ord på sitt lärande. Att de pekar på framgångsfaktorer för att de ska utvecklas.

Jag kan ibland känna att vissa språkutvecklande aktiviteter som jag ägnar mig åt i mitt klassrum kan bli lite töntiga, men elevutvärderingarna pekar verkligen på att det är ett hållbart och givande arbetssätt. "Jag lär mig så mycket"...