Källkritisk uppgift till första världskriget

I en språkutvecklande undervisning ställs höga förväntningar på eleven. Eleven ska utveckla de högre tankemässiga förmågorna såsom att vara källkritisk. Jag är tydlig med att det inte är elevernas faktakunskaper som bedöms, utan vad de gör med sina faktakunskaper. Vi har arbetat med 1800-talet och orsakerna till första världskriget. De faktakunskaper de fått med sig ska de nu använda till att arbeta källkritiskt.

Den här uppgiften som heter "Orsaker till första världskrigets utbrott - mediekritiska perspektiv på multinationella populärhistoriska tidskrifter" hittade jag i Lärarnas tidning och har anpassat lite för att fungera för mina elever i årskurs 8. Grunduppgiften och tillhörande artiklar hittar du här. Uppgiften är framtagen av Thomas Nygren (docent i historiedidaktik) och Lotta Vikström (professor i historia). De har tagit fram fler uppgifter inom området.

Analysera ingresser

Första delen av uppgiften handlar om att jämföra ingresserna från två artiklar, varav den ena kommer från en spansk tidskrift och den andra från en brittiskt. Detta gjorde eleverna enskilt och vi lyfte sedan upp vad de kommit fram till i helklass. Diskussionerna handlade dels om vilka olika roller Spanien och Storbritannien hade i första världskriget och om detta har kunnat påverka deras olika ingångar. 

Arbete i grupper

Artiklarna som ska analyseras har ett ganska svårt språk. Dels är de översatta och dels är det många ord och begrepp som är helt nya för eleverna. Artiklarna är också ganska långa. Men på grund av att eleverna har förkunskaper om första världskrigets orsaker och då fokus i uppgiften ligger på att vara orsaksdetektiv gick ändå arbetet med texterna bra. De arbetade i sina grupper, med cirka sex elever per grupp. De delade upp den artikel de tilldelades, vilket resulterade i att de fick läsa en sida var.

Sammanlagt var det fyra grupper. Varje grupp fick varsin artikel från en tidskrift från olika länder: polsk, tysk, spansk och svensk.

När de läste sin sida i gruppens tilldelade artikel skulle de stryka under de orsaker de hittade med överstrykningspenna. Olika färg för olika orsaker och därmed skapade understrykningen en struktur för eleverna, det blev tydligt vilka orsaker som var dominerande.

De fick sedan berätta för de andra i sin grupp vad deras sida handlade om och vilka orsaker som var dominerande.

En elevs understrykningar och kategorisering av vilka orsaker som framkommer. Trots att eleven inte förstår alla ord i texten, kan hen ändå sortera ut orsakerna tack vare förkunskaperna som hen har.

Tvärgrupper

Eleverna blandades i nya grupper där varje artikel från de olika länderna representerades av en eller två elever. De berättade för varandra vad deras artiklar handlar om och vilka orsaker som dominerar. De fick sedan diskutera följande frågor:

• Hur skiljer sig era artiklar åt?
• Varför skiljer de sig åt?
• Vad är bra och dåligt med de sätt som artiklarna förklarar första världskrigets utbrott på?
• Vilken artikel verkar mest trovärdig och varför?

Enskilt arbete

Utifrån ovanstående frågor som diskuterats i smågrupper fick de avslutningsvis formulera sina svar på frågorna skriftligt. 

Hela uppgiften som är delad med eleverna hittar du här.

Arbetet med denna uppgift var mycket språkutvecklande. Eleverna arbetade under 90 min med hög koncentration och fokus på uppgiften. De var mycket aktiva både enskilt och interaktiva i grupp. Uppgiften var utmanande, men med hjälp av stödstrukturer så klarade samtliga elever av uppgiften utifrån sin nivå. Efter övningen pratade vi också om att det var en mycket svår text, men att det ändå gick att förstå de viktigaste dragen och orsakerna, trots att de inte kunde förstå allt i texten. Det här gav också eleverna en strategi för läsning av text i framtiden. Läsningen går lättare om man vet vad man letar efter eller har ställt en fråga till texten innan och då blir det också enklare att stryka under det som är viktigt.

Jag har tyckt att det varit en utmaning att hitta källkritiska uppgifter kopplat till de arbetsområden vi läser om. Det finns många bra uppgifter jag ramlar över, men de passar sällan in. Därför är jag extra nöjd med att jag hade med den här uppgiften i planeringen från början. Uppgifter blir alltid som bäst när faller in naturligt, då blir de också mer meningsskapande för eleverna.