Det här arbetsområdet är ett samarbete mellan samhällskunskap och svenska som vi genomfört i tre klasser i årskurs 7. I Uddevalla kommun har vi en central skolbiblioteksorganisation, vilket är en fantastisk resurs. Två av skolbibliotekarierna har involverats i projektet och samplanerat med mig och svenskläraren.
Mål och syfte
Böckerna
Arbetssätt
De elever som har en läsnedsättning eller svårt att läsa tryckt text har fått tillgång till Legimus, så de har kunnat lyssna på boken och samtidigt följa med i texten.
Vi fick en rivstart då det var schemabrytande under vecka 46 och därmed fick eleverna lästid: en timma varje morgon och en timma varje eftermiddag.
I svenskundervisningen har de läst böckerna och skrivit läsloggar parallellt med SO-undervisningen. Vi har också haft boksamtal.
SO-undervisningen
Del 1
Vi började med ett textsamtal utifrån en text om "Instagramupploppet" från elevernas lärobok (Utkik Samhällskunskap från Gleerups). Texten passade ju väl in i temat för det här projektet. Textsamtalet inleddes med att jag hade tagit ut 10 begrepp ur texten som eleverna fick arbeta med i par. Dels fick de diskutera vad begreppen betyder eller kan innebära, men också gissa vad texten kommer handla om utifrån dessa begrepp. Jag ledde därmed in dem i texten och det är en väldigt bra strategi för att skapa nyfikenhet och en ingång till en text. Vi hade också samtal efter läsningen.Vi arbetade vidare med skillnaden mellan lagar och regler och varför ett land behöver lagar. De fick i grupper lista de 5 viktigaste lagarna som ett land måste ha. Vi har tidigare arbetat med demokrati och mänskliga rättigheter och detta märktes - yttrandefrihet, åsiktsfrihet, allas lika värde var sådant som kom fram i alla grupper.
Del 2
Därefter gav vi oss in i den juridiska samhällstrukturen genom att arbeta med "från brott till straff" och tillhörande begrepp. Här fick eleverna sedan koppla rättssamhällets olika delar (polis, åklagar, domstol, kriminalvård) till brotten som begås i böckerna. Det är i den här uppgiften som vi ser att eleverna förstår vad de läser och gör textkopplingar. Att de kan koppla den skönlitterära texten till texten i samhällskunskapsboken (text-till-text). Att de kan koppla den skönlitterära texten till ett fenomen i samhället (text-till-världen). Med hjälp av de skönlitterära böckerna fick eleverna syn på den juridiska samhällsstrukturen och det bidrog till ett ökat lärande därigenom.
Del 3
I den här delen knöt vi an till de skönlitterära böckerna igen. Vi arbetade med sexuella övergrepp och trakasserier, lagtext kring detta samt #metoo-debatten. SVT har tagit fram en sida om sexuella övergrepp som var lättöverskådlig, med filmklipp och fakta. Den riktar sig till yngre barn, men fungerade mycket bra i det här sammanhanget också.UR:s serie "Justitia" har också bra filmer kopplat till internettrakasserier och sexualbrott som vi arbetade med.
Och slutligen tittade vi på "Sluta tafsa" som finns på digitalpedagogik.se och hade därefter en kooperativ övning - karusellen.
De frågor som eleverna snurrade runt i karusellen kring finns här. |
Del 4
SO-undervisningen avslutades med att eleverna skulle analysera det brott som begås i den bok de läst och lyfta brottet utanför boken. Detta är ju brott som begås i vårt samhälle och därmed analysera orsaker, konsekvenser och åtgärder till denna typ av brott. För att koppla det till samhället hade en av skolbibliotekarierna en lektion om källkritik och nyhetsvärdering. Hon hade plockat ut artiklar om de brott eleverna läst om och eleverna fick därefter göra en källkritisk analys av nyhetsartiklarna. Dessa kunde sedan användas i elevernas analyser.Jag använde den samhällsvetenskapliga analysmodellen och det var första gången eleverna mötte denna. Därför hade vi en "Analysskola" innan, där vi gick igenom analysens olika delar. Eleverna fick sedan fylla i en stödmall och avslutningsvis skriva en resonerande text. Här uppstod många samtal mellan de elever som hade läst samma bok och mycket smådiskussioner pågick under arbetet med analysmodellen.
Hela arbetsdokumentet hittar du här. |
Boksamtal
Parallellt med SO-undervisningen har eleverna haft två boksamtal som skolbibliotekarierna lett. Under dessa samtal fördjupades förståelsen av boken, vilket syntes på kvalitén i de uppgifter vi arbetade med i SO-undervisningen. Boksamtalen skapade bredd, djup, ökad begreppsanvändning, konkretiseringar och problematiseringar av ämnesinnehållet i SO. Samtidigt kom SO-undervisningen att bli meningsskapande för bokläsningen och möjliggjorde en ökad läsförståelse och textkopplingar. Samarbetet gav således en synergieffekt och har definitivt lett till ett ökat lärande. Upplägg och frågor för boksamtalen finns här.Boksamtal |
En annan slutsats som jag kan dra av detta projekt är att förutom att det ökar elevernas kunskaper och bidrar till en kunskapsutveckling inom både samhällskunskap och svenska, så har vi fått igång pojkarnas läsning och läslust. Det gäller nu att vi håller i och fortsätter här.
Vilket toppenupplägg! Inspirerande med ämnesövergripande arbete,
SvaraRaderaTack! Ja det är verkligen bra med ämnesövergripande och just detta arbete var så roligt och intressant!
Radera