Källkritik och digital läsning

Idag föll den enkla och snabbt påkomna idén väldigt väl ut. Jag är alltid väldigt välplanerad, men ibland skjuter jag i stunden lite från höften - så var det idag i årskurs 8.

Jag inleder alltid mina lektioner med en startuppgift eller loggboksfråga (som jag skrivit tidigare om här). Ibland tar batteriet av välgenomtänkta frågor slut, så var det idag. Helt slut var frågorna och det kändes som att jag hade frågat om precis allt som handlar om det eleverna arbetar med nu.

Jag skrev på tavlan: "Dagens loggboksfråga: Hur vet du att jorden är rund?"  

Eleverna gick igång på frågan och skrev väldigt utförligt. Under tiden googlade jag: "Är jorden platt". Första artikeln som kom upp var en artikel från Nyheter 24 från 2017.

https://nyheter24.se/nyheter/internet/898260-jorden-platt-flat-earth-society

Bra tänkte jag! Här är en artikel som vi ska göra en snabb källkritisk granskning av. När eleverna hade skrivit färdigt fick de berätta för varandra hur de vet att jorden är rund. De kom in på satelliter, jorden-runt-resor, vittnesskildringar från rymdresor, vetenskap, forskning, rimlighet med mera.

Sedan diskuterade vi artikeln jag hittat tillsammans.

1. Vad är det för källa (Nyheter 24). Trovärdighet? Hur vet man vilken typ av källa det är?
2. Vad är det för texttyp? (Nyhetsartikel, insändare...)
3. Är artikeln relevant för vår frågeställning?
4. Vi tittade övergripande på bilden vi fått upp och funderade på vad vi ser mer. De kunde konstatera att det är mycket reklam och att den kan vara anpassad till mig som sökt upp artikeln. Vi pratade om algoritmer. 

När vi skulle börja läsa texten konstaterade vi snabbt att den var väldigt svårläst på grund av multimodaliteten. Bilder, reklam, länkar till andra artiklar, flera reklamfilmer som till och med var insprängda i texten. 

I onsdags fick jag tips om flera verktyg för att enkelt rensa och skapa en ren text, utan att ta bort textens rubriker, källhänvisningar och bilder: tillägget "Reader view" eller "Mercury reader" för webbläsaren Chrome. Ett mycket bra tips för eleverna. Vi använde således det på artikeln och resultatet blev en text som vi kunde börja granska innehållsmässigt. Skillnaden från ovanstående bild är slående:

Tillägget "Reader view"

Tillägget "Mercury reader"

  

Vi gjorde en snabb läsning av texten där jag läste högt och stannade till vid valda stycken. Diskussionen i klassen landade i att det inte räcker att ha koll på de källkritiska utgångspunkterna. För att kunna förhålla sig källkritiskt krävs det att man har kunskap. Texten handlade delvis om gravitation och man använde vissa fysiska och matematiska begrepp. Jag spelade då lite på att fysik och matematik inte är min starka sida och jag vet ju knapp vad gravitationskraft eller kvadratmeter är, så jag hade ju lätt kunnat gå på detta. 

Ofta möter vi ju elever som undrar: "varför ska jag lära mig det här, vad har jag nånsin för nytta av att kunna det här..." Det blev ganska tydligt att man aldrig vet när man hamnar i eller utsätts för konstigheter och när man gör det och ska bedöma rimligheten kräver det en viss allmänbildning. 

Självklart blev det också diskussioner om uppsåt, makt, konspirationsteorier.

Ja, en liten uppstart i brist på fantasi ledde till en fantastisk diskussion om källkritik och eleverna var så intresserade.