Nyhetsvärderaren - deltagande i ett massexperiment

Under vecka 35 deltog mina elever i massexperimentet Nyhetsvärderaren. Över 11 000 elever på högstadiet och gymnasiet deltar i detta. "Med hjälp av ett digitalt verktyg samlar eleverna in, kategoriserar och granskar nyheter på ett vetenskapligt sätt. Genom deltagandet tränar eleverna sin förmåga att källkritiskt granska nyheter i sina egna flöden, samtidigt som forskningen får nya kunskaper om vilka typer av nyheter som unga tar del av i olika kanaler." 

Jag har genomfört detta i årskurs 7 och 8. Lektionen innan experimentet pratade vi och läste om vad en nyhet är, olika typer av medier, vart eleverna får sina nyheter ifrån och hur man kan lita på nyheternas trovärdighet.

Experimentet 

Vid experimenttillfället blev eleverna indelade i grupper om tre. De fick använda sin mobil och/eller dator. De började med att svara på en inledningsenkät (för forskningens skull) sedan plockade de fram den senaste nyheten i sina egna flöden eller där de brukar hämta sina nyheter. I smågrupperna analyserade de sedan dessa, där tyngdpunkten var nyheternas trovärdighet och fyllde i ett formulär. 

Analysen av trovärdighet fokuserade på:

• Avsändaren - det vill säga den domän som publicerar informationen. Vill den domän som publicerat nyheten avsiktligt manipulera läsaren eller informera? Eleverna kom här även in på skillnaden mellan olika medier, morgontidningar och kvällstidningar, public service och reklamfinansierad TV.
• Användningen av bevis - är nyheten baserad på fakta, närhet till händelsen eller är det en vidarerapportering av någon annan som publicerat nyheten? 
• Jämför med andra källor - finns nyheten publicerad på andra sidor, ger dessa samma information?

De fick slutligen sätta ett trovärdighetsbetyg på sin nyhet från 1-10, där 10 var mycket trovärdig. I mina klasser blev det totala trovärdighetsbetyget mellan 7-8. Det som avgjorde trovärdigheten för mina elever var användningen av bevis och när de jämförde med andra källor. Detta kan förklaras av att de nog har brister i sina kunskaper om olika nyhetsavsändare, vilket vi sedan diskuterade och kommer att arbeta vidare med.

Är denna nyhet trovärdig?

Analys av statistik

Efter nyhetsvärderingen kunde vi analysera elevernas egna statistik och jämföra den med andra elever i Sverige. Statisten var mycket snyggt presenterad och man kunde inta flera olika perspektiv och utgångspunkter i analysen. Dessutom fanns det en bra lärarhandledning som hjälpte till med att ställa bra frågor så att eleverna kunde analysera statistiken på olika sätt. 

När klasserna arbetar med statistik i matte är ju detta en guldgruva - snacka om skola på riktigt att få lära sig att läsa, undersöka och analysera statistik som man själv har varit med att skapa - det blir väldigt mycket mer relevant, vilket märktes på klasserna också, där några fortsatte att undersöka sin statistik på rasten.

Skärmdump från sidan där elevernas statistik presenteras - fin grafisk översikt som går att djupdyka i och jämföra med andra klasser och kommuner. 

Bidrar själva till en nyhet

Vid ett av tillfällena hade vi besök av den nederländska dagstidningen "de Volkskrant" som gjorde ett reportage om detta massexperiment och deltog under lektionen i en av mina 8:or. Alltså kom elevernas egna deltagande i Nyhetsvärderaren att bli en nyhet, utanför Sverige dessutom. Det gav ju dessutom möjlighet för eleverna att få sen hur en journalist och fotograf arbetar, att få praktisera sin engelska och få inblick i hur nyheter ibland kan skapas.

För att läsa artikeln klicka på bilden

En metod för framtiden

Så vad fick vi ut av deltagandet i detta experiment? Eleverna fick testa en enkel metod för att avgöra nyheternas trovärdighet, som jag tror att de på egen hand kommer använda i framtiden. Jag kommer också att ta fram den igen när vi tar del av nyheter på lektioner. Vi fick intressanta diskussioner om statistik och statistikens trovärdighet och hur man kan tolka statistik. Vi fick fördjupade kunskaper om olika typer av medier och hur de finansieras och hur det kan påverka både nyhetsval och nyheternas innehåll.  

Att prata med en journalist från Nederländerna om "fake news" skapar engagemang.