Förklaringsmodeller till folkmord som utgår från olika begrepp

I årskurs 9 börjar det snart bli dags att avsluta arbetsområdet "Folkmord". För andra gången har jag byggt upp arbetsområdet utifrån två olika förklaringsmodeller som tar sin utgångspunkt i olika begrepp. Båda dessa modeller har jag hämtat från lärarhandledningen till Libers SOS Historia, skriven av Göran Svanelid. Vi har även använt den "vanliga" samhällsvetenskapliga analysmodellen.

Arbetssättet bygger på att ge eleverna stödstrukturer i form av begrepp och förklaringsmodeller för att de sedan i slutet av arbetsområdet ska kunna föra ett självständigt resonemang:

1. Eleven får fylla i en stödstruktur utifrån historiska exempel kring ett folkmord. Det sker både enskilt, i smågrupper och i helklass.
2. Eleven får analysera ett folkmord i taget och skriva ett kortare resonemang utifrån sin stödstruktur. De får arbeta med kamratbedömning utifrån givna bedömningsaspekter.
3. Vid arbetsområdets slut ska de självständigt kunna föra ett större resonemang om förklaringar till att ett folkmord kan ske. 

Utgår från film

Tre folkmord har stått i centrum: förintelsen, kommunistiska regimers brott på mänskligheten samt folkmordet i Rwanda. Oftast tar jag min utgångspunkt i texter. Denna gång fick eleverna hämta informationen ifrån olika fillmklipp på Levande Historia samt i spelfilmen "Hotel Rwanda". Filmer kan ge eleverna möjligheten att nå en större inlevelse och det finns många förtjänster med att använda film. Det finns också utmaningar; såsom att titta, lyssna och föra anteckningar samtidigt. Det har därför varit viktigt att vi tillsammans har sammanfattat efter filmerna/filmklippen. Detta har gett eleverna möjlighet att träna på att sammanfatta men också förbereda sig för att hålla fokus på rätt sak.

Förintelsen

Vi började med förintelsen, då eleverna precis innan hade arbetat med andra världskriget och hade bra förkunskaper kring situationen i Tyskland under 1930-talet. Som uppstart med syfte att repetera använde jag mig av en del av Levande Historias material "Uppdrag demokrati". Eleverna fick bilder på olika händelser som de skulle lägga ut på en tidslinje.

Övningen och bilder är hämtade på Levande Historia 

Vi gick sedan igenom bilderna och la dem i rätt ordning. Många grupper hade dock lagt bilderna rätt och visste vad de handlade om. Grupperna fick sedan diskutera frågorna:

• När upphör Tyskland att vara en demokrati?
• Vad krävs för att ett land ska få kalla sig demokrati?

Vi gick sedan igenom den förklaringsmodell eleverna skulle använda för att förklara hur förintelsen kunde ske. Den tog sin utgångspunkt i begreppen: kategorisering, segregering och diskriminering. Genom 8 avsnitt av serien "Fakta om förintelsen" på Levande historia fick eleverna fylla i exempel på händelser som faller in under respektive begrepp. 

De fick också fylla i vad som hände under själva folkmordet samt bakomliggande orsaker.

Därefter fick de skriva en sammanfattning om hur man kan förklara att förintelsen kunde äga rum med utgångspunkt i ovanstående förklaringsmodell. De fick träna på bedömningsaspekterna och göra en kamratbedömning av sina texter.

Kommunistiska regimers brott mot mänskligheten

Vi utgick här från 6 avsnitt ur filmen "Från dröm till terror" som också finns på Levande Historia. Här skulle eleverna analysera vilka roller människor intog för att förklara hur det kunde äga rum.

Efter detta fick eleverna analysera det de fått ut av filmen och skrivit in i sin tabell. De fick diskutera och besvara frågorna:

• Vilka av fälten var lättast respektive svårast att hitta människor eller grupper att placera? Varför?
• Vilka likheter kan ni se mellan vilka som ingår i de olika rollerna mellan de olika regimerna?
• Hur kunde de kommunistiska regimerna lyckas? Finns det några gemensamma drag? Fanns det grupper som gynnades av förändringarna?

Folkmordet i Rwanda

Vi utgick från filmen "Hotel Rwanda" och eleverna skulle under tiden arbeta med den samhällsvetenskapliga analysmodellen. För att hänga med i filmen från början hade jag en genomgång som jag även lagt ut som flipp (inspelad genomgång som eleverna skulle se innan lektionen). Vi gick kort igenom Rwandas historia.

Avslutning

Hela arbetsområdet kommer avslutas genom att eleverna utifrån förklaringsmodellerna och begreppen ska skriva en resonerande text till rubriken "Förklaringar till att ett folkmord kan ske".

Uppgiftens innehåll och disposition kan du se här.

Många intressanta inslag har skett under tidens gång såsom kopplingar till NMR:s demonstration i Göteborg samt deras symboler. Höger- och vänsterextrema uttryck i vårt samhälle idag. Situationen för folkgruppen Rohinghya i Burma. En elev som håller i en lektion utifrån sin gammelfarfar som deporterades till Gulag på grund av sin tro, läs mer om det här.
Ett arbetsområde som verkligen är angeläget i den tid vi lever i idag och det blir så självklart att göra kopplingar mellan historia - nutid - framtid.