Begreppskarta: Från förslag till lag

I årskurs 8 arbetar vi just nu med arbetsområdet "Vem styr Sverige". För eleverna är det ofta svårt att förstå alla nya begrepp när de ska ta ett helhetsgrepp kring denna samhällsstruktur. Jag har tidigare arbetat med begreppskartor inom detta område och eftersom det föll så väl ut förra gången, gjorde jag om det. Läs mer om begreppskartor och exempel på användningsområden här.

Jag började med en genomgång där jag gick igenom hur det går till från förslag till lag och betonade och förklarade de ämnesspecifika begreppen. Dessa begrepp skrev jag sedan ned på tavlan och eleverna arbetade i par och skrev av begreppen på post-it-lappar. Därefter satte de ut lapparna i rätt ordning på ett stort papper. De drog pilar mellan lapparna och skrev sambandsord på pilarna. Några elever skrev kortare "bildtexter" som förtydligade orden. Som avslutning fick de förklara sin begreppskarta för mig eller min VFU-student.

Att arbeta parvis innebär att eleverna får möjligheter att sätta ord på sin kunskap, vrida och vända på uppgiften tillsammans "jag uppfattade det såhär...", "jag tror det ska vara såhär, därför att..." Och slutligen får eleverna förklara hela ordningen för mig.

Även denna gång föll det väl ut och det är alltid väldigt roligt när eleverna själva uttrycker att de lärt sig mycket. Under arbetets gång ställer eleverna också fördjupande frågor om t.ex utskottens arbete, skillnaden mellan utskott och departement och hur en debatt i riksdagen går till. En begreppskarta är väldigt bra för de elever som har störst utmaningar, men även för de elever som kommit lite längre i sin kunskapsutveckling finns stora möjligheter till fördjupning.

Att arbeta som lärare 2017 innebär ju att man direkt kan koppla upp sig mot riksdagen och se vad som pågår just nu. Inget spännande just vid lektionstillfället, men en liten del av debatten om nationella proven kunde vi se - extra intressant eftersom det är något som ligger nära eleverna och som de flesta har åsikter om.

Samarbetsövning om ekonomiskt kretslopp

Mina 9:or arbetar just nu med samhällsekonomi. För att introducera det ekonomiska kretsloppet och skapa samtal och diskussioner runt det fick de göra en samarbetsövning.

Jag jobbar med flippat klassrum och de hade därför sett en film om det ekonomiska kretsloppet på 5 min och var således lite förberedda. Klassen delades in i grupper om 4. Därefter fick varje grupp ett kuvert med de fyra sektorerna (hushåll, företag, bank och offentlig sektor) och pilar med ord som de skulle lägga ut och skapa det ekonomiska kretsloppet.

Därefter diskuterade de tillsammans frågorna:

• Beskriv hur ditt barnbidrag rör sig runt i de olika delarna av det ekonomiska kretsloppet.
• Om priset på bränsle stiger, hur påverkar det de olika delarna i det ekonomiska kretsloppet?
• Om reporäntan höjs, hur påverkar det de olika delarna i det ekonomiska kretsloppet?
• Om kommunalskatten sänks, hur påverkar det de olika delarna i det ekonomiska kretsloppet?

De fick använda många begrepp som är kopplade till den ekonomiska samhällsstrukturen. Tillsammans hjälpte de varandra i sin kunskapsutveckling. När eleven får sätta ord på sin kunskap och på sina tankar ökar lärandet både för eleven själv och för klasskamraterna. 

Här är dokumentet jag använt för att skriva ut bilderna och pilarna som jag också laminerat. Ibland använder jag dokumentet som en skärmövning, så bortse från pilarna utan begrepp.

Klicka på bilden för att komma till dokumentet

Digitala resurser i den språkutvecklande undervisningen

I det här inlägget kommer jag lägga upp några av alla de digitala resurser jag använder i den språkutvecklande undervisningen. Några har jag omnämnt tidigare i mina inlägg. Nu visar jag hur jag använder dem i filmklippen nedan.

Skärminspelning

Jag började flippa mitt klassrum under förra året för att dels vinna lektionstid men framför allt för att eleverna skulle komma förberedda till lektionen och vi därför kunde nå längre och djupare under lektionen. När jag har flippat mitt klassrum följer jag alltid upp flippen i en loggboksfråga. Men det var först under den här terminen som jag började spela in egna flippar genom skärminspelning.

Jag upptäckte då också att jag kan spela in en sammanfattning av lektionsgenomgången. Ofta utgår jag från en presentation (powerpoint) när jag har genomgång. Bilderna i presentationerna är inte så ordrika, utan det är ofta ämnesspecifika begrepp och många bilder. I skärminspelningen pratar jag då till de sidor jag visar. Detta har blivit en succé bland eleverna, som använt dessa som repetitionsfilmer. Framför allt är det de elever med störst utmaningar som behöver se och höra samma sak flera gånger som använt dessa filmer flitigast. Det har varit ett värdefullt verktyg under hösten och verkligen lett till ett ökat lärande hos mina elever.

Se hur jag gör:

Exit tickets

I en språkutvecklande undervisning behöver man dels sätta upp språkliga mål med undervisningen, dessa mål behöver också synliggöras för eleverna. Jag tänker att formativ bedömning är en del av det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet och en viktig del av detta är att synliggöra lärandet för eleverna. Jag använder mig av någon form av exit tickets vid varje lektion. De digitala verktygen för detta är ju oändliga. I det här klippet visar jag dem som jag använder allra oftast och som jag tycker är väldigt lätthanterliga och enkla för både mig och eleverna. 

Se de resurser jag använder ofta:

 

Tankekartor

Jag har tidigare skrivit om begreppskartor, men det finns ju många andra sätt man också kan använda olika typer av tankekartor i den språkutvecklande undervisningen. Inte minst för att skapa interaktion mellan eleverna. Ibland kan det vara värdefullt att interaktion sker genom att eleverna samtalar med varandra. Ibland kan interaktionen ske genom att de skriver och digitalt interagerar med varandra. Då är en delad tankekarta ett värdefullt verktyg. Jag använder därför Mindmup på olika sätt i min undervisning. Att den här helintegrerad med google (för oss som Google-suite-for-education-skola) innebär att verktyget blir mycket kraftfullt.

Såhär använder du Mindmup: