Tryckta eller digitala texter - vad ger bäst förståelse?

Skolverkets artikel "Tryckta texter ger bättre läsförståelse" delades just i mitt flöde och handlar om  skillnaden i läsförståelse mellan digitala texter och trycka texter. Artikeln refererar till nypublicerade forskningssammanställningar som visar på bättre läsförståelse av tryckta texter.

Forskningssammanställningarna som Wennås Brante refererar till visar att läsning av digital text går snabbare, alltså lästiden förkortas jämfört med läsning av tryckt text. Detta sker på bekostnad av noggrannhet i läsningen. För att eleverna ska förstå texten på ett djupare plan behöver de alltså hjälp med att dra ned på läshastigheten. De behöver också stöttning i aktiviteter som att anteckna ord, kärnmeningar och liknande.

Jag själv använder nästan uteslutande digitala läromedel i min undervisning, av flera skäl. Eleverna har tillgång till läromedlet överallt och hela tiden. Eftersom det är omöjligt att köpa läroböcker i alla ämnen till alla elever, som de får av skolan, kan de i det digitala läromedlet göra överstrykningar, slå upp ord, lägga in kommentarer i texten med mera. Dessutom finns en inbyggd talsyntes/inläsning av texten.

Jag ser också en framtid där eleverna nästan uteslutande kommer möta digitala texter. Hur många köper idag en kvällstidning eller har morgontidningen i pappersformat på köksbordet? Politiker får en Ipad, dit de politiska handlingarna skickas. Vi behöver rusta eleverna för att möta digitala texter.

Därför visar denna forskningssammanställning på vikten av att undervisa och arbeta med lässtrategier och att det är ännu viktigare vid läsning av digitala texter.

Jag kan dock se att det verkligen finns ett stort behov av båda delarna. Ett önsketänkande vore förstås att eleverna får ett tryckt grundläromedel som de får göra överstrykningar och små noteringar i. Eftersom det är i det tryckta formatet den fördjupade förståelsen för texten nås. Samtidigt måste de också få ta del av de fantastiska digitala resurser som finns och rustas för framtiden.

Nationaldagstal - Skola på riktigt

Idag höll åtta elever i min klass nationaldagstal på Uddevallas officiella firande. Totalt befann sig mellan 2000-3000 personer på plats i området.

Eleverna har skrivit och bearbetat talet på svenskan tillsammans med sin svensklärare Louise Helleberg. Jag har inte alls varit inblandad, men kan konstatera att talet är väl kopplat till SO-ämnena. Klassen har haft besök av en retoriker och efter det fick de skriva nationaldagstal. Talen sattes sedan ihop och de olika talen hade tydlig koppling till varandra.

Idag var det såklart mycket nervositet, men de gjorde det så bra och de växte enormt efter detta!

Skola på riktigt!

Partiledarnas tal till nationen och klassrumsbesök av Björklund

9 september är det åter dags för val i Sverige. De två sista lektionerna med min 9:a har vi ägnat oss åt partipolitik. Samtidigt som vi repeterat ideologierna. Flera av eleverna kommer kanske inte läsa samhällskunskap till hösten, men kommer förmodligen ändå erbjudas att rösta i skolval. Med lite lektionstid kom därför SVT:s serie "Tal till nationen - mitt Sverige 2028" som handlar om partiledarnas visioner för Sverige. Ett bra format, där varje partiledare får 15 minuter att hålla sitt visionära tal.

På tavlan har jag ritat upp ett rutmönster som vi fyllt i allt eftersom vi sett på talen. Vi har sett ett tal i taget och under tiden ska eleverna skriva ned partiets:

• Partiledare
• Ideologi
• Valfrågor
• Vision

Vi har sedan tillsammans sammanfattat i rutmönstret på tavlan. Jag kan se att eleverna kommer ihåg ideologierna och vad som utmärker dem. De kan koppla partierna till ideologier utifrån deras valfrågor och vision. Vi har fått möjlighet att reda ut begrepp och diskutera olika retoriska grepp som partiledarna tar.

Precis innan vi påbörjade detta arbete fick klassen besök av Jan Björklund samt två andra riksdagsledamöter och en kommunrepresentant från Liberalerna. Bakgrunden till besöket var att vår skola har flest andel behöriga till gymnasiet och Björklund ville därför diskutera skolfrågor med skolledningen och träffa en klass.

Eleverna hade förberett frågor och hade därför en frågestund, därefter ville Björklund hänga kvar i klassrummet en stund för att ta del av elevernas arbete.

Jämför världsreligionerna och skapa din egen religion

Nu närmar vi oss slutet i årskurs 8. Eleverna har läst om samtliga världsreligioner och även sekulär humanism. Det har blivit dags för eleverna att göra en jämförelse mellan världsreligionerna och även få med sekulär humanism. Vi har därför arbetat med två kunskapskrav:

• Resonera om likheter och skillnader mellan olika religioner och livsåskådningar.
• Resonera om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar.

Eleverna har tidigare arbetat med världsreligionerna var för sig och har i 7:an jämfört judendom, kristendom och islam. Tidigare i årskurs 8 gjorde de en jämförelse mellan hinduism och buddhism genom ett VENN-diagram, (här kan du läsa om vad ett VENN-diagram är och här kan du skapa ett digitalt VENN-diagram - en riktigt bra resurs). Fokus låg nu helt på olika livsfrågor i världsreligionerna och det blev en liten repetition när de först gjorde en sammanställning i en padlet.

Exempel från en elevs padlet. Länk till den ursprungliga versionen som jag delat med eleverna, från vilken de skapat sin egna kopia hittar du här: https://padlet.com/frokenhemberg/livsfragor 

I padleten skulle eleverna svara på följande frågor utifrån samtliga världsreligioner och sekulär humanism:

• Hur har allt börjat?
• Vad händer efter döden?
• Vad är meningen med livet?
• Vad är rätt och vad är fel?
• Finns det någon gudomlig kraft?
• Vad är viktigt i livet?

Efter detta fick eleverna arbeta med två uppgifter:

1. Finns det några religioner som liknar varandra mer? På vilket sätt? Vad kan det bero på?
2. Vilka är de stora skillnaderna mellan världsreligionerna å ena sidan och sekulär humanism å andra sidan? Gör ett VENN-diagram på readwritethink.org. (Här kan eleverna skriva en rubrik och sedan en förklaring till rubriken. När de slutligen sparar sitt diagram som en pdf kommer varje rubrik med förklaring på en egen sida.)

Exempel på VENN-diagram med readwritethink.

Efter denna del fick eleverna plocka russinen ur kakan och skapa sin egen religion eller livsåskådning. De skulle då besvara samma frågor som de gjort i sin padlet, men här fick de själva bestämma svaren. Jag ville också veta lite hur samhället ser ut där religionen finns och hur samhälle och religion påverkar varandra. De skulle göra en symbol eller symboler och ta med högtider och ceremonier kring livets viktiga händelser.

Arbetet skulle presenteras genom en film, bildspel med egen presentation inför klassen eller ett inspelat bildspel genom screencastify (röst och bild). Detta för att även träna på digitala presentationer. 

Det blev en riktigt rolig avslutning med fantastiska filmer och inspelade bildspel. Nedan är ett exempel.