Att avsluta ett arbetsområde om revolutioner genom kooperativt lärande

Jag ser ett kooperativt lärande som en del av ett språkutvecklande arbetssätt. I Lgr 11 förekommer ordet resonemang i samtliga kursplaner. Lärandet sker genom att eleverna interagerar med varandra, det handlar om att tala och göra, så att undervisningens innehåll blir meningsskapande för eleven. Genom Läslyftet har jag tidigare testat på kollaborativt lärande och även bloggat om det. På Facebook mötte jag gruppen "Kooperativt lärande" som jag började följa och på deras bloggsida (https://kooperativt.com/) har de samlat 49 strukturer för kooperativt lärande. Några av strukturerna (t.ex. EPA) har flera av oss använt tidigare, medan andra är nya och kan inspirera oss.

Jag ska därför här berätta hur jag avslutade ett arbetsområde om revolutionerna genom övningarna "Mötas på mitten" och "Karusellen".

Vi har sedan terminens start arbetat med franska och industriella revolutionen. På engelskan har eleverna även fått undervisning om amerikanska frihetskriget. För att knyta ihop säcken och avsluta arbetsområdet och lägga grunden för 1800-talet (ideologier, imperialism, spänningar i Europa) arbetade vi i kooperativ anda.

Mötas på mitten

Du kan läsa mer om denna struktur här.
Vi är i år testpiloter för Gleerups digitala läromedel (Utkik) och eleverna fick börja att läsa en sida med rubriken "Vad blev kvar av revolutionen". Därefter fick de i grupper om 4 elever ett A3-papper enligt nedan. De fick klippa isär pappret, så varje elev fick varsin del. Varje elev fick nu skriva ned de viktigaste konsekvenserna av den franska revolutionen. När alla var klara fick de använda papprets mitten-ruta "Mötas på mitten" och enas om de fem viktigaste konsekvenserna på lång och kort sikt, samt på baksidan motivera sitt val.

Vi tog sedan och gjorde en gemensam genomgång om vad grupperna kommit fram till och diskussionen lyfte sedan till hur det ser ut i vårt samhälle och i världen idag och vilka utmaningar som finns kring detta i framtiden (då mycket av det eleverna lyfte handlade om mänskliga rättigheter).

Karusellen

Du kan läsa mer om denna struktur här.
Nu fokuserade vi på den industriella revolutionen och eleverna fick läsa en text i läroboken med rubriken "Industrin förändrar världen".
Efter läsningen delades klassen in i fyra grupper med cirka sex elever per grupp. På öarna i klassrummet hade jag lagt ut nedanstående frågor (en fråga/bord). Varje grupp fick en tuschpenna, med olika färger för varje grupp. De utsåg en sekreterare i gruppen och startade sedan vid ett av borden. Grupperna började med att diskutera frågan och skrev sedan ned sina tankar kring frågan. Efter mellan 5-10 min fick de snurra vidare till nästa fråga. Då fick de läsa frågan samt det som gruppen innan hade skrivit och fylla på med fler tankar eller utveckla det som redan stod. Därefter snurrade karusellen igen till nästa fråga, tills alla grupper arbetat med samtliga frågor.
Efter detta kom vi naturligt in på nästa arbetsområde - 1800-talet med ideologier, imperialism och det som kom att orsaka första världskriget.

 




Eleverna började lektionen med loggboksfrågan "Vilka är de viktigaste konsekvenserna av de revolutioner vi läst om?". Samma fråga avslutade lektionen i en mentimeter, där de fick formulera ett svar på denna fråga med 140 tecken.

I en snabbutvärdering i klassen sa eleverna bland annat att genom det här arbetssättet fick de möjlighet att:

• "Lyssna in andras kunskaper och tolkningar"
• "Sätta ord på sina egna tankar"
• "Lära sig mer genom att förklara för andra"
• "Röra sig under lektionstid"

Förklaringsmodeller till folkmord som utgår från olika begrepp

I årskurs 9 börjar det snart bli dags att avsluta arbetsområdet "Folkmord". För andra gången har jag byggt upp arbetsområdet utifrån två olika förklaringsmodeller som tar sin utgångspunkt i olika begrepp. Båda dessa modeller har jag hämtat från lärarhandledningen till Libers SOS Historia, skriven av Göran Svanelid. Vi har även använt den "vanliga" samhällsvetenskapliga analysmodellen.

Arbetssättet bygger på att ge eleverna stödstrukturer i form av begrepp och förklaringsmodeller för att de sedan i slutet av arbetsområdet ska kunna föra ett självständigt resonemang:

1. Eleven får fylla i en stödstruktur utifrån historiska exempel kring ett folkmord. Det sker både enskilt, i smågrupper och i helklass.
2. Eleven får analysera ett folkmord i taget och skriva ett kortare resonemang utifrån sin stödstruktur. De får arbeta med kamratbedömning utifrån givna bedömningsaspekter.
3. Vid arbetsområdets slut ska de självständigt kunna föra ett större resonemang om förklaringar till att ett folkmord kan ske. 

Utgår från film

Tre folkmord har stått i centrum: förintelsen, kommunistiska regimers brott på mänskligheten samt folkmordet i Rwanda. Oftast tar jag min utgångspunkt i texter. Denna gång fick eleverna hämta informationen ifrån olika fillmklipp på Levande Historia samt i spelfilmen "Hotel Rwanda". Filmer kan ge eleverna möjligheten att nå en större inlevelse och det finns många förtjänster med att använda film. Det finns också utmaningar; såsom att titta, lyssna och föra anteckningar samtidigt. Det har därför varit viktigt att vi tillsammans har sammanfattat efter filmerna/filmklippen. Detta har gett eleverna möjlighet att träna på att sammanfatta men också förbereda sig för att hålla fokus på rätt sak.

Förintelsen

Vi började med förintelsen, då eleverna precis innan hade arbetat med andra världskriget och hade bra förkunskaper kring situationen i Tyskland under 1930-talet. Som uppstart med syfte att repetera använde jag mig av en del av Levande Historias material "Uppdrag demokrati". Eleverna fick bilder på olika händelser som de skulle lägga ut på en tidslinje.

Övningen och bilder är hämtade på Levande Historia 

Vi gick sedan igenom bilderna och la dem i rätt ordning. Många grupper hade dock lagt bilderna rätt och visste vad de handlade om. Grupperna fick sedan diskutera frågorna:

• När upphör Tyskland att vara en demokrati?
• Vad krävs för att ett land ska få kalla sig demokrati?

Vi gick sedan igenom den förklaringsmodell eleverna skulle använda för att förklara hur förintelsen kunde ske. Den tog sin utgångspunkt i begreppen: kategorisering, segregering och diskriminering. Genom 8 avsnitt av serien "Fakta om förintelsen" på Levande historia fick eleverna fylla i exempel på händelser som faller in under respektive begrepp. 

De fick också fylla i vad som hände under själva folkmordet samt bakomliggande orsaker.

Därefter fick de skriva en sammanfattning om hur man kan förklara att förintelsen kunde äga rum med utgångspunkt i ovanstående förklaringsmodell. De fick träna på bedömningsaspekterna och göra en kamratbedömning av sina texter.

Kommunistiska regimers brott mot mänskligheten

Vi utgick här från 6 avsnitt ur filmen "Från dröm till terror" som också finns på Levande Historia. Här skulle eleverna analysera vilka roller människor intog för att förklara hur det kunde äga rum.

Efter detta fick eleverna analysera det de fått ut av filmen och skrivit in i sin tabell. De fick diskutera och besvara frågorna:

• Vilka av fälten var lättast respektive svårast att hitta människor eller grupper att placera? Varför?
• Vilka likheter kan ni se mellan vilka som ingår i de olika rollerna mellan de olika regimerna?
• Hur kunde de kommunistiska regimerna lyckas? Finns det några gemensamma drag? Fanns det grupper som gynnades av förändringarna?

Folkmordet i Rwanda

Vi utgick från filmen "Hotel Rwanda" och eleverna skulle under tiden arbeta med den samhällsvetenskapliga analysmodellen. För att hänga med i filmen från början hade jag en genomgång som jag även lagt ut som flipp (inspelad genomgång som eleverna skulle se innan lektionen). Vi gick kort igenom Rwandas historia.

Avslutning

Hela arbetsområdet kommer avslutas genom att eleverna utifrån förklaringsmodellerna och begreppen ska skriva en resonerande text till rubriken "Förklaringar till att ett folkmord kan ske".

Uppgiftens innehåll och disposition kan du se här.

Många intressanta inslag har skett under tidens gång såsom kopplingar till NMR:s demonstration i Göteborg samt deras symboler. Höger- och vänsterextrema uttryck i vårt samhälle idag. Situationen för folkgruppen Rohinghya i Burma. En elev som håller i en lektion utifrån sin gammelfarfar som deporterades till Gulag på grund av sin tro, läs mer om det här.
Ett arbetsområde som verkligen är angeläget i den tid vi lever i idag och det blir så självklart att göra kopplingar mellan historia - nutid - framtid.

När eleven håller i lektionen...

... blir det lite mer verklighetsförankrat, lite mer intresseväckande, mycket mer levande.

Klassen satt knäpptysta när det var dags för Sakarias Söderlund i åk 9 att berätta om sin gammelfarfars öde i det då sovjetstyrda Estland. Gammalfarfar Herman var präst, vilket inte var ok i den kommunistiska regimen. Herman deporterades och den kvarvarande familjen förföljdes och fick fly till Sverige.

Gammelfarfars öde och familjens flykt berättades genom släktfotografier varvat med fakta om den sovjetiska regimens brott mot mänskligheten. Presentationen avslutades med diskussionsfrågor i smågrupper i sann språkutvecklande anda. Eleverna fick diskutera frågorna:

• Finns det människor i världen idag som är förföljda på grund av sin tro?
• Hur skulle det vara för dig om du förföljdes på grund av din tro, åsikter, hudfärg mm?

Efter smågruppsdiskussionerna höll Sakarias i en helklassdiskussion där alla grupper fick redogöra för sina smådiskussioner och diskussionen lyfte en nivå till.

Klassen läser just nu om folkmord där vi fokuserar på förintelsen, de kommunistiska regimernas (Sovjet, Kina, Kambodja) brott mot mänskligheten och folkmordet i Rwanda.

När man läser om folkmord kan det bli väldigt abstrakt och de stora dödstalen kan därmed bli svåra att ta in. Många elever sitter dock på egna släkthistorier som kan lyftas upp och göra undervisningen mer levande, verklighetsförankrad och nå eleverna på ett djupare plan. Detta var ett sådant exempel.

Nyhetsvärderaren - deltagande i ett massexperiment

Under vecka 35 deltog mina elever i massexperimentet Nyhetsvärderaren. Över 11 000 elever på högstadiet och gymnasiet deltar i detta. "Med hjälp av ett digitalt verktyg samlar eleverna in, kategoriserar och granskar nyheter på ett vetenskapligt sätt. Genom deltagandet tränar eleverna sin förmåga att källkritiskt granska nyheter i sina egna flöden, samtidigt som forskningen får nya kunskaper om vilka typer av nyheter som unga tar del av i olika kanaler." 

Jag har genomfört detta i årskurs 7 och 8. Lektionen innan experimentet pratade vi och läste om vad en nyhet är, olika typer av medier, vart eleverna får sina nyheter ifrån och hur man kan lita på nyheternas trovärdighet.

Experimentet 

Vid experimenttillfället blev eleverna indelade i grupper om tre. De fick använda sin mobil och/eller dator. De började med att svara på en inledningsenkät (för forskningens skull) sedan plockade de fram den senaste nyheten i sina egna flöden eller där de brukar hämta sina nyheter. I smågrupperna analyserade de sedan dessa, där tyngdpunkten var nyheternas trovärdighet och fyllde i ett formulär. 

Analysen av trovärdighet fokuserade på:

• Avsändaren - det vill säga den domän som publicerar informationen. Vill den domän som publicerat nyheten avsiktligt manipulera läsaren eller informera? Eleverna kom här även in på skillnaden mellan olika medier, morgontidningar och kvällstidningar, public service och reklamfinansierad TV.
• Användningen av bevis - är nyheten baserad på fakta, närhet till händelsen eller är det en vidarerapportering av någon annan som publicerat nyheten? 
• Jämför med andra källor - finns nyheten publicerad på andra sidor, ger dessa samma information?

De fick slutligen sätta ett trovärdighetsbetyg på sin nyhet från 1-10, där 10 var mycket trovärdig. I mina klasser blev det totala trovärdighetsbetyget mellan 7-8. Det som avgjorde trovärdigheten för mina elever var användningen av bevis och när de jämförde med andra källor. Detta kan förklaras av att de nog har brister i sina kunskaper om olika nyhetsavsändare, vilket vi sedan diskuterade och kommer att arbeta vidare med.

Är denna nyhet trovärdig?

Analys av statistik

Efter nyhetsvärderingen kunde vi analysera elevernas egna statistik och jämföra den med andra elever i Sverige. Statisten var mycket snyggt presenterad och man kunde inta flera olika perspektiv och utgångspunkter i analysen. Dessutom fanns det en bra lärarhandledning som hjälpte till med att ställa bra frågor så att eleverna kunde analysera statistiken på olika sätt. 

När klasserna arbetar med statistik i matte är ju detta en guldgruva - snacka om skola på riktigt att få lära sig att läsa, undersöka och analysera statistik som man själv har varit med att skapa - det blir väldigt mycket mer relevant, vilket märktes på klasserna också, där några fortsatte att undersöka sin statistik på rasten.

Skärmdump från sidan där elevernas statistik presenteras - fin grafisk översikt som går att djupdyka i och jämföra med andra klasser och kommuner. 

Bidrar själva till en nyhet

Vid ett av tillfällena hade vi besök av den nederländska dagstidningen "de Volkskrant" som gjorde ett reportage om detta massexperiment och deltog under lektionen i en av mina 8:or. Alltså kom elevernas egna deltagande i Nyhetsvärderaren att bli en nyhet, utanför Sverige dessutom. Det gav ju dessutom möjlighet för eleverna att få sen hur en journalist och fotograf arbetar, att få praktisera sin engelska och få inblick i hur nyheter ibland kan skapas.

För att läsa artikeln klicka på bilden

En metod för framtiden

Så vad fick vi ut av deltagandet i detta experiment? Eleverna fick testa en enkel metod för att avgöra nyheternas trovärdighet, som jag tror att de på egen hand kommer använda i framtiden. Jag kommer också att ta fram den igen när vi tar del av nyheter på lektioner. Vi fick intressanta diskussioner om statistik och statistikens trovärdighet och hur man kan tolka statistik. Vi fick fördjupade kunskaper om olika typer av medier och hur de finansieras och hur det kan påverka både nyhetsval och nyheternas innehåll.  

Att prata med en journalist från Nederländerna om "fake news" skapar engagemang.

SIDA-alumn på besök i åk 7

I årskurs 7 arbetar vi just nu med demokrati och mänskliga rättigheter. I mitt utvidgade kollegium på Facebook och i sociala medier ramlade jag i somras över möjligheten att boka in en SIDA-alumn som kommer och föreläser. Dessutom helt gratis! Jag fick kontakt med Sofia Cederfeldt som idag besökte en av mina 7:or.

Vi har haft kontakt innan dagens föreläsning och hon tog vid precis där eleverna befann sig och fångade dem på ett mycket bra sätt och använde ett språk som de förstod. Föreläsningen bestod också av interaktiva övningar såsom "Termometern" där eleverna fick ta ställning till olika frågor, smågruppssamtal och "mötas på mitten" - det vill säga enas i smågrupper. Till föreläsningen hörde filmklipp och bilder som fångade eleverna. I de interaktiva övningarna utmanade hon eleverna i deras tankar.

Det här var ett bra sätt att få in en annan röst i klassrummet, en ung människa som kommer med andra erfarenheter och perspektiv. Helt enkelt ta in verkligheten i klassrummet.

Jag vill verkligen rekommendera er att nyttja denna fantastiska möjlighet!

Andra världskriget - resonerande text

Detta inlägg kommer beröra flera olika saker jag vill lyfta från min undervisning den här veckan. Dels handlar det om ett lyckat exempel på kamratbedömning, dels handlar det om när eleverna lär sig att använda strategier som vi tidigare arbetet med.

Innan sommarlovet påbörjade min klass som nu går i åk 9 ett arbetsområde om andra världskriget. Målet var att eleverna ska kunna resonera om orsaker till andra världskriget. Bedömningsuppgiften innebar att de vid sista lektionstillfället (1,5 timma) skulle skriva en resonerande text. Vi har tidigare skrivit resonerande texter om förklaringar till olika historiska samhällsförändringar såsom den industriella revolutionen. Det var för cirka ett år sedan och vi arbetade då efter cirkelmodellen. Som en del av det arbetsområdet fick eleverna skriva loopar. Läs mer om det upplägget här.

Lektionen innan bedömningsuppgiften skulle göras gick vi igenom strukturen för den resonerande texten och jag visade en modelltext och vi arbetade med hur den var uppbyggd. Några elever sa då att de redan tagit fram dokumentet med "Loopar" som vi gjorde när vi arbetade med industriella revolutionen. "Byter man bara ut 'Industriella revolutionen' mot 'Andra världskriget' så blir det samma", sa eleverna och visade. Det var en så fantastisk känsla som rann genom kroppen när det visade sig att strategierna fått fäste.

När jag nu har läst igenom deras resonemang så blir det också tydligt att arbetet med klassen sedan årskurs 7 nu ger resultat. Elever med stora läs- och skrivsvårigheter som nu lyckas få till resonemang innehållande djup, bredd, ämnesspecifika begrepp, en tydlig röd tråd och konkretiseringar. Det är så häftigt, men det visar också att lärande tar tid och man måste hålla i och hålla ut.

När de hade skrivit färdigt sitt resonemang var det dags för kamratbedömning. De fick bedömningsaspekterna:

Och skulle utifrån dessa ge sin kompis feedback. Detta skulle de göra genom att markera ett stycke med grön färg som var mycket bra utifrån bedömningsaspekterna. Och ett stycke skulle de markera med gul färg vilket skulle behöva utvecklas utifrån detta.

Det fungerade väldigt bra. Det var ett enkelt sätt att arbeta med kamratbedömning. Samtidigt fick eleverna sätta sig in i bedömningsaspekterna. Bedömningstillfället blev därmed också ett lärtillfälle, för nog lärde de sig en hel del av sin kompis, både vad gäller form och innehåll. Nästa lektion kommer de få se vart på de olika pilarna ovan som jag placerat dem och fundera på och skriva ned varför.

Samarbetstankekarta utifrån begreppet Revolution

I åk 8 ska vi nu starta upp ett arbetsområde om 1700-talets revolutioner. Målen med arbetsområdet är att eleverna ska kunna förklara bakgrunden till den franska och industriella revolutionen samt kunna redogöra för hur människors levnadsvillkor har förändrats i och med dessa revolutioner.

För att kunna bedöma vilka förkunskaper eleverna har med sig i förhållande till målen med arbetsområdet valde jag att göra en samarbetstankekarta som synliggör deras förkunskaper.

Som jag skrivit tidigare arbetar jag med loggböcker. Eleverna fick loggboksfrågan "Skriv ned vad du vet om ordet REVOLUTION".

Därefter fick de sitta i sina studiegrupper (4 elever/grupp). De fick ett A3-papper och skulle tillsammans synliggöra sina tankar kring ordet revolution. De fick några ledfrågor:
- Vad betyder ordet?
- Vad kan orsakerna till revolution vara?
- Vad kan konsekvenserna bli?
- Känner ni till några revolutioner.

Efter ca 15 min fick de byta tankekarta med en annan grupp. De läste först igenom vad den andra gruppen hade skrivit. Sedan fick de möjlighet att bygga vidare på det som stod, ställa mot- eller följdfrågor, markera oklarheter och sätta ut + för ny kunskap de fått av den nya tankekartan.

Därefter gjorde vi en samlad tankekarta i klassen, där många ämnesspecifika begrepp synliggjordes och där vi kom in på revolutioner i både historien men också i närtid. Några generella drag synliggjordes såsom att orsakerna oftast är folkligt uppror.

Som avslutning på lektionen fick var och en skriva ned med max 140 tecken i en mentimeter-undersökning vad de vet om ordet revolution (alltså samma fråga som startfrågan). Det var såklart stor skillnad i svaren på mentimeter jämfört med i loggboken, vilket är häftigt att se. Lärandet synliggjordes för eleverna och vi har tillsammans skapat en bra grund att utgå från vid nästa lektion. Det är också häftigt att se hur kunskap kan skapas tillsammans, där var och en bidrar med en liten del som bildar något större.

Språkresan

Idag har jag varit iväg på Språkresa. Den första resan av totalt tre som arrangeras av Uddevalla kommun under parollen "Alla språk bär till lärande". Kommunens 500 lärare i grundskolan samlades för en heldag för att fortsätta arbetet med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som ett av kommunens övergripande mål. Förra året genomförde vi Läslyftet på högstadiet och kommunen håller nu i och håller ut och ger oss möjlighet att bredda och fördjupa oss. Vi kan nu redan från början planera språkutvecklande lektioner och fortsätta att göra skillnad i våra klassrum. Det är bra att kommunen håller fast vid det arbete som vi påbörjade förra året och att det är här fokus kommer ligga i den kommungemensamma kompetensutvecklingen.

Biljett till språkresan som du kan läsa mer om här!

Dagen innehöll inga föreläsningar, utan fokus låg på det kollegiala lärandet i två olika gruppkonstellationer och med tydliga samtalsmodeller.

Den första gruppen var en tvärgrupp mellan olika ämnen, årskurser och till viss del professioner (elevassistenter, specialpedagoger m.fl). Det var otroligt givande. Jag blir inspirerad av den oerhörda kreativitet som finns hos låg- och mellanstadielärare. Jag blir påmind av vikten att "tända eldar" och utgå från elevens förkunskaper och intressen när jag samtalar med en speciallärare i en liten autismgrupp. Även om våra förutsättningar är så olika, har vi ändå så mycket att lära av varandra och inspireras av. Jag utvecklas när jag tvingas sätta ord på mina erfarenheter och tankar. Jag är nöjd med den prestigelöshet som präglade gruppens samtal - en nödvändighet för att det kollegiala lärandet ska vara fruktbart.

Under eftermiddagen arbetade vi i arbetslagen. Jag är så tacksam för de djupa och meningsfulla samtal vi hade om elevernas lärande på ett väldigt generellt plan, där klasser eller enskilda elever inte upptog någon del av samtalet. Sådana samtal som lätt trängs undan i den vanliga vardagen då "schema, matvakter, skåp, stolar och bord" tar upp utrymmet på arbetslagsmötena. Även kollegorna i min närmsta arbetsvardag har så mycket att ge mig och min undervisning - vi måste bara börja prata om lärande och undervisning.

Arbetslaget arbete skulle mynna ut i ett mål som vi ska arbeta mot under det här läsåret. Utifrån det skulle vi arbeta fram individuella mål. Vårt gemensamma mål blev: "Att synliggöra lärandet för eleverna med hjälp av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt" och det inrymmer såklart formativ bedömning som ju är en del av ett språkutvecklande arbetsätt.

Ja! Jag är definitivt väldigt inspirerad och taggad för ett nytt läsår.  

Nytt läsår

Sommaren lider mot sitt slut och jag har nu börjat göra en grovplanering inför kommande läsår. Jag kommer fortsätta att arbeta med samtliga årskurser på högstadiet i de fyra SO-ämnena. Jag har läst några inspirerande och intressanta böcker i sommar som jag hoppas ska utveckla min undervisning ytterligare.

Såhär i uppstartstider och i planeringsstadiet av ett nytt läsår passar det bra att gå tillbaka och titta på elevutvärderingarna. Jag utvärderar alltid läsåret med mina elever och de får göra en enkät med både flervalssvar och öppna svarsalternativ i Google formulär. Jag kan ju tycka en sak om min undervisning och jag kan ju ha haft en ambition, men om det sedan inte märks hos eleverna är det ju ganska lite värt.

Följande öppna frågor ställdes:

• Vilka typer av uppgifter har varit särskilt bra? Var så tydlig som möjligt och förklara varför de varit bra.
• Vilka typer av uppgifter har varit mindre bra? Var så tydlig som möjligt och förklara varför de inte varit så bra.
• Beskriv med egna ord vad du tycker är bra i SO-undervisningen.
• Beskriv med egna ord vad du tycker behöver förbättras i SO-undervisningen.

Närmare 100 elever i åk 7-9 har svarat, helt anonymt. Som vanligt är det tydligt att det arbetsområde som vi gjorde närmast utvärderingen är det som får mest utrymme. Jag tycker verkligen att det är så värdefullt att få elevernas åsikter och utifrån alla dessa kommentarer forma undervisningen framåt. 

Särskilt glad blir jag att många har hyllat de uppgifter som haft en tydlig språkutvecklande karaktär. Som t.ex. "När vi arbetade med tankekartan kunde jag lättare få syn på sambanden mellan de olika begreppen och såg en helhet" (begreppskartor som jag skriver om här). "I arbetet med tidslinjen har jag fått träna på att bli bättre på att skriva sammanhängande texter med orsaker och konsekvenser, jag har då kunnat utgå från tidslinjen, så det har blivit tydligare." Sen är det många som har skrivit "bra att få vara delaktig i samtal och diskussioner", "bra med variation", "bra arbetsuppgifter där man hela tiden utvecklas", "jag lär mig så mycket".

Jag tycker att det är så härligt att läsa hur eleverna sätter ord på sitt lärande. Att de pekar på framgångsfaktorer för att de ska utvecklas.

Jag kan ibland känna att vissa språkutvecklande aktiviteter som jag ägnar mig åt i mitt klassrum kan bli lite töntiga, men elevutvärderingarna pekar verkligen på att det är ett hållbart och givande arbetssätt. "Jag lär mig så mycket"...

Sommarlov

Sommaren är kommen, midsommar är avklarad och nu väntar 7 veckor med vila, tid för vänner och familj, sol, bad och utflykter. Jag hoppas dock att sommaren också kommer kunna erbjuda tid för läsning och reflektion. Jag tycker bästa tiden för just läsning är på sommaren och jag passar gärna på att dyka ned i litteratur som kan komma att utveckla min undervisning och min lärarroll. Dessa har jag beställt och ska ta mig an dem i hängmattan!

Den här terminens bloggande har varit helt fantastiskt. Jag har fått så många kontakter och ett helt nytt kollegie där ute i de sociala medierna. Så häftigt att helt plötsligt ha 1000-tals SO-lärare att bolla med. Stort tack för ett fantastiskt utbyte och all feedback ni läsare gett mig. Mitt bloggande kommer nu också gå på sommarlov och jag kommer tillbaka till hösten. Önskar er alla en skön sommar!

Bedömningsaspekter i betygstider

Det är betygstider nu. Bedömning hoppas jag att man pratar med eleverna om hela tiden och levandegör. Jag har ritat och illustrerat, förklarat och exemplifierat nedanstående bedömningsaspekter. Inspiration har jag hämtat från Peter Wall vid Karlstads universitet. Se gärna hans film här.

Denna tycker jag blir tydlig och utifrån årskurs och ämnesområde kan man ge exempel utifrån varje aspekt, t.ex. skillnaden mellan en kort resonemangskedja och en lång.

Man kan också använda den vid formativ feedback, genom att sätta ut kryss på linjen där eleven befinner sig just nu. Den kan då också användas som självskattning eller för kamratrespons, vilket mina elever har fått göra alldeles nyligen.

BEDÖMNINGSASPEKTER av Tiina Hemberg

Två hårresande NP-resultat

Den här veckan har vi slitit med bedömning av nationella prov i samhällskunskap. Jag har förmånen att arbeta i en kommun där man sambedömer tillsammans med samtliga skolor.

Igår fick jag de här fantastiska resultaten för två av mina nyanlända elever som varit här i 1,5 år!

Betyg D för båda eleverna och ganska nära C. Vilket grymt jobb de har gjort. Vad fantastiskt det är att arbeta med nyanlända elever. Vilken otrolig utveckling! Eleverna har dessutom skrivit provet på svenska. Det går om vi tar vara på elevernas förkunskaper. Om vi nyttjar alla deras tillgängliga resurser (inte minst modersmålet) för att bygga vidare där de står.

En lektion om romarriket och kristendomens början som blev väldigt språkutvecklande

Igår överraskade mina 7:or mig. Som jag skrivit tidigare här i bloggen startar jag varje lektion med att eleverna får skriva loggbok - 5 minuters riktad skrivning. Frågan som stod på tavlan denna gång var: Vad kan man göra för att lättare förstå en ny text? Eleverna skrev under 5 minuter i sina loggböcker och sedan fick de berätta för mig som skrev ned på tavlan. De kom med många mycket bra förslag och det förvånade mig att de har så många olika strategier.

Vi skulle under lektionen läsa en kortare text om hur kristendomen växer och Romarriket delas. Jag började att lägga upp texten som ett ordmoln och först fick de fundera på vilka ord som de oftast bara möter i SO-undervisningen. Jag gav dem begreppet ämnesspecifika ord. I samband med det fick vi också ett samtal om vad de olika orden betyder.
Därefter kom vi in på skolspråket - de där orden som de möter i flera olika ämnen, men inte använder när de pratar med varandra på fritiden eller hemma vid köksbordet. Och slutligen kom vi in på vardagsspråket.

Ordmolnet vi använde i samtalet före läsning

Efter det fick de i sina smågrupper fundera över vad texten kommer att handla om. De ord som förekommer många gånger är större i ordmolnet. Många intressanta förslag och jag fick ju också syn på deras förkunskaper.

Sedan läste vi texten högt tillsammans. Därefter fick de en lucktext som vi sedan diskuterade tillsammans. Det framgick också tydligt att det finns andra ord man kan använda för att beskriva samma sak, t.ex. vardagsord (jaga kontra förfölja). Nu hade de verkligen bearbetat det här stycket text.

Även om jag hade planerat språkutvecklande aktiviteter som samtal före läsning och samtal efter läsning, så blev lektionen så otroligt mycket mer språkutvecklande än planerat. Dessutom blev det en riktigt interaktiv lektion, trots 27 närvarande elever!

START-serien - läromedel för nyanlända

Liber har tagit fram ett material som kan användas för nyanlända.

Bild från Liber. Här hittar du mer information

Start-serien är ett material som riktar sig till elever i åk 5-9 och på språkintroduktion. Materialet bygger på det centrala innehållet. Det är ämnestexter som också är kopplade till modersmålet, vilket ger en signal om att modersmålet är en viktig resurs för eleven. Det finns också språkövningar och man lär sig både vardagsspråk, skolspråk och ämnesspecifikt språk - man lär sig alltså svenska genom ämnena.

Jag har nyanlända elever som är helintegrerade i ordinarie klass, då vi saknar förberedelseklass på min skola. Mina nyanlända elever har varit i Sverige från 3 månader till 2 år. Jag har lyckan att ha studiehandledare vid nästan varje lektion.

Jag köpte in "Start SO" och har använt den flitigt i framför allt åk 7. Alla områden som jag arbetar med i åk 7 återfinns i "Start SO". Därför har boken blivit en viktig tillgång för att mina nyanlända elever som har varit här kort tid, ska kunna integreras i klassen och följa den ordinarie undervisningen, även om de kanske inte kommer nå E den här terminen. Genom att eleverna med hjälp av studiehandledare har kunnat arbeta med texterna i "Start SO" och har fått en grund (om än betydligt ytligare än övriga klassen)  har de kunnat vara med vid språkutvecklande aktiviteter vi har gjort i klassen, på sin nivå.

Skriva för att lära - loggboksskrivande och kollaborativt skrivande

Skrivande kan användas på olika sätt i undervisningen. Skrivandet kan fungera som ett redskap för att tänka och lära i SO- och NO-ämnena och har därför en viktig funktion för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning. I det här inlägget kommer jag utgå från Läslyftets del 7 i modulen "Främja elevers lärande i SO" som är skriven av Christina Lindh.

Då skrivandet kan användas på olika sätt i undervisningen kommer jag här visa hur jag använder "skriva för att lära". Detta är ett tankeskrivande där det vardagliga språket är en resurs för lärandet, till skillnad från mer prestationsinriktat skrivande.

Loggboken

Jag börjar varje lektion på samma sätt. Eleverna har små skrivböcker, dessa placerar jag ut inför varje lektion. Det ger mig en flexibel möjlighet att snabbt ändra plats beroende på vad lektionen ska innehålla, då vissa elever samarbetar bättre vid vissa typer av övningar. På tavlan har jag skrivit en loggboksfråga- eller uppgift. Eleverna letar upp sin plats och börjar skriva utifrån det som står på tavlan. Det blir ca 5 minuters riktad skrivning.

Loggboksfrågan- eller uppgiften kan vara repetition av något begrepp eller ämnesinnehåll som vi bearbetat under föregående lektion. Det kan handla om att få reda på elevernas förkunskaper. Det kan vara en reflektion av ämnesinnehållet. Det kan handla om deras tankar om lärande eller om vi prövat någon strategi för lärandet. Det kan handla om tankar om arbetsformer eller grupparbeten.

Förutom att det ger eleverna trygghet i form av att de vet vad som förväntas av dem när de går in i klassrummet, så ger det en lugn start av lektionen. Dessutom får de "tänka med pennan" under helt  fria former. Skrivandet blir också ett redskap för eleverna att tänka, förstå och följa sin egen lärandeprocess. Det blir också en länk mellan mig och eleverna för planering av den fortsatta  undervisningen.

Kollaborativt skrivande

I skrivaktiviteten "kollaborativt skrivande" får eleverna närma sig och tränga in i ett nytt ämnesinnehåll genom att tänka tillsammans i ett gemensamt skrivande. De kan leda till att deras förståelse av ett ämnesinnehåll ändras och att deras kunskap och språk utvecklas. Tankeskrivandet kan därför vara ett första steg på vägen mot ett mer utvecklat ämnesspråk och ett redskap som kan användas för att klara övergången från vardagsspråk till ämnesspråk.

Ett exempel ur min undervisning

Vi hade börjat med buddhismen och jag ställde fram en Buddah-staty. Eleverna hade nedanstående dokument framför sig på datorn, fast helt tomt.

1. Jag gav den första instruktionen som står i ruta 1 nedan. Var och en beskrev föremålet de såg. 
2. Därefter gav jag den andra instruktionen enligt ruta 2. Jag sa också att de hade 5 minuter på sig.
3. Därefter delade de sitt dokument med den de satt mittemot. Efter att de läst vad kompisen skrivit fick de nästa instruktion enligt nedan.
4. De fick sedan öppna sitt egna dokument och läsa vad kompisen skrivit, därefter fick de nästa instruktion.

Klicka här för att komma till dokumentet som du kan använda som mall

Detta är mycket användbart i SO-undervisningen och kan varieras, t.ex. kan det användas till bilder (kan vara olika bilder som eleverna får välja mellan). Det ger också eleverna en möjlighet att vara resurs för varandra. I skrivandet uppmanade jag eleverna att skriva som om de samtalar med sin kompis. Använd gärna mallen ovanför, men ändra rubrikerna så att de passar på ditt upplägg. Fler upplägg hittar du i modulen  "Främja elevers lärande i SO".