Källkritik och digital läsning

Idag föll den enkla och snabbt påkomna idén väldigt väl ut. Jag är alltid väldigt välplanerad, men ibland skjuter jag i stunden lite från höften - så var det idag i årskurs 8.

Jag inleder alltid mina lektioner med en startuppgift eller loggboksfråga (som jag skrivit tidigare om här). Ibland tar batteriet av välgenomtänkta frågor slut, så var det idag. Helt slut var frågorna och det kändes som att jag hade frågat om precis allt som handlar om det eleverna arbetar med nu.

Jag skrev på tavlan: "Dagens loggboksfråga: Hur vet du att jorden är rund?"  

Eleverna gick igång på frågan och skrev väldigt utförligt. Under tiden googlade jag: "Är jorden platt". Första artikeln som kom upp var en artikel från Nyheter 24 från 2017.

https://nyheter24.se/nyheter/internet/898260-jorden-platt-flat-earth-society

Bra tänkte jag! Här är en artikel som vi ska göra en snabb källkritisk granskning av. När eleverna hade skrivit färdigt fick de berätta för varandra hur de vet att jorden är rund. De kom in på satelliter, jorden-runt-resor, vittnesskildringar från rymdresor, vetenskap, forskning, rimlighet med mera.

Sedan diskuterade vi artikeln jag hittat tillsammans.

1. Vad är det för källa (Nyheter 24). Trovärdighet? Hur vet man vilken typ av källa det är?
2. Vad är det för texttyp? (Nyhetsartikel, insändare...)
3. Är artikeln relevant för vår frågeställning?
4. Vi tittade övergripande på bilden vi fått upp och funderade på vad vi ser mer. De kunde konstatera att det är mycket reklam och att den kan vara anpassad till mig som sökt upp artikeln. Vi pratade om algoritmer. 

När vi skulle börja läsa texten konstaterade vi snabbt att den var väldigt svårläst på grund av multimodaliteten. Bilder, reklam, länkar till andra artiklar, flera reklamfilmer som till och med var insprängda i texten. 

I onsdags fick jag tips om flera verktyg för att enkelt rensa och skapa en ren text, utan att ta bort textens rubriker, källhänvisningar och bilder: tillägget "Reader view" eller "Mercury reader" för webbläsaren Chrome. Ett mycket bra tips för eleverna. Vi använde således det på artikeln och resultatet blev en text som vi kunde börja granska innehållsmässigt. Skillnaden från ovanstående bild är slående:

Tillägget "Reader view"

Tillägget "Mercury reader"

  

Vi gjorde en snabb läsning av texten där jag läste högt och stannade till vid valda stycken. Diskussionen i klassen landade i att det inte räcker att ha koll på de källkritiska utgångspunkterna. För att kunna förhålla sig källkritiskt krävs det att man har kunskap. Texten handlade delvis om gravitation och man använde vissa fysiska och matematiska begrepp. Jag spelade då lite på att fysik och matematik inte är min starka sida och jag vet ju knapp vad gravitationskraft eller kvadratmeter är, så jag hade ju lätt kunnat gå på detta. 

Ofta möter vi ju elever som undrar: "varför ska jag lära mig det här, vad har jag nånsin för nytta av att kunna det här..." Det blev ganska tydligt att man aldrig vet när man hamnar i eller utsätts för konstigheter och när man gör det och ska bedöma rimligheten kräver det en viss allmänbildning. 

Självklart blev det också diskussioner om uppsåt, makt, konspirationsteorier.

Ja, en liten uppstart i brist på fantasi ledde till en fantastisk diskussion om källkritik och eleverna var så intresserade.

Ordförklaringskort - lärande tävling

Min SO-kollega Maria tipsade om en aktivitet som heter "Ordförklaringskort". Mina elever har prov i historia imorgon och det finns många ord och begrepp som är centrala för att förklara samhällsförändringen.

1. Eleverna får välja ut 8 begrepp som de antingen tycker är svåra eller som de tycker är viktiga inom arbetsområdet.
2. De får 8 mindre papper, där de skriver begreppet på den ena sidan och förklaringen eller sammanhanget på den andra sidan av pappret.
3. Eleverna delas in i par och byter korthög med varandra. Den ena eleven säger ordet på kortet och den elev som har skrivit ordet ska förklara ordets betydelse eller sammanhang. Om eleven svarar rätt, vinner hen kortet och får fortsätta. Svarar hen fel går turen över till kompisen.

Eleverna tyckte detta var jätteroligt. Jag är mest imponerad av den entusiasm och det engagemang de hade när de skrev sina kort. Tydligen kunde de området bra, för spelet tog snabbt slut. Då fick de byta par och tävla mot en annan kompis och dennes kort. Det gjorde att det var många ord och begrepp, sammanhang och förklaringar som mötte eleverna. 

Globala målen

I både årskurs 8 och 9 arbetar jag med hållbar utveckling med lite olika inriktningar. I båda årskurserna har vi dock arbetat med de globala målen. UNDP Sverige har en hemsida som har många bra klassrumsövningar och där kan man också hämta de globala målen som utskriftsbara versioner.

I mina klasser har vi gjort några olika övningar som fallit väl ut - alla inspirerade av ett kooperativt lärande, där elevaktivitet och interaktion står i centrum. När vi talar och gör saker så minns vi bättre och lärandet ökar.

Jag har skrivit ut en kortlek med de globala målen som jag laminerat. Varje mål finns på en halv A4-sida. På baksidan står information om målet. Jag har också skrivit ut en mindre kortlek med målen och kortfattad information, som jag har i cirka 15 uppsättningar.

Här hittar du de stora korten att skriva ut

Härifrån har jag skrivit ut de små korten

Korten på bordet

1. I par får de dra ett kort ur högen, läsa informationen på baksidan och diskutera hur de i sin vardag kan hjälpa till att uppnå målet. (I åk 8 har vi arbetat med ett kommunövergripande projekt som heter "Vår stad 2030", då fick de istället diskutera hur Uddevalla kommun, företag, invånare kan arbeta för att nå malet.) 
2. Efter att de diskuterat i paren får de sätta sig med ett annat par där de utbyter tankar och idéer med varandra. Efter detta, ännu ett eller flera byten.

Inre och yttre cirkel

1. Klassen delas upp i två grupper varav den ena gruppen ställer sig i en cirkel och den andra gruppen ställer sig i en cirkel utanför, så att de hamnar mittemot varandra och bildar par. 
2. Eleverna i den inre cirkel får dra ett kort från den stora kortleken om de globala målen. De får läsa på vad målen handlar om. Därefter får de förklara vad målet handlar om för kompisen mittemot. 
3. Kompisen antecknad målet och ska förstå vad målet handlar om. Uppmuntra eleverna att ställa frågor så att de verkligen förstår. 
4. De som lyssnar roterar och hamnar framför en ny kompis med ett nytt mål och får detta beskrivet för sig. Antecknar målet och roterar därefter vidare. Rotera efter ca 2 min.
5. Rotationen fortsätter tills eleverna i den yttre cirkeln har fått ta del av samtliga mål.

Kategorisera målen

1. Vi har gått igenom de tre perspektiven av hållbar utveckling: social, ekologisk, ekonomisk. 
2. Eleverna får i par kategorisera målen inom respektive perspektiv. Varje par får en uppsättning av den lilla kortleken.

Välj ut de viktigaste målen

1. Dela in klassen i grupper om 3-4 elever.
2. Varje grupp får en uppsättning av den lilla kortleken med de 17 globala målen.
3. I den första omgången ska de komma överens och välja ut de 10 viktigaste målen och motivera sitt val.
4. I nästa omgång ska de plocka bort ytterligare två mål och ha kvar de 8 viktigaste.
5. I sista omgången får de plocka bort ytterligare två mål. 
6. Slå ihop två grupper, där de får redogöra vilka mål de valt ut som de 6 viktigaste målen och låt dem motivera sina val.

Det har varit mycket lyckat att introducera de globala målen på detta sätt. När eleverna har något handfast material att hålla i, flytta runt, skapa former och kategorisera ger så mycket. Förvisso tar det en liten stund att laminera, men å andra sidan har jag så många timmars värdefull undervisningstid med dessa små och stora kort - både nu och i framtiden. Det är bara fantasin som sätter gränser för vad man kan göra med dessa små kort och vilka diskussioner man kan åstadkomma.

Synliggöra samband i historia

"Sambandskedjor" är en språk- och kunskapsutvecklande aktivitet som jag använder ibland för att eleverna ska få träna på att samtala om och synliggöra samband. Det främjar också elevernas användning av de ämnesspecifika begreppen.

I det här exemplet använder jag sambandskedjorna inom ett kortare arbetsområde där eleverna läser om människan blir bofast och de första högkulturerna växer fram. Målet är att de ska skriva ett resonemang om denna stora förändring i människans historia.

De arbetar i par och får nedanstående pilar utskrivna på papper.

Instruktioner till eleverna:

1. Klipp isär pilarna
2. Diskutera hur pilarna ska läggas ut. Vilket samband finns mellan de olika begreppen eller företeelserna i pilarna?
3. Använd läroboken som stöd.
4. När ni är nöjda med er sambandskedja - limma fast pilarna på ett större papper. 
5. Skriv sambandsord mellan pilarna, som visar på att pilarna hänger ihop (t.ex. leder till, som en konsekvens av, effekten blir m.fl)
6. Skriv korta förklarande texter (som bildtexter) till varje pil. 

Eleverna får denna lista med sambandsord som kan användas.

Efter detta får eleverna skriva en resonerande text och de har i stort sett sin text färdig i och med sambandskejdan, sambandsorden och de förklarande texterna. Innan de börjar skriva visar jag en modelltext och visar hur man i det här fallet kan konkretisera, växla perspektiv, använda ämnesspecifika begrepp, inleda och avsluta. Vi får då också ett samtal kring vilka förväntningar som finns och hur eleven kan visa kvalité på olika betygsnivåer. 

Att tala om saker och att göra saker praktiskt leder till att vi både minns och lär oss bättre. Interaktion och elevaktivitet är en viktig utgångspunkt för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning.

Då vi arbetat med begreppen och företeelserna innan och gjort andra uppgifter, användes läroboken i det här fallet som stöd. Men övningen kan också användas som förberedelse innan läsning.

Skriva argumenterande text inom hållbar utveckling med cirkelmodellen som arbetssätt

Tillsammans med svenskläraren arbetar jag just nu med hållbar utveckling och klimatförändringar i årskurs 9. Slutuppgiften är att skriva en argumenterande text. Vi har arbetat enligt cirkelmodellens fyra faser. Denna modell stöttar elever att utveckla sitt skrivande. 

Fas 1

På SO-lektionerna har vi byggt upp ämneskunskaper. Inom denna fas har vi arbetat med de tre perspektiven av hållbar utveckling, kopplat till globala målen. Ekologiska fotavtryck. Klimatförändringarnas konsekvenser på sårbara platser. Vi har arbetat med lösningar inom de områden som berör eleverna allra mest: "bilen" - transporter, "biffen" - maten vi äter, "bostaden" - våra byggnader, "butiken" - vår konsumtion av kläder och prylar, "börsen" - vårt sparande.

Fas 2

Inom denna fas har vi tillsammans synliggjort skrivuppgiften, som i det här fallet är att skriva en argumenterande text. Svenskläraren har gått igenom hur texten är uppbyggd, visat en modelltext och visat på skillnaden mellan argumenterande och resonerande text.

Fas 3

I den tredje fasen har eleverna på svensklektionerna tillsammans byggt upp en argumenterande text. På SO:n har vi arbetat med ord och uttryck som ger struktur och binder ihop en argumenterande text. De har också haft ett tydligt stöddokument där de har skrivit in tes, argument, motargument och källor som stödjer argumenten. Allt för att hjälpa eleverna med de typiska språkliga dragen för genren och för att stötta upp ordentligt inför det individuella skrivandet.

I den här fasen har de också haft hjälp med att hitta källor som stödjer deras argument och tränat på att vara källkritiska. Tillsammans med skolbibliotekarien har de arbetat med ett källkritiskt analysschema.

Inför det individuella skrivandet har eleverna tillsammans fått träna på att hitta och formulera argument. Vi har gjort en "digital rondell" på Padlet. Läraren Anna Jacobsson tipsade om detta i Facebook-gruppen "Kooperativt lärande" och jag var tvungen att testa.

Padlet är ett smart verktyg för samarbete

Jag la upp de fem områdena som eleverna ska utgå från när de ska skriva sin argumenterande text. Till varje område skrev jag en tes. Eleverna skulle sedan i par skriva argument som stödjer teserna. Jag la in hjälpmeningar som de kan använda för att börja. Syftet med dessa är att de ska träna på att använda ord och uttryck som är typiska för en argumenterande text. Denna padlet kan de sedan gå tillbaka till för att få inspiration och hjälp när de på egen hand ska skriva sin argumenterande text.

Fas 4   

I den fjärde fasen ska eleverna börja skriva. Det som är bra med ett ämnesövergripande arbete är att eleverna får skrivtid både på SO-lektionerna och svensklektionerna och därmed hjälp inom de olika perspektiven - språklig hjälp av svenskläraren och hjälp med innehållet hos mig. 

När stöttningen är enkel och eleverna lyckas

Årets första arbetsvecka är avklarad. Eleverna kom tillbaka i onsdags och skolan sjuder åter av liv, fart och fläkt. Under de tre dagarna med eleverna har jag känt mig så lycklig över att jag har förmånen att få vara lärare och möta dessa underbara ungdomar. Jag går in på sista terminen med den 9:a som jag fått följa sedan åk 7. Det är nu eleverna ska börja stå på egna ben och klara saker på egen hand. Ja, så tillvida att stöttningen har fungerat och eleverna har fått strategier och verktyg för att kunna det.

Lärande och undervisning är som bekant ingen quick fix. I Lgr 11 är förväntningarna högt ställda på eleverna. För att nå E behöver de göra något mer med det centrala innehållet såsom att resonera, argumentera, jämföra mm. För att eleverna ska kunna utveckla dessa förmågor behöver de stöttning (scaffolding).

I årskurs 7 arbetar vi nu med ett kortare avsnitt om när människan blev bofast och högkulturerna växer fram. Idag skulle eleverna skriftligt diskutera för- och nackdelar med att vara bofast. Vi har dels läst en text ur SO.S Historia (Liber) och vi har haft en genomgång med mycket bilder. Eleverna fick först skriva in de fördelar de kunde komma på i en spalt. Därefter fick de skriva in de nackdelar de kunde komma på. Jag ser en klar fördel med att eleverna får en tydlig modell där de ges möjlighet att strukturera sina tankar.

Efter detta började vi att skriva tillsammans. Jag gav de hjälpmeningar som man kan ha nytta av när man ska diskutera för- och nackdelar. Jag använde Carmen Windings elevhjälp som jag tycker är väldigt bra.

Hela elevhjälpen hittar du här.

Vi diskuterade hur man kan skriva en inledning och vad den bör innehålla. Vi pratade om hur man kan skriva kärnfullt. Därefter plockade vi ut några hjälpmeningar ovan och jag skrev in i dokumentet som var uppe på projektorn och eleverna skrev i sina dokument. De fick sedan titta i sina tabeller vad som skulle kunna passa in i hjälpmeningen. Vi tog några meningar med fördelar och några med nackdelar. Sedan pratade vi om hur vi ska avsluta denna diskussion.

Här är dokumentet jag hade uppe på projektorn. 

Det här är en framåtsyftande stöttning. När vi arbetar med modellering och när eleverna får stödstrukturer, så lär de sig och idag kan jag plocka bort denna byggnadsställning hos mina 9:or, de behöver inga stödmallar längre. 

Dessutom får vi elever som får känna att de lyckas, vi bygger upp deras självförtroende. När den här klassen i åk 7 lämnade min lektion idag, hade några elever skrivit mer utvecklat och strukturerat än de gjort någon gång tidigare. Det är häftigt att se med vilken stolthet de lämnar klassrummet.

Dokumentet fick vara kvar på projektorn som inspiration och hjälp i skrivandet

2017 läggs snart till handlingarna...

... och ett nytt år, 2018, tar vid.

För nästan exakt ett år sedan startade jag den här bloggen. Jag satt där efter jul och nyår, på de sista jullovsdagarna och gjorde slag i den sak jag så länge hade funderat på - nämligen blogga om hur jag arbetar språk- och kunskapsutvecklande. Jag hade sett så fantastiska saker ske i mitt klassrum och hos mina elever. Jag hade prövat och omprövat och jag såg resultat i mina elevers kunskapsutveckling. Jag ville dela med mig av mina upplägg och mitt material. Jag la och lägger ned mycket tid på att planera undervisning och göra elevuppgifter och elevaktiviteter. Det är ju synd om allt mitt material och mina idéer skulle stanna i min dator och i mitt klassrum. Själv har jag stulit och kopierat massor som kloka lärare delar på bloggar och i olika grupper på Facebook.

Och vilken fantastisk feedback jag har fått. Massor av kommentarer i de olika forum jag delat mina inlägg i, här på bloggen, i privata meddelanden, i mailen... Men det bästa är det fantastiska kollegiala utbyte jag fått av er SO-lärare runtom i Sverige. Hur vi delar idéer och ger varandra inspiration. Hur vi tillsammans prövar samma sak och utvärderar och diskuterar efteråt. Vi sitter långt ifrån varandra, men har ändå ett kollegialt lärande. Det är 2017 det! Jag har fått tusentals SO-kollegor och det ni ger mig är jag väldigt glad och tacksam för - ni är det bästa den här bloggen har gett mig. 

Samtidigt hoppas jag ha kunnat inspirera och skapa mer språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter i några av de svenska klassrummen.

Några inlägg har varit mer populära än andra och ligger på mellan 5000 - 10 000 visningar (det är galet och jag rodnar):

Topp 1: "Att avsluta ett arbetsområde om revolutioner genom kooperativt lärande" - 8 oktober 2017 

Topp 2: "Ämnesövergripande arbete skapar djup och mening" - 4 december 2017

Topp 3: "Begreppskartor" - 22 februari 2017

Topp 4: "Analysmodeller som stöd för att utveckla resonemang" - 5 februari 2018

Topp 5: "Förklaringsmodeller till folkmord som utgår från olika begrepp" - 1 oktober 2017

Men det finns två andra inlägg som jag tycker är bättre än andra och som jag fått allra mest respons för. 

Tack alla ni som läser, kommenterar, diskuterar, prövar och omprövar och delar med er av er klokskap. Jag önskar er ett riktigt gott nytt år!

Riksdagens demokrativerkstad i klassrummet

Uddevalla ligger långt från Stockholm. För att levandegöra riksdagens arbete, för att möjliggöra förståelsen av hur Sverige styrs, om hur partipolitiken fungerar och hur det går till när beslut fattas har vi gjort rollspelet riksdagens demokrativerkstad.

Vi har tillsammans byggt upp kunskaper kring den politiska samhällsstrukturen och demokratiska beslutsprocesser. Vi har arbetat med begreppen som hör till den här samhällsstrukturen och vi har undersökt sambanden och förhållandet mellan riksdag och regering. För att levandegöra och praktisera det teoretiska och därmed nå ännu längre i elevernas lärande har de fått axla rollen som riksdagsledamöter.

Vi inledde med ett quiz på Kahoot med enkla faktafrågor (finns med i lärarhandledningen till rollspelet) under rubriken "Är du redo att bli riksdagsledamot". Frågorna var väldigt enkla för mina elever, men de fick också känna att de verkligen var redo och de älskar Kahoot, så det blev en rolig start.

Rollspelets start

Rollspelet inleds med att eleverna får se ett nyhetsinslag som handlar om en grupp, "Grön fred", som har gjort intrång på ett kärnkraftverk, varav en av gruppens medlemmar har förolyckats där. Två frågor ska riksdagen ta ställning till:

1. Ska grön fred terrorstämplas?
2. Svensk kärnkraft i framtiden

Därefter får eleverna ett spelarkort. Där det står det vilket parti de tillhör, vilket utskott de tillhör, partiprogrammet och partilinjen i en av frågorna.

Dessa skriv med fördel ut

Partimöte

Därefter hålls partimöte, där eleverna (som riksdagsledamöter) via film får lyssna till sin partiledare. De diskuterar sedan sin partilinje och vilka de kan tänkas kompromissa med eller bilda allians med för att få majoritet. För att få mer information eller argument får de använda nätet eller ta ett argumentkort.




Eleverna får under ett mingel prata med ledamöter från andra partier och kompromissandet kan börja. I detta skede förde mina elever mycket intressanta samtal, där de dels lyssnade aktivt men också tränade sig på att argumentera för sin ståndpunkt. De fick vrida och vända på sina ståndpunkter och bildade småmöten och grupperingar på egna initiativ. Just kompromisser är ju en viktig del av politiken och den förståelsen fick eleverna i detta skede. Samtidigt fick jag påminna om vikten av att följa väljarnas vilja och att de har fått väljarnas förtroende och ska ha det kvar... Här blev det naturliga kopplingar till riktiga politiska händelser såsom miljöpartiets kompromisser och Åsa Romsons tårar vid presskonferensen 2015.

Minglet avslutas med partimöte, där ledamöterna diskuterar eventuellt nya ståndpunkter, allianser och hur de ställer sig i de två frågorna nu.

Utskottsmöte

Det är dags att sätta sig i utskottsmöten. Eleverna är uppdelade i två utskott, där näringsutskottet hanterar frågan om svensk kärnkraft och justitieutskottet hanterar frågan om "Grön fred" ska terrorstämplas. Ett formellt möte hålls där man utser en ordförande som följer en dagordning. Detta är en bra träning i mötesteknik. Mötet avslutas med att utskottets ledamöter röstar om förslagen och skriver förslag till beslut som riksdagen ska ta ställning till.

Debatt och votering

Jag som lärare agerar talman, men det skulle lika väl en elev kunna göra. Varje parti får hålla varsitt anförande där de får redogöra för sin ståndpunkt och eventuellt yrka bifall till ett av förslagen. Därefter påbörjas debatten, där eleverna får begära ordet. I en av mina klasser var det svårt för eleverna att inte få sitta på sin plats och ställa en fråga eller svara på en fråga till eller av den som står i talarstolen. Jag höll strikt på talarlistan. (Vi diskuterade detta efteråt också).

Eleverna hade fått relativt kort förberedelse och möjlighet att ta reda på fakta, därför är jag väldigt imponerad av deras väl underbygga argument, där argumenten både är underbyggda med fakta, värderingar och ur olika perspektiv. Många elever ville upp i talarstolen och debattera och det märktes att de tyckte att det var väldigt roligt.

Genom att ikläda sig en roll som riksdagsledamot, inleda med "fru talman", så släppte nervositeten helt efter en stund och argumenten haglade.

Efterdiskussion

Spelet avslutas med att eleverna får se en film om vilka konsekvenser deras beslut får i framtiden. Alla filmer och en guide finns i en powerpoint-presentation som laddas ned från demokrativerkstadens hemsida. Dessvärre fungerar filmerna dåligt att spela på min dator, som inte verkar vara tillräckligt kraftfull. Jag har föreslagit för rollspelets ansvariga att de bör gå att strömma från hemsidan istället. Allt kopieringsunderlag, filmer, partiskyltar och lärarhandledning finns på hemsidan.

En viktig del av arbetet sker efter själva rollspelet, då eleverna får reflektera över sin upplevelse. Frågor som eleverna behöver få reflektera och diskutera kring kan vara:

• Hur upplevde du rollen som folkvald och att företräda ett partis politiska åsikter?
• Hur gjorde du för att skapa samarbeten med andra?
• Hur kändes det att hamna i minoritet/majoritet?
• Hur går det till när riksdagen fattar beslut? Likheter och skillnader?
• Är din upplevelse som riksdagsledamot lik verkligheten?

Ämnesövergripande arbete skapar djup och mening

Det här arbetsområdet är ett samarbete mellan samhällskunskap och svenska som vi genomfört i tre klasser i årskurs 7. I Uddevalla kommun har vi en central skolbiblioteksorganisation, vilket är en fantastisk resurs. Två av skolbibliotekarierna har involverats i projektet och samplanerat med mig och svenskläraren.

Mål och syfte

Innan #metoo och debatten som följde bestämde vi oss för att arbeta tillsammans med utgångspunkt i temat "Lag och rätt". Vi har sett att vi behöver få igång läsningen hos eleverna och jag har tidigare när jag arbetat med detta centrala innehåll i SO efterlyst läsning av skönlitterär bok som kan kopplas till ämnesområdet, för att öka lärandet inom ämnesområdet. Skolbibliotekarierna tog fram tre böcker som kan knytas till det centrala innehållet i SO och de förmågor och kunskapskrav som vi tagit fram i samhällskunskap och svenska.

Böckerna

Det blev tre olika böcker som alla kan knytas till sexuella trakasserier eller övergrepp och även till viss del spridningen som detta kan få i vår digitaliserade värld. Det var viktigt att böckerna kunde kopplas till den juridiska/rättsliga samhällsstrukturen.

Arbetssätt

Projektet startade genom att skolbibliotekarierna presenterade böckerna. En bra presentation av böckerna är viktig och här fick eleverna verkligen chansen att komma in i böckerna ordentligt, vilket hjälper dem igång med läsningen. Vi fick se elever som kastade dig sig över boklådan när det var dags att välja bok, som om vi hade tre olika chokladkakor att välja mellan. Det var en häftig upplevelse. Vi har fått se pojkar läsa böcker med stor entusiasm. Jag har mött elever på väg in till mina lektioner som förhoppningsfullt frågar: "ska vi läsa vår bok idag?".
De elever som har en läsnedsättning eller svårt att läsa tryckt text har fått tillgång till Legimus, så de har kunnat lyssna på boken och samtidigt följa med i texten.

Vi fick en rivstart då det var schemabrytande under vecka 46 och därmed fick eleverna lästid: en timma varje morgon och en timma varje eftermiddag.

I svenskundervisningen har de läst böckerna och skrivit läsloggar parallellt med SO-undervisningen. Vi har också haft boksamtal.

SO-undervisningen

Del 1

Vi började med ett textsamtal utifrån en text om "Instagramupploppet" från elevernas lärobok (Utkik Samhällskunskap från Gleerups). Texten passade ju väl in i temat för det här projektet. Textsamtalet inleddes med att jag hade tagit ut 10 begrepp ur texten som eleverna fick arbeta med i par. Dels fick de diskutera vad begreppen betyder eller kan innebära, men också gissa vad texten kommer handla om utifrån dessa begrepp. Jag ledde därmed in dem i texten och det är en väldigt bra strategi för att skapa nyfikenhet och en ingång till en text. Vi hade också samtal efter läsningen.

Vi arbetade vidare med skillnaden mellan lagar och regler och varför ett land behöver lagar. De fick i grupper lista de 5 viktigaste lagarna som ett land måste ha. Vi har tidigare arbetat med demokrati och mänskliga rättigheter och detta märktes - yttrandefrihet, åsiktsfrihet, allas lika värde var sådant som kom fram i alla grupper.

Del 2

Därefter gav vi oss in i den juridiska samhällstrukturen genom att arbeta med "från brott till straff" och tillhörande begrepp. Här fick eleverna sedan koppla rättssamhällets olika delar (polis, åklagar, domstol, kriminalvård) till brotten som begås i böckerna. Det är i den här uppgiften som vi ser att eleverna förstår vad de läser och gör textkopplingar. Att de kan koppla den skönlitterära texten till texten i samhällskunskapsboken (text-till-text). Att de kan koppla den skönlitterära texten till ett fenomen i samhället (text-till-världen). Med hjälp av de skönlitterära böckerna fick eleverna syn på den juridiska samhällsstrukturen och det bidrog till ett ökat lärande därigenom.

Del 3

I den här delen knöt vi an till de skönlitterära böckerna igen. Vi arbetade med sexuella övergrepp och trakasserier, lagtext kring detta samt #metoo-debatten. SVT har tagit fram en sida om sexuella övergrepp som var lättöverskådlig, med filmklipp och fakta. Den riktar sig till yngre barn, men fungerade mycket bra i det här sammanhanget också.

UR:s serie "Justitia" har också bra filmer kopplat till internettrakasserier och sexualbrott som vi arbetade med.

Och slutligen tittade vi på "Sluta tafsa" som finns på digitalpedagogik.se och hade därefter en kooperativ övning - karusellen.

De frågor som eleverna snurrade runt i karusellen kring finns här.

Del 4

SO-undervisningen avslutades med att eleverna skulle analysera det brott som begås i den bok de läst och lyfta brottet utanför boken. Detta är ju brott som begås i vårt samhälle och därmed analysera orsaker, konsekvenser och åtgärder till denna typ av brott. För att koppla det till samhället hade en av skolbibliotekarierna en lektion om källkritik och nyhetsvärdering. Hon hade plockat ut artiklar om de brott eleverna läst om och eleverna fick därefter göra en källkritisk analys av nyhetsartiklarna. Dessa kunde sedan användas i elevernas analyser.

Jag använde den samhällsvetenskapliga analysmodellen och det var första gången eleverna mötte denna. Därför hade vi en "Analysskola" innan, där vi gick igenom analysens olika delar. Eleverna fick sedan fylla i en stödmall och avslutningsvis skriva en resonerande text. Här uppstod många samtal mellan de elever som hade läst samma bok och mycket smådiskussioner pågick under arbetet med analysmodellen.

Hela arbetsdokumentet hittar du här.

Boksamtal

Parallellt med SO-undervisningen har eleverna haft två boksamtal som skolbibliotekarierna lett. Under dessa samtal fördjupades förståelsen av boken, vilket syntes på kvalitén i de uppgifter vi arbetade med i SO-undervisningen. Boksamtalen skapade bredd, djup, ökad begreppsanvändning, konkretiseringar och problematiseringar av ämnesinnehållet i SO. Samtidigt kom SO-undervisningen att bli meningsskapande för bokläsningen och möjliggjorde en ökad läsförståelse och textkopplingar. Samarbetet gav således en synergieffekt och har definitivt lett till ett ökat lärande. Upplägg och frågor för boksamtalen finns här.

Boksamtal

En annan slutsats som jag kan dra av detta projekt är att förutom att det ökar elevernas kunskaper och bidrar till en kunskapsutveckling inom både samhällskunskap och svenska, så har vi fått igång pojkarnas läsning och läslust. Det gäller nu att vi håller i och fortsätter här.

Vikten av att modellera och tala om förväntningar

Jag sitter i bedömningsarbetet... Det sista inför betygssättningen. Jag undervisar två klasser i årskurs 8. Båda har haft prov inom området "Så styrs Sverige". När vi arbetade med "Från förslag till lag" gjorde vi en begreppskarta. Du kan läsa om det här.

Lektionen efter skrev jag ihop begreppskartan i en resonerande text under rubriken "Från förslag till lag". Jag skrev ett resonemang på en E-nivå. Eleverna fick sedan prata om vad som skulle kunna lyfta resonemanget till en högre nivå. Därefter jobbade vi med det tillsammans och det blev tydligt vad skillnaderna är mellan de olika betygsnivåerna i ett resonemang. Vi har tillsammans utvecklat ett metaspråk om kvalité och bedömning, där vi utgår från bedömningsaspekterna.

Denna uppföljning av begreppskartan med att modellera och tala om olika kvalitéer i ett resonemang hade jag inte i den andra klassen som jag undervisar. Väldigt dumt, inser jag nu.

När jag nu har bedömt proven och just denna fråga, som var en del av provet, kan jag konstatera av det skiljer mycket i kvalité mellan dessa två klasser. Det innebär att när man modellerar i undervisningen och arbetar med förväntningar och visar på olika kunskapskvalitéer får det faktiskt resultat. Jag ser det nu direkt och det stärker min övertygelse om att det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet faktiskt ÄR kunskapsutvecklande. 

Begreppskarta: Från förslag till lag

I årskurs 8 arbetar vi just nu med arbetsområdet "Vem styr Sverige". För eleverna är det ofta svårt att förstå alla nya begrepp när de ska ta ett helhetsgrepp kring denna samhällsstruktur. Jag har tidigare arbetat med begreppskartor inom detta område och eftersom det föll så väl ut förra gången, gjorde jag om det. Läs mer om begreppskartor och exempel på användningsområden här.

Jag började med en genomgång där jag gick igenom hur det går till från förslag till lag och betonade och förklarade de ämnesspecifika begreppen. Dessa begrepp skrev jag sedan ned på tavlan och eleverna arbetade i par och skrev av begreppen på post-it-lappar. Därefter satte de ut lapparna i rätt ordning på ett stort papper. De drog pilar mellan lapparna och skrev sambandsord på pilarna. Några elever skrev kortare "bildtexter" som förtydligade orden. Som avslutning fick de förklara sin begreppskarta för mig eller min VFU-student.

Att arbeta parvis innebär att eleverna får möjligheter att sätta ord på sin kunskap, vrida och vända på uppgiften tillsammans "jag uppfattade det såhär...", "jag tror det ska vara såhär, därför att..." Och slutligen får eleverna förklara hela ordningen för mig.

Även denna gång föll det väl ut och det är alltid väldigt roligt när eleverna själva uttrycker att de lärt sig mycket. Under arbetets gång ställer eleverna också fördjupande frågor om t.ex utskottens arbete, skillnaden mellan utskott och departement och hur en debatt i riksdagen går till. En begreppskarta är väldigt bra för de elever som har störst utmaningar, men även för de elever som kommit lite längre i sin kunskapsutveckling finns stora möjligheter till fördjupning.

Att arbeta som lärare 2017 innebär ju att man direkt kan koppla upp sig mot riksdagen och se vad som pågår just nu. Inget spännande just vid lektionstillfället, men en liten del av debatten om nationella proven kunde vi se - extra intressant eftersom det är något som ligger nära eleverna och som de flesta har åsikter om.

Samarbetsövning om ekonomiskt kretslopp

Mina 9:or arbetar just nu med samhällsekonomi. För att introducera det ekonomiska kretsloppet och skapa samtal och diskussioner runt det fick de göra en samarbetsövning.

Jag jobbar med flippat klassrum och de hade därför sett en film om det ekonomiska kretsloppet på 5 min och var således lite förberedda. Klassen delades in i grupper om 4. Därefter fick varje grupp ett kuvert med de fyra sektorerna (hushåll, företag, bank och offentlig sektor) och pilar med ord som de skulle lägga ut och skapa det ekonomiska kretsloppet.

Därefter diskuterade de tillsammans frågorna:

• Beskriv hur ditt barnbidrag rör sig runt i de olika delarna av det ekonomiska kretsloppet.
• Om priset på bränsle stiger, hur påverkar det de olika delarna i det ekonomiska kretsloppet?
• Om reporäntan höjs, hur påverkar det de olika delarna i det ekonomiska kretsloppet?
• Om kommunalskatten sänks, hur påverkar det de olika delarna i det ekonomiska kretsloppet?

De fick använda många begrepp som är kopplade till den ekonomiska samhällsstrukturen. Tillsammans hjälpte de varandra i sin kunskapsutveckling. När eleven får sätta ord på sin kunskap och på sina tankar ökar lärandet både för eleven själv och för klasskamraterna. 

Här är dokumentet jag använt för att skriva ut bilderna och pilarna som jag också laminerat. Ibland använder jag dokumentet som en skärmövning, så bortse från pilarna utan begrepp.

Klicka på bilden för att komma till dokumentet

Digitala resurser i den språkutvecklande undervisningen

I det här inlägget kommer jag lägga upp några av alla de digitala resurser jag använder i den språkutvecklande undervisningen. Några har jag omnämnt tidigare i mina inlägg. Nu visar jag hur jag använder dem i filmklippen nedan.

Skärminspelning

Jag började flippa mitt klassrum under förra året för att dels vinna lektionstid men framför allt för att eleverna skulle komma förberedda till lektionen och vi därför kunde nå längre och djupare under lektionen. När jag har flippat mitt klassrum följer jag alltid upp flippen i en loggboksfråga. Men det var först under den här terminen som jag började spela in egna flippar genom skärminspelning.

Jag upptäckte då också att jag kan spela in en sammanfattning av lektionsgenomgången. Ofta utgår jag från en presentation (powerpoint) när jag har genomgång. Bilderna i presentationerna är inte så ordrika, utan det är ofta ämnesspecifika begrepp och många bilder. I skärminspelningen pratar jag då till de sidor jag visar. Detta har blivit en succé bland eleverna, som använt dessa som repetitionsfilmer. Framför allt är det de elever med störst utmaningar som behöver se och höra samma sak flera gånger som använt dessa filmer flitigast. Det har varit ett värdefullt verktyg under hösten och verkligen lett till ett ökat lärande hos mina elever.

Se hur jag gör:

Exit tickets

I en språkutvecklande undervisning behöver man dels sätta upp språkliga mål med undervisningen, dessa mål behöver också synliggöras för eleverna. Jag tänker att formativ bedömning är en del av det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet och en viktig del av detta är att synliggöra lärandet för eleverna. Jag använder mig av någon form av exit tickets vid varje lektion. De digitala verktygen för detta är ju oändliga. I det här klippet visar jag dem som jag använder allra oftast och som jag tycker är väldigt lätthanterliga och enkla för både mig och eleverna. 

Se de resurser jag använder ofta:

 

Tankekartor

Jag har tidigare skrivit om begreppskartor, men det finns ju många andra sätt man också kan använda olika typer av tankekartor i den språkutvecklande undervisningen. Inte minst för att skapa interaktion mellan eleverna. Ibland kan det vara värdefullt att interaktion sker genom att eleverna samtalar med varandra. Ibland kan interaktionen ske genom att de skriver och digitalt interagerar med varandra. Då är en delad tankekarta ett värdefullt verktyg. Jag använder därför Mindmup på olika sätt i min undervisning. Att den här helintegrerad med google (för oss som Google-suite-for-education-skola) innebär att verktyget blir mycket kraftfullt.

Såhär använder du Mindmup: 

"Från vardagssnack till skolspråk" ny serie från UR Skola

Tipsar om de halvtimmeslånga programmen från UR Skola: "Från vardagssnack till skolspråk".

Serien är vardagsnära och dyker rakt ned i svenska klassrum. Från lågstadiet till gymnasiet, i olika skolämnen. Serien tar sin utgångspunkt från att språket är makt och att alla ämneslärare behöver arbeta språkutvecklande. Teori varvas med praktik och serien är otroligt inspirerande och kan användas som fortbildning i lärargrupper.

Källkritisk uppgift till första världskriget

I en språkutvecklande undervisning ställs höga förväntningar på eleven. Eleven ska utveckla de högre tankemässiga förmågorna såsom att vara källkritisk. Jag är tydlig med att det inte är elevernas faktakunskaper som bedöms, utan vad de gör med sina faktakunskaper. Vi har arbetat med 1800-talet och orsakerna till första världskriget. De faktakunskaper de fått med sig ska de nu använda till att arbeta källkritiskt.

Den här uppgiften som heter "Orsaker till första världskrigets utbrott - mediekritiska perspektiv på multinationella populärhistoriska tidskrifter" hittade jag i Lärarnas tidning och har anpassat lite för att fungera för mina elever i årskurs 8. Grunduppgiften och tillhörande artiklar hittar du här. Uppgiften är framtagen av Thomas Nygren (docent i historiedidaktik) och Lotta Vikström (professor i historia). De har tagit fram fler uppgifter inom området.

Analysera ingresser

Första delen av uppgiften handlar om att jämföra ingresserna från två artiklar, varav den ena kommer från en spansk tidskrift och den andra från en brittiskt. Detta gjorde eleverna enskilt och vi lyfte sedan upp vad de kommit fram till i helklass. Diskussionerna handlade dels om vilka olika roller Spanien och Storbritannien hade i första världskriget och om detta har kunnat påverka deras olika ingångar. 

Arbete i grupper

Artiklarna som ska analyseras har ett ganska svårt språk. Dels är de översatta och dels är det många ord och begrepp som är helt nya för eleverna. Artiklarna är också ganska långa. Men på grund av att eleverna har förkunskaper om första världskrigets orsaker och då fokus i uppgiften ligger på att vara orsaksdetektiv gick ändå arbetet med texterna bra. De arbetade i sina grupper, med cirka sex elever per grupp. De delade upp den artikel de tilldelades, vilket resulterade i att de fick läsa en sida var.

Sammanlagt var det fyra grupper. Varje grupp fick varsin artikel från en tidskrift från olika länder: polsk, tysk, spansk och svensk.

När de läste sin sida i gruppens tilldelade artikel skulle de stryka under de orsaker de hittade med överstrykningspenna. Olika färg för olika orsaker och därmed skapade understrykningen en struktur för eleverna, det blev tydligt vilka orsaker som var dominerande.

De fick sedan berätta för de andra i sin grupp vad deras sida handlade om och vilka orsaker som var dominerande.

En elevs understrykningar och kategorisering av vilka orsaker som framkommer. Trots att eleven inte förstår alla ord i texten, kan hen ändå sortera ut orsakerna tack vare förkunskaperna som hen har.

Tvärgrupper

Eleverna blandades i nya grupper där varje artikel från de olika länderna representerades av en eller två elever. De berättade för varandra vad deras artiklar handlar om och vilka orsaker som dominerar. De fick sedan diskutera följande frågor:

• Hur skiljer sig era artiklar åt?
• Varför skiljer de sig åt?
• Vad är bra och dåligt med de sätt som artiklarna förklarar första världskrigets utbrott på?
• Vilken artikel verkar mest trovärdig och varför?

Enskilt arbete

Utifrån ovanstående frågor som diskuterats i smågrupper fick de avslutningsvis formulera sina svar på frågorna skriftligt. 

Hela uppgiften som är delad med eleverna hittar du här.

Arbetet med denna uppgift var mycket språkutvecklande. Eleverna arbetade under 90 min med hög koncentration och fokus på uppgiften. De var mycket aktiva både enskilt och interaktiva i grupp. Uppgiften var utmanande, men med hjälp av stödstrukturer så klarade samtliga elever av uppgiften utifrån sin nivå. Efter övningen pratade vi också om att det var en mycket svår text, men att det ändå gick att förstå de viktigaste dragen och orsakerna, trots att de inte kunde förstå allt i texten. Det här gav också eleverna en strategi för läsning av text i framtiden. Läsningen går lättare om man vet vad man letar efter eller har ställt en fråga till texten innan och då blir det också enklare att stryka under det som är viktigt.

Jag har tyckt att det varit en utmaning att hitta källkritiska uppgifter kopplat till de arbetsområden vi läser om. Det finns många bra uppgifter jag ramlar över, men de passar sällan in. Därför är jag extra nöjd med att jag hade med den här uppgiften i planeringen från början. Uppgifter blir alltid som bäst när faller in naturligt, då blir de också mer meningsskapande för eleverna.