Ett arbete kring identitet och normer

Mina elever i årskurs 8 hade varit på en teaterföreställning som hette "Mellanland" som handlade om att inte riktigt tillhöra eller passa in. Jag ville då knyta an till denna föreställning.

Arbetsområdet har syftat till att eleverna ska ha fått möjlighet att reflektera över sin identitet, utveckla förståelse för sitt eget och andra sätt att tänka och leva, samt hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. Det blir naturligt att utgå från samhällsfrågor och den sociala samhällsstrukturen för att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Eleverna skulle också genom undervisningen få flera möjligheter att pröva sina ställningstaganden i mötet med andra uppfattningar och stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor. I det här området kom alltså samhällskunskap och religion att ingå.

När jag planerar arbetsområden slås jag alltid av allt material och alla resurser som finns att tillgå. Dessutom är min länksamling till vidden och bredden överfull. Så när jag har bestämt mål och syfte går mycket tid till att sovra i material. Den här gången tog jag min utgångspunkt i Levande Historias material "HBTQ, normer och makt". I januari var jag i Skövde på en intressant utbildning om att motverka främlingsfientlighet och intolerans som Levande historia och Skolverket arrangerade, det gav mig inspiration till metoder.

Klicka här för att komma till materialet

Genomgående i det här arbetsområdet har det varit viktigt att eleverna får möta sina klasskamraters syn på olika saker och att det ska ges rikliga möjligheter att förhandla och omförhandla sina föreställningar. Detta har främst skett genom smågruppssamtal för att sedan mynna ut i en skriftlig reflektionsuppgift som utgör bedömningsunderlag. Men innan den skriftliga bedömningsuppgiften har alltså eleverna fått rikliga möjligheter att öva, höra andras uppfattningar och erfarenheter, samt utveckla sina egna tankar.

Upplägget

Del 1: Vad är identitet och vad påverkar en människas identitet?

I den här delen utgick vi från lärobokstext och arbetade med lässtrategier. Jag beskriver detta upplägg här.

Del 2: Vem är jag?

Eleverna fick börja med att vika ett A4-papper på mitten och rita sig själva i mitten på den vikta linjen som en streckgubbe eller på ett annat sätt. Det viktiga var att självporträttet skulle finnas på båda halvorna. (Jag vill inte lägga upp en elevbild här, då jag inte fått elevernas tillåtelse och det är ganska personliga bilder). På ena halvan skulle de rita, skriva eller göra symboler för hur deras bild av sig själva ser ut. På den andra halvan skulle de göra bilder, symboler eller text om hur de tror att andra uppfattar dem. 

Därefter fick de sitta i grupper om 4 och berätta det de ville om sina bilder - sin egen bild och andras bild. Efter det fick de diskutera frågorna:

• Hur stor skillnad tycker du att det är mellan din egen och andras bild av dig själv? Vad beror skillnaderna på tror du?
• Finns det dagar då skillnaden mellan bilderna är extra stor eller liten jämfört med andra dagar? Vilka dagar är det och vad beror det på?
• Är skillnaden mellan den egna bilden och andras bild av sig själv större i vissa åldrar och mindre i andra åldrar, tror du? Förklara.

Utifrån dessa frågor fick de sedan skriva en individuell resonerande text.

Del 3: Personporträtt

I par fick eleverna med lottens hjälp en person de skulle göra ett personporträtt på. Arbetet skulle dels mynna ut i ett skrivet porträtt som tillsammans med en bild på personen pryder mitt SO-klassrum och dels fick de presentera personen i halvklass, där vi även hade ett samtal om vad som påverkar en människas handlingar och val i livet.

Här kommer du till hela uppgiftsbeskrivningen

Del 4: Papperskorgen

I halvklass genomförde vi en övning som kallas papperskorgen som finns på Levande historia. 

Efter att vi gjort övningen satt vi ned och pratade om vad det är som gör att vissa människor befinner sig långt fram och varför vissa oftast slipper hinder i livet, medan andra möts av många hinder. 

Efter detta fick de skriva en reflektion med utgångspunkt i frågan: Vilka hinder tror eller vet du att det finns runt dig som påverkar vissa människor att få en bra framtid, jobb, pengar, makt, status, inflytande?

Del 5: PK-mannen

Eleverna delades in i grupper och tilldelades en film ur PK-mannen med tillhörande arbetsblad. Det finns 6 olika avsnitt som belyser olika normer. Du hittar dem här. Till varje avsnitt finns ett arbetsblad med frågor, dessa diskuterade gruppen efter att ha sett filmen. Varje grupp fick sedan redogöra för vad filmen handlade om, vilken norm som belystes och en sammanfattning av vad de diskuterat.

Såhär står det om PK-mannen på UR Skola:s hemsida!

Del 6: Lådan

Vi gjorde övningen "Vem får plats i lådan" och "Utanför lådan" som du hittar här.

Den utgick från filmen Maskulinitetsnormer från Machofabriken. Eleverna fick i sina grupper (4/grupp) bestämma sig för en person som anses ha hög status enligt stereotyper och ideal. De fick en låda och fick skriva upp egenskaper och kännetecken som den här personen bör ha för att leva upp till idealet. Dessa skrevs på post-it-lappar som fästes på lådan.

De fick sedan diskutera:

• Kan de flesta passa in i lådan eller känns den för trång?
• Finns det lappar som säger emot varandra?
• Kan någon orka leva ett liv i en sån här låda?
• Hur kan vi hjälpa varandra att gå utanför lådan?

Avslutningsvis fick de skriva en individuell reflektion.

Länk till uppgiften finns här.

Jag använder mig alltid av startuppgifter. Det finns en instruktion på tavlan, oftast en fråga där eleverna skriver i sina loggböcker, men ibland står där en annan uppgift. Oftast knyter det an till det vi arbetar med. Inom detta område har det varit lätt och intressant att komma på startuppgifter/loggboksfrågor. En uppgift som gav bra diskussioner var den här:

Den dök upp på Facebook och efter att eleverna skrivit sitt svar i Classrooms frågefunktion, så gick vi in och tittade på kommentarerna och fick intressanta diskussioner om dels vilka reaktioner som förekommer, men också hur snabbt saker sprids och delas, hur man uttrycker sig på nätet, näthat mm.

Ett mycket viktigt och givande arbetsområde. Nu väntar bedömning. På min skola använder vi Unikum och bedömning och feedback kommer ges där. När jag planerar ett arbetsområde är det ju viktigt att tänka redan i början på bedömningen och jag brukar därför efter att syfte bestämts titta på målen som finns i kunskapskraven - vad ska jag bedöma och hur kommer detta att ske. Det är viktigt att jag inledningsvis vet vad som ska bedömas, för att jag under arbetsområdets gång ska kunna ge formativ bedömning. Den här gången har jag för mig själv gjort den här mallen. Jag kommer också att bedöma detta under ett parasoll på Cypern, då en veckas semester väntar, då är det bra att ha saker på papper. Så får det föras in digitalt i efterhand.

Hela dokumentet hittar du här.

Samling av metoder, strategier, aktiviteter före/under/efter läsning

I förra inlägget (Läsning, läromedel och digitalisering) reflekterade jag över vikten av att skapa lust och engagemang för att eleverna ska ta sig an text och att jag då och då uppenbarligen misslyckas med det och behöver påminnas.

I vår Läslyftsgrupp hamnade vi också i en diskussion om varför eleverna ens behöver läsa text. Min syn på det är att det är i texten eleverna möter språket - ett språk som de behöver för att själva kunna producera texter, men också för att kunna tänka. Det är i texterna de möter ämnesinnehållet både på bredden och djupet.

Ibland lyckas jag väcka mina elevers lust och engagemang kring läsningen. Detta väcks när vi arbetar med texten före, under och efter läsningen. Jag delar ett dokument nedan där jag har samlat de metoder och strategier som jag brukar använda. Generellt vill jag understryka:

• Packa upp texten och låt eleverna få en förförståelse för innehållet. 
• Tydliggör syftet med läsningen. Genom att veta varför man ska läsa texten kan man också avgöra på vilket sätt man ska läsa den.
• Modellera - visa hur du gör när du använder olika metoder eller strategier.
• Aktivera alla elever. En bra form för detta är EPA (enskilt-par-alla) och när man kommer till ALLA, variera vem som får ordet, så att det inte alltid är samma elever.
• Variera formerna - man kan göra det analoga på olika sätt, liksom det digitala. Det finns också ett värde i att upprepa och göra samma flera gånger, för att eleverna ska lära sig en strategi.
• Att undervisa i strategier och metoder syftar till att eleverna på egen hand ska kunna använda sig av dessa - därför krävs träning och modellring. 

Ingen av nedanstående metoder och strategier har jag kommit på helt själv, några har jag dock gjort om ganska mycket, så de nästan kan sägas vara "mina egna". Jag har dock testat allihop vid ett flertal gånger och därför vill jag samla ihop dem och rekommendera dem till er. 

Flera av metoderna, strategierna eller aktiviteterna kommer från eller har inspirerats från:

Jenny Edvardssons blogg

Anne-Marie Körling

"Språkutvecklande SO-undervisning" av Bjerregaard & Kindenberg

Läslyftets moduler "Samtal om text" & "Främja elevers lärande i SO"

"Stärk språket, stärk lärandet" av Gibbons

Här hittar du bilderna som PDF!

Förutom dessa finns det mer omfattande metoder som jag kommer ta upp senare, dessa är Reciprocal Teaching, Reading to learn och Questioning the Auther. 

Läsning, läromedel och digitalisering

Innan jag nattade min 4-åring igår hade vi läst i drygt 45 minuter. "Bara en bok till", bad hon med den lenaste rösten. Vi hann avklara två Mamma Mu och en Pettson.

En av gårdagskvällens läsupplevelser

Med samma lust och engagemang öppnar inte mina elever läroböckerna. Snarare gör de allt de kan för att undvika bokhyllan eller den digitala boken för att istället googla.

Under den senaste veckan har jag deltagit i flera diskussioner om läsning och läromedel. Efter att vi inom ramen för Läslyftet har analyserat läromedelstext har vi kommit fram till att det finns en hel del mer att önska av det grundläromedel i SO som vi använder på vår skola.

Jag har också vid ett flertal tillfällen den senaste tiden fått frågan från föräldrar varför eleverna inte får med sig läroböcker hem.

Vilken roll har egentligen läromedel i vår digitala tid? Jag ser det som väldigt positivt att vi har en så bred tillgång till material genom de digitala resurserna. Vi kan ställa olika material mot varandra och vi har möjlighet att göra ett urval utifrån elevgruppen, arbetsområdet och inte minst mot det mål och syfte vår undervisning har. Vi har därför större möjligheter att anpassa vår undervisning.

Jag är dock inte läromedelsfri. Jag har en klassuppsättning av två olika läromedel i samtliga SO-ämnen. Jag ser dessa som ett grundläromedel som skapar trygghet och ordning för eleverna. Där finns en disposition och ordning de känner igen (för att vi har pratat om det och medvetet arbetat med att lära känna våra läromedel). Där finns en källa de kan använda för att ställa mot en annan källa. Ett grundläromedel är också viktigt i en tid av mycket obehörig personal, även om det inte är ett önskvärt eller ens ett acceptabelt läge, så är det ändå en verklighet och vi behöver anpassa oss till den verkligheten. Därför behöver vi ställa höga krav på det grundläromedel vi bestämmer oss för att ha på skolorna.

Jag ser dock inte att grundläromedlet behöver ges i ett exemplar till varje elev, vilket många föräldrar efterfrågar. Att skicka hem en bok som eleven blir ensam och utelämnad till ligger inte i linje med språkutvecklande arbetssätt. Jag tänker att vi ska arbeta med texter och begrepp med hög kvalité på lektionstid. Vi ska läsa tillsammans, vi ska ha textsamtal, vi ska klargöra otydligheter och vi ska bredda och fördjupa ämneskunskaperna, genom att systematiskt och strukturerat arbeta med texter och vi ska ge eleverna lässtrategier.
Jag möter också föräldrar som ifrågasätter användandet av digitala texter och att så mycket av skolarbetet sker digitalt. Här tänker jag att det ena inte får utesluta det andra och att en sund variation är viktigt. Vi vet t.ex. att muskelminnet som arbetar när man antecknar för hand är viktigt för att minnas. Samtidigt erbjuder de digitala anteckningsalternativen andra fördelar. Våra elevers framtid kommer inte bli mindre digital och vi behöver rusta dem för den framtid de kommer möta och de krav som den kommer att ställa på dem. Som politiker på samtliga nivåer får man t.ex. alla handlingar digitalt och så kommer det bli inom fler områden i framtiden, därför är det viktigt att ha utvecklat förmågan att kunna ta till sig digital text. Rätt medel vid rätt tillfälle och variation är mina ledstjärnor i detta.
Vi ska också ta hänsyn till att den svenska skolan är oerhört digital i jämförelse med skolor i många av de länder där de flesta av våra nyanlända elever kommer ifrån. Här måste vi på ett bra sätt se till att de inte slås ut, på grund av deras digitala ovana.

Jag började inlägget med att jämföra min 4-årings boklust med mina högstadieelevers snarare bokskygghet. Här måste min undervisning utvecklas för att eleverna ska nå den breda och djupa ämneskunskapen som förmedlas i breda och djupa texter, istället för att söka de korta och enkla svaren genom google-sökningar. Det handlar om hur jag ställer frågan så att läsningen blir meningsfull. Men framför allt behöver de ledas in i texten: förklara vad texten handlar om, förklara syftet med läsningen och ha samtal före, under och efter läsning. Det kräver träning och tid, därför är det viktigt att vi alla hjälps åt. Vi får inte rygga tillbaka, undvika läsning eller förenkla - det behöver jag då och då påminnas om.

Motivationshöjare

Det här inlägget har inte direkt så mycket med språkutvecklande arbetssätt att göra. Som jag har nämnt i ett tidigare inlägg har vi i skolan flera uppdrag och det ena utesluter inte det andra, utan snarare tvärtom. Den bästa undervisningen är när flera olika arbetsätt samverkar och blir en förutsättning för varandra.

Att komma utanför klassrummet eller ta in verkligheten till klassrummet är en ambition jag alltid har i min undervisning. Det är inte alltid så lätt och ofta faller det på schema, bussar eller organisation. Men den här terminen har jag fått till två riktigt bra aktiviteter som knyter an undervisningen till verkligheten utanför och som breddar och fördjupar.

Jag är klassföreståndare i en 7:a. På vår skola ingår vi i ett projekt som heter Trampolinen. Det innebär att varje klass har ett fadderföretag knutet till sig. Företaget och klassen följer sedan varandra och har ett utbyte sinsemellan under högstadietiden. Det avslutas med att klassen i åk 9 får göra ett case eller fördjupa sig i en fråga som klassen och företaget valt ut tillsammans.
Min klass har Uddevalla hamnterminal som fadderföretag. Vi fick inledningsvis en jättefin introduktion av företaget och hamnen genom ett studiebesök. När vi i början av den här terminen läste om kartor och longitud och latitud passade det bra att kontakta företaget. Deras VD (före detta sjökapten) och marknadschef kom ut och besökte oss. De hade med sig ett fraktfartyg (i miniatyr som ändå var drygt en meter långt), sjökort och olika navigationsverktyg. De pratade navigation förr och nu och i framtiden. Eleverna fick testa att ta ut kurser och det bjöds på tävling. De kunskaper eleverna skulle utveckla fördjupades.

På studiebesök i septembers 2016

Marknads- och speditionschef Dag Paulsson berättar om framtidens utmaningar.

Klassrumsbesök i januari 2017. Med sig hade Uddevalla hamnterminal bland annat ett fraktfartyg i miniatyr.

VD Ulf Stenberg är f.d sjökapten och berättade om olika navigationsverktyg

Eleverna fick testa att ta ut en kurs.

En sextant

Ett annat exempel är när vi i historieundervisningen arbetade med källkritik i åk 9. Vi har bland annat arbetat med uppgifter från Skolverkets bedömningsportal. På Bohusläns museum erbjuds skollektioner om historiska källor, vilket jag nappade på. Så under en eftermiddag fick eleverna komma "bakom kulisserna". De fick läsa, känna, se och lyssna till olika historiska källor och fundera på hur dessa skulle kunna användas. Att läsa kärleksbrev mellan Karl och Elin från 1800-talet och fundera på vilka slutsatser och kunskaper man kan nå av dessa, är helt klart väldigt givande och häftigt. Att få känna och klämma på arkeologiskt material från en utgrävning i närheten skapar såklart frågor och ökar intresset. Kunskaperna breddas och fördjupas.
För er som finns i Uddevallatrakten kan jag verkligen rekommendera att boka in en skollektion på museet.

Flintasten från utgrävning i närheten

I arkivet får eleverna titta på ett köpebrev från Orust år 1454

Arbeta med texter i SO

Det är viktigt att vi ämneslärare är medvetna om och har fördjupat oss i vilka texttyper som är centrala i våra ämnen. SO är ett "texttungt" ämne och de fyra SO-ämnenas texter är av ganska olika karaktär. För att vi ska bli medvetna om vilka utmaningar eleverna kan ställas inför i mötet med de texter vi valt ut, behöver vi göra analyser av våra läromedelstexter.

Exempel på vad man kan titta på vid en analys:

1. Vad är syftet med texten?
2. Hur uppnår texten sitt syfte?
3. Vilken eller vilka texttyper kan texten representera? (På s. 86-87 i Skolverkets skrift "Greppa språket" kan man läsa med om olika texttyper/genrer och vad som är typiskt för dem)
4. Vad i texten är typiskt för texttypen?
5. Vilka språkliga särdrag har texten?
1. Vilka ord förekommer (allmänna akademiska eller ämnesspecifika, konkreta/abstrakta, långa ord, sammansatta ord, metaforer, nominaliseringar)? 
2. Hur ser relationen mellan de olika orden ut? Över-/underordningar, generaliseringar, inferenser?
3. Hur fungerar bilder, kartor, diagram, modeller, faktarutor mm? Underlättar de förståelsen av texten? Bildens storlek och placering? Finns det bildtext och innehåller den samma information i texten?
4. Finns det ord med olika betydelser i olika ämnen?
5. Hur fungerar rubriker och underrubriker?

Tips på vidare läsning: Lotta Olvegårds avhandling "Herravälde. Är det bara killar eller? Andraspråksläsare möter lärobokstexter i historia för gymnasieskolan"

Det är också viktigt att eleverna förstår syftet med läsningen och texten - vad vill texten ge mig som läsare? Då kan man "packa upp texten" tillsammans med eleverna och tillsammans diskutera syfte, rubriker, bilder, ordval med mera.

I veckan påbörjade jag ett arbetsområde om identitet, normer och media i samhällskunskap och religion i åk 8. Det är en klass på 30 elever och det skapar väldigt liten delaktighet att enbart packa upp texten i helklass. Istället valde jag att kortfattat introducera texten, de fick ut texten och vi diskutera kort vad syftet med texten är, vilken texttyp det kan tänkas vara och vad som kännetecknar den texttypen.
Jag delade sedan in klassen i 6 grupper. De fick dela upp texten mellan sig och varje elev tog ett par underrubriker med tillhörande brödtext var. Huvudfrågan som de skulle ha i bakhuvudet under läsningen var: "Vad påverkar en människas identitet?"
När var och en hade läst sitt textstycke gick de in i sin grupps gemensamma tankekarta via MINDMUP som är ett fantastiskt verktyg för tankekartor som dessutom kan kopplas till google (vi är en GAFE-skola). De utgick från huvudfrågan och via bubblor besvarade den utifrån sin text. De kunde också om de ville tydliggöra, utveckla eller exemplifiera det kompisarna skrivit.

När de var färdiga med tankekartan skulle de försöka samtala och sammanfatta vad som kan påverka identiteten, utifrån det de fått ned i kartan. De skulle också diskutera de ämnesspecifika begreppen som förekommer, de frågade varandra om vad olika saker betydde (eftersom de var experter på delar av texten), de diskuterade bilder och rubriker.

Ett enkelt sätt att medvetandegöra syftet med läsningen av en text och att bearbeta innehållet i den. Genom att diskutera bilder, rubriker och ord och även varför just dessa bilder, rubriker och ord valts ut så fördjupas förståelsen av textens innehåll. Det gör ju inget att eleverna i en snabbutvärdering efteråt uttryckte att det dessutom var ett kul sätt att jobba på.

Digitalt tidslinjeverktyg

Jag tycker det är viktigt att visualisera. Det gör att eleverna kan få en helhetsuppfattning och kan se ett sammanhang. Ibland är det lämpligare att visualisera analogt, men ibland blir det så mycket bättre och snyggare att göra det digitalt.
I historia är det lämpligt att göra tidslinjer för att se ett sammanhang eller för att studera en utvecklingslinje. Det kan också vara lämpligt att göra en tidslinje som man utgår ifrån vid resonemang om aktör-struktur eller kontinuitet-förändring.

I åk 7 har vi läst om de abrahamitiska religionernas utveckling, i syfte att tydliggöra dess gemensamma rötter som även ligger till grund för de likheter som finns mellan religionerna. Men även för att bättre förstå religionernas tro, lära, urkunder, högtider och förgreningar.

Utifrån arbetsområdet (som jag skrivit om tidigare här på bloggen) fick eleverna parvis göra en tidslinje med de händelser som de tyckte hade en stor betydelse för respektive religions fortsatta utveckling (ca 10 händelser). Vi använde det digitala verktyget Read Write Think. Här kan eleverna enkelt lägga till bilder, flytta händelser och även göra längre beskrivningar, som sedan i slutprodukten läggs som en fint uppspaltad bilaga. Slutprodukten blir riktigt schysst. (Kan även tillägga att här finns ett verktyg för att göra digitala VENN-diagram)

Ett annat verktyg är Tiki Toki som gör riktigt fina tidslinjer där man kan lägga in både videoklipp och bilder. Mycket visuellt, men inget att skriva ut och hänga upp på väggen. Däremot gör verktyget riktigt häftiga tidslinjer som kan användas vid redovisningar.

Vad är språkutvecklande SO-undervisning för något?

Det kan kännas som att vi springer efter många bollar i svensk skola: formativ bedömning, IKT, entreprenöriellt lärande, ämnesövergripande med flera. Och nu SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT. Uppdraget kan ibland känns övermäktigt och många av våra skolor har nog med delar av ovanstående i sina utvecklingssområden. Jag ska här försöka reda ut vad språkutvecklande arbetssätt kan vara för något och varför det också är en boll vi måste springa på. Det här är inte "ännu en grej" vi ska göra eller något isolerat fenomen. Utan precis som formativ bedömning, IKT, entreprenöriellt lärande och ämnesövergripande arbetssätt så ska det språkutvecklande arbetssättet vara en naturlig del i planering, genomförande och bedömning av vår undervisning.

Jag läste kurser inom svenska som andraspråk under 2007-2008 och mötte då det språkutvecklande perspektivet och vikten av att detta ingår i alla skolans ämnen. Precis som vi kan läsa i LGR 11 hänger språk och lärande ihop. Eleverna behöver få språklig stöttning och språkliga strategier för att kunna tillgodogöra sig ämnesinnehållet. Precis som en kollega sa på vår handledningsträff i Läslyftet:

"Stöttning är ingenting som ska sättas in i efterhand när man man märker att en elev inte når målen, utan stöttningen ska finnas med från början. Som en byggnadsställning, där man plockar bort stödet efterhand."

När jag läste svenska som andraspråk kom jag jag i kontakt med Pauline Gibbons forskning. I boken "Stärk språket, stärk lärandet" finns konkreta modeller för hur man kan arbeta både språk- och kunskapsutvecklande i alla skolans ämnen.

I Skolverkets forskningsöversikt "Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet" ges också verktyg och arbetssätt som är värdefulla. Det är en liten kraftfull bok, som också inspirerar till vidare läsning.

Min främsta utgångspunkt i det jag testar och inspireras av, är boken "Språkutvecklande SO-undervisning - strategier och metoder för högstadiet". En mycket handfast bok med tydliga exempel, som samtidigt är kopplad till forskningen. Boken beskriver också tydligt vad språkutvecklande undervisning handlar om, författarna Bjerregaard och Kindenberg förklarar:

1. Höga förväntningar: eleverna ska utveckla högre tankemässiga förmågor såsom att argumentera, analysera, reflektera, resonera och vara källkritisk. Då krävs det att eleverna gör något mer med det centrala innehållet. För att nå E räcker det inte att eleverna kan memorera fakta. 
2. Stöttning: för att eleverna ska kunna utveckla förmågorna behöver vi ge eleverna strategier som sätter fokus på hur de ska kunna lösa liknande uppgifter i framtiden. Att modellera strategierna är ett exempel på stöttning. Stöttning är alltså inte hjälp för stunden, utan är mer framåtsyftande. 
3. Alignment: Det ska vara tydligt för eleverna vad målet med arbetsområdet är och på vilket sätt jag som lärare kommer bedöma om eleverna nått målet. Undervisningen ska därmed ta upp det som eleverna behöver kunna för att nå dit. Alignment innebär därför en samstämmighet mellan målet - undervisningen - bedömningen.
4. Språkliga mål: Vi behöver synliggöra språket i våra ämnen. Språket är utmaningen och nyckeln för att lyckas. Genom att formulera språkliga mål kan man synliggöra det språk som förmågorna, det centrala innehållet och kunskapskraven kräver.  
5. Förkunskaper: dessa är krokarna som man hänger upp ny kunskap på. Genom att synliggöra elevernas förkunskaper vet vi vad de redan vet och förstår, vi kan se deras kunskapsluckor och missförstånd - det som kan ligga i vägen för en djupare förståelse. Häri ligger också de språkliga förkunskaperna och att ta eleverna från vardagsspråk, till skolspråk och ämnesspecifikt språk. 
6. Interaktion: I Lgr11 förekommer ordet resonemang i samtliga kursplaner. Lärandet sker således genom att eleverna interagerar med varandra, det handlar om att tala och göra, så att undervisningens innehåll blir meningsskapande för eleven. Jag kommer exemplifiera hur jag utför detta i mitt klassrum. 

Under vårterminen kommer jag att handleda två moduler i Läslyftet. "Främja elevers lärande i NO-ämnen" och "Främja elevers lärande i SO-ämnen". Jag kommer garanterat skriva om våra framgångar och mina fallgropar och hoppas få fördjupade kunskaper och nya metoder att testa. Modulerna är riktigt bra och gå gärna i på Läs- och skrivportalen och titta på SO-modulen.

Begreppskartor

Jag handleder en grupp i Läslyftet som läser modulerna "Främja elevernas lärande i NO-ämnena" och "Främja elevernas lärande i SO-ämnena". Vi har nu kommit fram till del 3 som handlar om ordförråd och begreppsutveckling. Både NO- och SO-ämnena är begreppstäta. Vi lägger dock mycket tid på att förklara och "översätta" de ämnesspecifika orden och det är inte svårt för eleverna att lista ut vilka dessa ord är och att de är viktiga. Vi lärare tar däremot ofta de allmänna, ofta abstrakta och akademiska orden, för givna. De där sambandsorden är dock mycket viktiga. Målet är ju att eleverna ska kunna hantera och använda de ämnesspecifika begreppen på ett självständigt sätt och kunna föra ett resonemang. Då behöver de kunna koppla olika begrepp till varandra och för att kunna göra detta behövs sambandsorden för att det ska bli ett tydligt sammanhang och struktur i resonemangen.

Martin Stolare har skrivit artikeln till del 3 och menar: "Det kan finnas risker med att ge eleverna färdiga begreppsdefinitioner i undervisningen, exempelvis genom att läraren först muntligt deklarerar ett begrepp och sedan skriver på tavlan 'Med demokrati menas…'. Risken är då dels att eleverna mekaniskt lär sig lärarens definition, dels att den befinner sig långt från deras egen livsvärld, vilket försvårar elevernas meningsskapande." Vidare skriver Stolare: "Begreppsutveckling kan ske när eleverna arbetar tillsammans och där läraren bidrar med stöttning i processen. /---/ För att elevernas tänkande ska kunna utvecklas är det viktigt att man som lärare konstruerar uppgifter där eleverna lockas att - på ett för dem meningsskapande sätt - kombinera sakbegrepp och tankebegrepp, vilket kan resultera i självständigt byggda resonemang”.

Hur kan man då konstruera uppgifter där eleverna får möjlighet att vidga sitt ordförråd med såväl sambandsord, abstrakta, skriftspråkliga och "akademiska" ord ochsamtidigt utveckla förståelsen och därmed kunna använda de ämnesspecifika begreppen?

Inom ramen för Läslyftet ska ska man till varje del planera en undervisningsaktivitet. Den här gången planerade min handledningsgrupp att eleverna skulle konstruera en begreppskarta. Det finns två ingångar till den:

1. Utifrån en genomgång eller en text skriver läraren ner ämnesspecifika begrepp på smålappar, eller på tavlan (som eleverna får skriva av på smålappar)
2. Eleverna plockar själva ut de ämnesspecifika begreppen utifrån en text, film, genomgång.

När begreppen finns nedskrivna på smålappar ska eleverna i par eller smågrupper arrangera begreppen på ett större pappersark så att ett sammanhang av begreppen skapas. De drar pilar mellan begreppen och där skriver de ut sambandsord eller en förklarande text som visar hur begreppen hänger samman. Man kan då läsa en fullt förståelig mening från bubbla genom pil till nästa bubbla.

Även Bjerregaard & Kindenberg skriver om begreppskartor i "Språkutvecklande SO-undervisning" och deras exempel ser ut såhär:

Begreppskartan ger en tydlig uppfattning om relationen mellan begreppen och sambandsorden och de små förklaringarna visar hur begreppen hänger samman och de skapar ett sammanhang.

Förra veckan höll jag på med från förslag till lag i åk 8. Vi har tillsammans gått igenom beslutsprocessen och eleverna har arbetat med läroboken och material från riksdagen. Området omfattar många begrepp, så även denna del av arbetsområdet. För att verkligen förstå hur sambandet inom den här strukturen ser ut, lät jag de i par göra en begreppskarta.

1. Jag gav dem orden: RIKSDAG, REGERING, PROPOSITION, MOTION, UTSKOTT, PARTIGRUPP, BETÄNKANDE, RIKSDAGSSKRIVELSE, VOTERING, RIKSDAGSLEDAMÖTER, DEBATT, LAG
2. Eleverna skrev av begreppen ovan som jag skrivit på tavlan. 
   
3. De skrev en kort förklaring av begreppen på baksidan av lappen.
4. De arrangerade sedan begreppen på ett större papper. 
   
5. De drog pilar mellan begreppen. 
   
6. Slutligen skrev de förklaringar eller sambandsord vid pilarna. 
   
7. De redogjorde sedan för sina begreppskartor för andra par och ett par redogjorde för sin karta vid tavlan. Vi fick då också en möjlighet att  prata om vilka andra ord man skulle kunna använda i förklaringspilarna för att språket skulle bli mer varierat, "skickas till" användes mycket frekvent.
   

Detta är kanske inte en begreppskarta såsom den beskrivs i "Språkutvecklande SO-undervisning" eller i Läslyftets material. Men målet och syftet är detsamma - att främja ordförråd och begreppsutveckling, för att eleven självständigt ska kunna använda begreppen för att kunna föra ett resonemang eller visa på ett samband. En av provuppgifterna blev sedan "Det ska införas en ny lag, förklara hur det går till från förslag till beslut" - resultatet från just den provuppgiften visar på att ett lärande har skett och att eleverna självständigt kan använda dessa begrepp för att visa ett samband. 

Ett språkutvecklande upplägg till arbetsområdet "Industriella revolutionen"

Språkutvecklande undervisning handlar bland annat om att det ska råda en samstämmighet mellan målet, undervisningen och bedömningsuppgiften. En baklängesplanering är därför nödvändig. Jag börjar alltid med målen - vilka kunskaper ska eleven utveckla? Därefter funderar jag på hur jag ska bedöma de kunskaper eleven ska ha utvecklat och gör en bedömningsuppgift och utifrån mål och bedömningsuppgift planerar jag vad undervisningen ska innehålla.

Detta upplägg gjorde jag i årskurs 8 i en klass på 30 elever.

Målen

1. Förmågor och kunskapskrav i historia som kommer att bedömas:
1. Eleven har /-/ kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra /-/ underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
2. Språkliga mål
1. Förstår och kan använda sakbegrepp (ämnesspecifika ord) som t.ex. revolution, triangelhandel, råvaror, kapital, urbanisering, skifte, teg, arbetskraft m.fl.
2. Kan strukturera resonemanget och därmed använda tankebegrepp som orsak-konsekvens och olika dimensioner på dessa (sociala, politiska, ekonomiska).
3. Använder och utvecklar ett skolspråk som t.ex. sambandsord.

Konkretiseringen av ovanstående mål sker formativt och ges vid flera tillfällen under undervisningens gång, t.ex. vad ett underbyggt resonemang är och hur det kan uttryckas på olika nivåer. 

Undervisningen

Jag redogör här för undervisningens innehåll som tog cirka 4 lektioner (90 min) 

1. För att synliggöra elevernas förkunskaper och deras kontext hade jag placerat bänkarna i öar i klassrummet. På varje ö låg en rubrik: triangelhandeln, jordbruket förändras, arbetskraft, uppfinningar, transport, urbanisering. När jag mötte eleverna i dörren fick de en laminerad bild och skulle försöka hitta till rätt ö. Vad föreställer bilden? Finns det något du känner igen? De fick samtala med varandra och hjälpa varandra, de fick vägledning och stöttning av mig. 

   

   Samtliga bilder hittar du här.

2. När alla hittat till sin ö var de 4-5 elever per grupp. De fick ett utdrag ur läroboken som handlade om deras bild eller den tid/händelse som bilden kan kopplas till. De fick läsa utdraget tillsammans i grupperna och sammanfatta vad bilden visar samt på vilket sätt detta leder till den industriella revolutionen.
3. Dags för nya grupper med en representant från varje ö. I den nya gruppen fick var och en redogöra för sin bild och på vilket sätt detta leder till den industriella revolutionen. Var och en fick i uppgift att lyssna noga och skriva ned stödord för att komma ihåg vad kompisen sagt. Därefter fick de reda på att de skulle byta bilder med varandra och i en ny grupp få redogöra för sin nya bild. Innan bytet hjälpte de varandra att sammanfatta igen.
4. Ny grupp, ny redogörelse och byta bilder igen. Detta upprepades ytterligare en gång. Så totalt hade varje elev fått redogöra för tre olika bilder. Och dessutom hade varje elev fått möjligheten att lyssna till samma huvudrubrik tre gånger men av olika personer. I den sista gruppen fick eleverna fundera på hur bilderna från de sex olika huvudrubrikerna hänger ihop - finns det ett samband? Kan man sätta de i en sambandskedja A leder till B som påverkar C... Här fick de i grupp använda sambandsord. 
5. För att skapa en struktur och få ned det muntliga i skrift arbetade vi enligt EPA (enskilt-par-alla) med analysmodellens orsaks-del. Vi strukturerade också orsakerna utifrån sociala, ekonomiska och politiska orsaker. 
   
6. Eleverna blev indelade i par och fick samma bilder som första lektionen, dessa fick de klippa isär och sedan lägga ut på ett stort papper i en sambandskedja och dra pilar mellan bilderna. Bildernas samband blev både vertikala och horisontella. Detta gav givetvis ett rejält tillfälle till samtal. Samtidigt gav det mig stora möjligheter till formativ bedömning. För att utveckla denna del ännu mer, borde bildtext skrivas till varje bild, samt att sambandsord borde skrivas ut vid pilarna (för att få det muntliga att bli skriftligt). Elevernas sambandskedjor blev mycket olika. 
   
   
7. Nu påbörjas arbetet för att eleverna ska kunna få ihop alla delar till ett resonemang. En metod jag testade var att skriva "loopar", som jag inspirerats av från boken "Språkutvecklande SO-undervisning". Det är en kortskrivning kopplat till en och samma frågeställning. Metodens syfte är kanske inte just som jag använde den i detta exempel, men jag väljer ändå att kalla den för loopar. Eleverna fick varsitt dokument där rubriken var "Industriella revolutionen". Alla skrev sedan varje loop samtidigt, där jag inledde respektive loop med en kort förklaring och gav sedan 3-5 min individuellt skrivande per loop. Under tiden eleverna skrev sina loopar, gjorde jag detsamma.

   

   Dokumentet hittar du här.

8. När loppskrivningen var färdig visade jag mina loopar och sedan visade jag hur detta blev ett underlag till att skriva en resonerande text med rubriken "Förklaringar till den industriella revolutionen". Jag modellerade och tillsammans skrev vi ett resonemang. När vår resonerande text var färdig arbetade vi tillsammans med att hitta olika perspektiv: sociala, politiska, ekonomiska och vi markerade alla sambandsord i texten. Vi pratade och exemplifierade vad som utmärkte ett resonemang. Vi pratade om inledning och avslutning. Även här använder jag EPA som metod för samtal.

Bedömningsuppgift

Lektionen efter loppskrivningen och vår modellering fick eleverna skriva en resonerande text. Till sin hjälp hade de en lista med sambandsord (som de sett och använt tidigare). Detta gjorde de under 1 lektion (90 min).

Dokumentet hittar du här.

Denna kommer från boken "Språkutvecklande SO-undervisning" och hittas här.

Jag delar med mig av detta, för med det här området och upplägget blev det så tydligt att ett språkutvecklande arbetsätt leder till ett ökat lärande för alla elever och är viktigt för alla elever, inte bara för de som har svenska som andraspråk eller är nyanlända. Upplägget gav många möjligheter till formativ bedömning och ledde verkligen till ett ökat lärande på både kort och lång sikt. 

Jämförelser, tankekarta, VENN-diagram

Har arbetat med området befolkning och migration i åk 8. Ville att eleverna skulle göra jämförelser mellan migration förr och nu, genom att jämföra orsakerna till emigrationen från Sverige till USA mellan 1850-1920 och orsaker till att människor flyr idag.

Om emigrationen till USA läste vi först en text i läroboken tillsammans. Eleverna fick sedan göra en tankekarta tillsammans i klassen genom programmet "mindump" som är kopplat till google.

Då vi använder GAFE (google apps for education) är detta ett smidigt program att använda då jag som lärare kan lägga upp en tankekarta och sedan dela med eleverna. Inloggning sker genom google-kontot. Samtliga elever kan samtidigt gå in i samma tankekarta och bygga vidare på varandras bubblor. Då jag även ville få till samtal fick eleverna i par gå in i den gemensamma tankekartan och jobba. Resultatet:

Därefter arbetade vi med orsaker till att människor flyr idag och vilka länder människor flyr till (vilket ju inte är Sverige). Vi gjorde en ny tankekarta i "mindump". Resultatet:

Tillsammans hade vi nu bearbetat information och det var dags att göra en jämförelse. Eleverna fick först göra ett VENN-diagram för att få en överblick som de kunde ta sin utgångspunkt ur i den skriftliga jämförelsen de sedan skulle göra. I VENN-diagrammets mitt skriver man sådant som är likheter.

Klicka här för att komma till dokumentet

När det vad dags att börja skriva fick eleverna ett dokument med bra fraser att använda när man skriver jämförelser, vilket också utvecklar deras skolspråk.

Denna har Carmen Winding gjort och det finns flera bra mallar i dokumentet som du kan hämta här.

Händelsekedjor, ämnesspecifika begrepp, smågruppssamtal - de abrahamitiska religionernas historia och utveckling

Det var svårt att sätta rubrik på det här inlägget. Förra läsåret arbetade vi med ett område i årskurs 7 som handlade om de abrahamitiska religionernas historia och utveckling med fokus på att eleverna ska få kunskaper om de tre religionerna, hur religionerna påverkar och påverkas av samhället och samtidigt kunna undersöka en längre historisk utvecklingslinje.

Jag använde några olika språkutvecklande arbetssätt i detta område. Då arbetet tog sin utgångspunkt i en kronologisk utvecklingslinje läste vi först en längre text gemensamt. Jag hade själv satt ihop texten utifrån lärobokens texter om de olika religionernas utveckling. Vi tränade på sammanfattningar enligt EPA (Enskild-Par-Alla). Lektionen efter hade jag klippt isär texten och i par fick eleverna försöka sätta ihop den igen. Då tvingades de in i texten igen och tvingades att förstå textens innehåll.

Eleverna fick också ämnesrelaterade begrepp som de skulle sätta ihop i en händelsekedja. Begreppen kunde också sorteras eller kategoriseras under varandra. Så de begreppen som hörde till en särskild händelse kunde placeras under varandra. Det blev således både en vertikal och horisontell utvecklingslinje.

Att samtala i par eller i smågrupper är så värdefullt för elevernas lärande. De får sätta ord på sin kunskap, de får lyssna in klasskompisarnas perspektiv och tolkningar och därigenom pröva och ompröva.

(Och jag ursäktar att klippen är av låg kvalité och väldigt suddiga, men du får en hint om hur samtalen gick i alla fall)

Analysmodeller som stöd för att utveckla resonemang

Jag använder ofta analysmodeller som eleverna kan fylla i på papper eller digitalt. Detta kan göras enskilt, i grupp eller i helklass. Analysmodellen kan användas på många olika sätt (se mitt tidigare inlägg om ordmoln).

Syftet med analysmodellen är att eleverna får möjlighet att sortera information, vilket sedan ger dem en möjlighet att få en bra överblick även om det kan vara ganska komplexa fenomen eller frågor. När eleven sedan ska skriva ett resonemang fungerar analysmodellen som stöd och ger eleven en tydlig struktur och en röd tråd i texten. Eleverna bygger dessutom upp ett skolspråk genom att de behöver använda viktiga sambandsord för att få ihop sin text. En överskådlig bild av sambandsorden kan man hitta här som utgår från Wikstens & Kindenbergs bok "Språkutvecklande SO-undervisning".

Analysmodellerna kan utvecklas i det oändliga och det finns en tydlig progression. I åk 7 kanske man endast talar om orsaker - konsekvenser och möjligen åtgärder. För att i åk 8 bygga ut modellen till att tala om "åtgärder som tar bort orsaker" och "åtgärder som mildrar konsekvenserna". Man kanske också lägger in olika nivåer: individ, grupp, samhälle. I åk 9 kanske man även lägger in olika perspektiv för att se samband mellan samhällsstrukturerna: politiska, sociala, ekonomiska m.fl.

När eleverna ska skriva resonemang så modellerar jag tillsammans med klassen, det vill säga vi skriver ett resonemang tillsammans. Då tar jag en punkt från orsaker, förklarar i text med lämpliga sambandsord hur det leder till det aktuella fenomenet och vilken konsekvens detta får. För att sedan avsluta med vilken åtgärd som kan vara lämplig. Detta i kombination med användningen av analysmodellen har skapat utvecklade och till och med välutvecklade resonemang från mina elever, det har verkligen hjälp dem i deras egna skrivande.

Denna analysmodell använder jag framför allt i historia. Här kan man också ändra frågorna beroende på vilken händelse som ska analyseras.

Ett enkelt samband

Ett mer utvecklat samband

Ett välutvecklat samband

Ett välutvecklat samband på flera nivåer

Ett komplext och välutvecklat samband

En pdf med samtliga analysmodeller som jag visat finns här.