Samarbetstankekarta utifrån begreppet Revolution

I åk 8 ska vi nu starta upp ett arbetsområde om 1700-talets revolutioner. Målen med arbetsområdet är att eleverna ska kunna förklara bakgrunden till den franska och industriella revolutionen samt kunna redogöra för hur människors levnadsvillkor har förändrats i och med dessa revolutioner.

För att kunna bedöma vilka förkunskaper eleverna har med sig i förhållande till målen med arbetsområdet valde jag att göra en samarbetstankekarta som synliggör deras förkunskaper.

Som jag skrivit tidigare arbetar jag med loggböcker. Eleverna fick loggboksfrågan "Skriv ned vad du vet om ordet REVOLUTION".

Därefter fick de sitta i sina studiegrupper (4 elever/grupp). De fick ett A3-papper och skulle tillsammans synliggöra sina tankar kring ordet revolution. De fick några ledfrågor:
- Vad betyder ordet?
- Vad kan orsakerna till revolution vara?
- Vad kan konsekvenserna bli?
- Känner ni till några revolutioner.

Efter ca 15 min fick de byta tankekarta med en annan grupp. De läste först igenom vad den andra gruppen hade skrivit. Sedan fick de möjlighet att bygga vidare på det som stod, ställa mot- eller följdfrågor, markera oklarheter och sätta ut + för ny kunskap de fått av den nya tankekartan.

Därefter gjorde vi en samlad tankekarta i klassen, där många ämnesspecifika begrepp synliggjordes och där vi kom in på revolutioner i både historien men också i närtid. Några generella drag synliggjordes såsom att orsakerna oftast är folkligt uppror.

Som avslutning på lektionen fick var och en skriva ned med max 140 tecken i en mentimeter-undersökning vad de vet om ordet revolution (alltså samma fråga som startfrågan). Det var såklart stor skillnad i svaren på mentimeter jämfört med i loggboken, vilket är häftigt att se. Lärandet synliggjordes för eleverna och vi har tillsammans skapat en bra grund att utgå från vid nästa lektion. Det är också häftigt att se hur kunskap kan skapas tillsammans, där var och en bidrar med en liten del som bildar något större.

Språkresan

Idag har jag varit iväg på Språkresa. Den första resan av totalt tre som arrangeras av Uddevalla kommun under parollen "Alla språk bär till lärande". Kommunens 500 lärare i grundskolan samlades för en heldag för att fortsätta arbetet med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som ett av kommunens övergripande mål. Förra året genomförde vi Läslyftet på högstadiet och kommunen håller nu i och håller ut och ger oss möjlighet att bredda och fördjupa oss. Vi kan nu redan från början planera språkutvecklande lektioner och fortsätta att göra skillnad i våra klassrum. Det är bra att kommunen håller fast vid det arbete som vi påbörjade förra året och att det är här fokus kommer ligga i den kommungemensamma kompetensutvecklingen.

Biljett till språkresan som du kan läsa mer om här!

Dagen innehöll inga föreläsningar, utan fokus låg på det kollegiala lärandet i två olika gruppkonstellationer och med tydliga samtalsmodeller.

Den första gruppen var en tvärgrupp mellan olika ämnen, årskurser och till viss del professioner (elevassistenter, specialpedagoger m.fl). Det var otroligt givande. Jag blir inspirerad av den oerhörda kreativitet som finns hos låg- och mellanstadielärare. Jag blir påmind av vikten att "tända eldar" och utgå från elevens förkunskaper och intressen när jag samtalar med en speciallärare i en liten autismgrupp. Även om våra förutsättningar är så olika, har vi ändå så mycket att lära av varandra och inspireras av. Jag utvecklas när jag tvingas sätta ord på mina erfarenheter och tankar. Jag är nöjd med den prestigelöshet som präglade gruppens samtal - en nödvändighet för att det kollegiala lärandet ska vara fruktbart.

Under eftermiddagen arbetade vi i arbetslagen. Jag är så tacksam för de djupa och meningsfulla samtal vi hade om elevernas lärande på ett väldigt generellt plan, där klasser eller enskilda elever inte upptog någon del av samtalet. Sådana samtal som lätt trängs undan i den vanliga vardagen då "schema, matvakter, skåp, stolar och bord" tar upp utrymmet på arbetslagsmötena. Även kollegorna i min närmsta arbetsvardag har så mycket att ge mig och min undervisning - vi måste bara börja prata om lärande och undervisning.

Arbetslaget arbete skulle mynna ut i ett mål som vi ska arbeta mot under det här läsåret. Utifrån det skulle vi arbeta fram individuella mål. Vårt gemensamma mål blev: "Att synliggöra lärandet för eleverna med hjälp av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt" och det inrymmer såklart formativ bedömning som ju är en del av ett språkutvecklande arbetsätt.

Ja! Jag är definitivt väldigt inspirerad och taggad för ett nytt läsår.  

Nytt läsår

Sommaren lider mot sitt slut och jag har nu börjat göra en grovplanering inför kommande läsår. Jag kommer fortsätta att arbeta med samtliga årskurser på högstadiet i de fyra SO-ämnena. Jag har läst några inspirerande och intressanta böcker i sommar som jag hoppas ska utveckla min undervisning ytterligare.

Såhär i uppstartstider och i planeringsstadiet av ett nytt läsår passar det bra att gå tillbaka och titta på elevutvärderingarna. Jag utvärderar alltid läsåret med mina elever och de får göra en enkät med både flervalssvar och öppna svarsalternativ i Google formulär. Jag kan ju tycka en sak om min undervisning och jag kan ju ha haft en ambition, men om det sedan inte märks hos eleverna är det ju ganska lite värt.

Följande öppna frågor ställdes:

• Vilka typer av uppgifter har varit särskilt bra? Var så tydlig som möjligt och förklara varför de varit bra.
• Vilka typer av uppgifter har varit mindre bra? Var så tydlig som möjligt och förklara varför de inte varit så bra.
• Beskriv med egna ord vad du tycker är bra i SO-undervisningen.
• Beskriv med egna ord vad du tycker behöver förbättras i SO-undervisningen.

Närmare 100 elever i åk 7-9 har svarat, helt anonymt. Som vanligt är det tydligt att det arbetsområde som vi gjorde närmast utvärderingen är det som får mest utrymme. Jag tycker verkligen att det är så värdefullt att få elevernas åsikter och utifrån alla dessa kommentarer forma undervisningen framåt. 

Särskilt glad blir jag att många har hyllat de uppgifter som haft en tydlig språkutvecklande karaktär. Som t.ex. "När vi arbetade med tankekartan kunde jag lättare få syn på sambanden mellan de olika begreppen och såg en helhet" (begreppskartor som jag skriver om här). "I arbetet med tidslinjen har jag fått träna på att bli bättre på att skriva sammanhängande texter med orsaker och konsekvenser, jag har då kunnat utgå från tidslinjen, så det har blivit tydligare." Sen är det många som har skrivit "bra att få vara delaktig i samtal och diskussioner", "bra med variation", "bra arbetsuppgifter där man hela tiden utvecklas", "jag lär mig så mycket".

Jag tycker att det är så härligt att läsa hur eleverna sätter ord på sitt lärande. Att de pekar på framgångsfaktorer för att de ska utvecklas.

Jag kan ibland känna att vissa språkutvecklande aktiviteter som jag ägnar mig åt i mitt klassrum kan bli lite töntiga, men elevutvärderingarna pekar verkligen på att det är ett hållbart och givande arbetssätt. "Jag lär mig så mycket"...

Sommarlov

Sommaren är kommen, midsommar är avklarad och nu väntar 7 veckor med vila, tid för vänner och familj, sol, bad och utflykter. Jag hoppas dock att sommaren också kommer kunna erbjuda tid för läsning och reflektion. Jag tycker bästa tiden för just läsning är på sommaren och jag passar gärna på att dyka ned i litteratur som kan komma att utveckla min undervisning och min lärarroll. Dessa har jag beställt och ska ta mig an dem i hängmattan!

Den här terminens bloggande har varit helt fantastiskt. Jag har fått så många kontakter och ett helt nytt kollegie där ute i de sociala medierna. Så häftigt att helt plötsligt ha 1000-tals SO-lärare att bolla med. Stort tack för ett fantastiskt utbyte och all feedback ni läsare gett mig. Mitt bloggande kommer nu också gå på sommarlov och jag kommer tillbaka till hösten. Önskar er alla en skön sommar!

Bedömningsaspekter i betygstider

Det är betygstider nu. Bedömning hoppas jag att man pratar med eleverna om hela tiden och levandegör. Jag har ritat och illustrerat, förklarat och exemplifierat nedanstående bedömningsaspekter. Inspiration har jag hämtat från Peter Wall vid Karlstads universitet. Se gärna hans film här.

Denna tycker jag blir tydlig och utifrån årskurs och ämnesområde kan man ge exempel utifrån varje aspekt, t.ex. skillnaden mellan en kort resonemangskedja och en lång.

Man kan också använda den vid formativ feedback, genom att sätta ut kryss på linjen där eleven befinner sig just nu. Den kan då också användas som självskattning eller för kamratrespons, vilket mina elever har fått göra alldeles nyligen.

BEDÖMNINGSASPEKTER av Tiina Hemberg

Två hårresande NP-resultat

Den här veckan har vi slitit med bedömning av nationella prov i samhällskunskap. Jag har förmånen att arbeta i en kommun där man sambedömer tillsammans med samtliga skolor.

Igår fick jag de här fantastiska resultaten för två av mina nyanlända elever som varit här i 1,5 år!

Betyg D för båda eleverna och ganska nära C. Vilket grymt jobb de har gjort. Vad fantastiskt det är att arbeta med nyanlända elever. Vilken otrolig utveckling! Eleverna har dessutom skrivit provet på svenska. Det går om vi tar vara på elevernas förkunskaper. Om vi nyttjar alla deras tillgängliga resurser (inte minst modersmålet) för att bygga vidare där de står.

En lektion om romarriket och kristendomens början som blev väldigt språkutvecklande

Igår överraskade mina 7:or mig. Som jag skrivit tidigare här i bloggen startar jag varje lektion med att eleverna får skriva loggbok - 5 minuters riktad skrivning. Frågan som stod på tavlan denna gång var: Vad kan man göra för att lättare förstå en ny text? Eleverna skrev under 5 minuter i sina loggböcker och sedan fick de berätta för mig som skrev ned på tavlan. De kom med många mycket bra förslag och det förvånade mig att de har så många olika strategier.

Vi skulle under lektionen läsa en kortare text om hur kristendomen växer och Romarriket delas. Jag började att lägga upp texten som ett ordmoln och först fick de fundera på vilka ord som de oftast bara möter i SO-undervisningen. Jag gav dem begreppet ämnesspecifika ord. I samband med det fick vi också ett samtal om vad de olika orden betyder.
Därefter kom vi in på skolspråket - de där orden som de möter i flera olika ämnen, men inte använder när de pratar med varandra på fritiden eller hemma vid köksbordet. Och slutligen kom vi in på vardagsspråket.

Ordmolnet vi använde i samtalet före läsning

Efter det fick de i sina smågrupper fundera över vad texten kommer att handla om. De ord som förekommer många gånger är större i ordmolnet. Många intressanta förslag och jag fick ju också syn på deras förkunskaper.

Sedan läste vi texten högt tillsammans. Därefter fick de en lucktext som vi sedan diskuterade tillsammans. Det framgick också tydligt att det finns andra ord man kan använda för att beskriva samma sak, t.ex. vardagsord (jaga kontra förfölja). Nu hade de verkligen bearbetat det här stycket text.

Även om jag hade planerat språkutvecklande aktiviteter som samtal före läsning och samtal efter läsning, så blev lektionen så otroligt mycket mer språkutvecklande än planerat. Dessutom blev det en riktigt interaktiv lektion, trots 27 närvarande elever!

START-serien - läromedel för nyanlända

Liber har tagit fram ett material som kan användas för nyanlända.

Bild från Liber. Här hittar du mer information

Start-serien är ett material som riktar sig till elever i åk 5-9 och på språkintroduktion. Materialet bygger på det centrala innehållet. Det är ämnestexter som också är kopplade till modersmålet, vilket ger en signal om att modersmålet är en viktig resurs för eleven. Det finns också språkövningar och man lär sig både vardagsspråk, skolspråk och ämnesspecifikt språk - man lär sig alltså svenska genom ämnena.

Jag har nyanlända elever som är helintegrerade i ordinarie klass, då vi saknar förberedelseklass på min skola. Mina nyanlända elever har varit i Sverige från 3 månader till 2 år. Jag har lyckan att ha studiehandledare vid nästan varje lektion.

Jag köpte in "Start SO" och har använt den flitigt i framför allt åk 7. Alla områden som jag arbetar med i åk 7 återfinns i "Start SO". Därför har boken blivit en viktig tillgång för att mina nyanlända elever som har varit här kort tid, ska kunna integreras i klassen och följa den ordinarie undervisningen, även om de kanske inte kommer nå E den här terminen. Genom att eleverna med hjälp av studiehandledare har kunnat arbeta med texterna i "Start SO" och har fått en grund (om än betydligt ytligare än övriga klassen)  har de kunnat vara med vid språkutvecklande aktiviteter vi har gjort i klassen, på sin nivå.

Skriva för att lära - loggboksskrivande och kollaborativt skrivande

Skrivande kan användas på olika sätt i undervisningen. Skrivandet kan fungera som ett redskap för att tänka och lära i SO- och NO-ämnena och har därför en viktig funktion för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning. I det här inlägget kommer jag utgå från Läslyftets del 7 i modulen "Främja elevers lärande i SO" som är skriven av Christina Lindh.

Då skrivandet kan användas på olika sätt i undervisningen kommer jag här visa hur jag använder "skriva för att lära". Detta är ett tankeskrivande där det vardagliga språket är en resurs för lärandet, till skillnad från mer prestationsinriktat skrivande.

Loggboken

Jag börjar varje lektion på samma sätt. Eleverna har små skrivböcker, dessa placerar jag ut inför varje lektion. Det ger mig en flexibel möjlighet att snabbt ändra plats beroende på vad lektionen ska innehålla, då vissa elever samarbetar bättre vid vissa typer av övningar. På tavlan har jag skrivit en loggboksfråga- eller uppgift. Eleverna letar upp sin plats och börjar skriva utifrån det som står på tavlan. Det blir ca 5 minuters riktad skrivning.

Loggboksfrågan- eller uppgiften kan vara repetition av något begrepp eller ämnesinnehåll som vi bearbetat under föregående lektion. Det kan handla om att få reda på elevernas förkunskaper. Det kan vara en reflektion av ämnesinnehållet. Det kan handla om deras tankar om lärande eller om vi prövat någon strategi för lärandet. Det kan handla om tankar om arbetsformer eller grupparbeten.

Förutom att det ger eleverna trygghet i form av att de vet vad som förväntas av dem när de går in i klassrummet, så ger det en lugn start av lektionen. Dessutom får de "tänka med pennan" under helt  fria former. Skrivandet blir också ett redskap för eleverna att tänka, förstå och följa sin egen lärandeprocess. Det blir också en länk mellan mig och eleverna för planering av den fortsatta  undervisningen.

Kollaborativt skrivande

I skrivaktiviteten "kollaborativt skrivande" får eleverna närma sig och tränga in i ett nytt ämnesinnehåll genom att tänka tillsammans i ett gemensamt skrivande. De kan leda till att deras förståelse av ett ämnesinnehåll ändras och att deras kunskap och språk utvecklas. Tankeskrivandet kan därför vara ett första steg på vägen mot ett mer utvecklat ämnesspråk och ett redskap som kan användas för att klara övergången från vardagsspråk till ämnesspråk.

Ett exempel ur min undervisning

Vi hade börjat med buddhismen och jag ställde fram en Buddah-staty. Eleverna hade nedanstående dokument framför sig på datorn, fast helt tomt.

1. Jag gav den första instruktionen som står i ruta 1 nedan. Var och en beskrev föremålet de såg. 
2. Därefter gav jag den andra instruktionen enligt ruta 2. Jag sa också att de hade 5 minuter på sig.
3. Därefter delade de sitt dokument med den de satt mittemot. Efter att de läst vad kompisen skrivit fick de nästa instruktion enligt nedan.
4. De fick sedan öppna sitt egna dokument och läsa vad kompisen skrivit, därefter fick de nästa instruktion.

Klicka här för att komma till dokumentet som du kan använda som mall

Detta är mycket användbart i SO-undervisningen och kan varieras, t.ex. kan det användas till bilder (kan vara olika bilder som eleverna får välja mellan). Det ger också eleverna en möjlighet att vara resurs för varandra. I skrivandet uppmanade jag eleverna att skriva som om de samtalar med sin kompis. Använd gärna mallen ovanför, men ändra rubrikerna så att de passar på ditt upplägg. Fler upplägg hittar du i modulen  "Främja elevers lärande i SO".

Ett arbete kring identitet och normer

Mina elever i årskurs 8 hade varit på en teaterföreställning som hette "Mellanland" som handlade om att inte riktigt tillhöra eller passa in. Jag ville då knyta an till denna föreställning.

Arbetsområdet har syftat till att eleverna ska ha fått möjlighet att reflektera över sin identitet, utveckla förståelse för sitt eget och andra sätt att tänka och leva, samt hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. Det blir naturligt att utgå från samhällsfrågor och den sociala samhällsstrukturen för att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Eleverna skulle också genom undervisningen få flera möjligheter att pröva sina ställningstaganden i mötet med andra uppfattningar och stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor. I det här området kom alltså samhällskunskap och religion att ingå.

När jag planerar arbetsområden slås jag alltid av allt material och alla resurser som finns att tillgå. Dessutom är min länksamling till vidden och bredden överfull. Så när jag har bestämt mål och syfte går mycket tid till att sovra i material. Den här gången tog jag min utgångspunkt i Levande Historias material "HBTQ, normer och makt". I januari var jag i Skövde på en intressant utbildning om att motverka främlingsfientlighet och intolerans som Levande historia och Skolverket arrangerade, det gav mig inspiration till metoder.

Klicka här för att komma till materialet

Genomgående i det här arbetsområdet har det varit viktigt att eleverna får möta sina klasskamraters syn på olika saker och att det ska ges rikliga möjligheter att förhandla och omförhandla sina föreställningar. Detta har främst skett genom smågruppssamtal för att sedan mynna ut i en skriftlig reflektionsuppgift som utgör bedömningsunderlag. Men innan den skriftliga bedömningsuppgiften har alltså eleverna fått rikliga möjligheter att öva, höra andras uppfattningar och erfarenheter, samt utveckla sina egna tankar.

Upplägget

Del 1: Vad är identitet och vad påverkar en människas identitet?

I den här delen utgick vi från lärobokstext och arbetade med lässtrategier. Jag beskriver detta upplägg här.

Del 2: Vem är jag?

Eleverna fick börja med att vika ett A4-papper på mitten och rita sig själva i mitten på den vikta linjen som en streckgubbe eller på ett annat sätt. Det viktiga var att självporträttet skulle finnas på båda halvorna. (Jag vill inte lägga upp en elevbild här, då jag inte fått elevernas tillåtelse och det är ganska personliga bilder). På ena halvan skulle de rita, skriva eller göra symboler för hur deras bild av sig själva ser ut. På den andra halvan skulle de göra bilder, symboler eller text om hur de tror att andra uppfattar dem. 

Därefter fick de sitta i grupper om 4 och berätta det de ville om sina bilder - sin egen bild och andras bild. Efter det fick de diskutera frågorna:

• Hur stor skillnad tycker du att det är mellan din egen och andras bild av dig själv? Vad beror skillnaderna på tror du?
• Finns det dagar då skillnaden mellan bilderna är extra stor eller liten jämfört med andra dagar? Vilka dagar är det och vad beror det på?
• Är skillnaden mellan den egna bilden och andras bild av sig själv större i vissa åldrar och mindre i andra åldrar, tror du? Förklara.

Utifrån dessa frågor fick de sedan skriva en individuell resonerande text.

Del 3: Personporträtt

I par fick eleverna med lottens hjälp en person de skulle göra ett personporträtt på. Arbetet skulle dels mynna ut i ett skrivet porträtt som tillsammans med en bild på personen pryder mitt SO-klassrum och dels fick de presentera personen i halvklass, där vi även hade ett samtal om vad som påverkar en människas handlingar och val i livet.

Här kommer du till hela uppgiftsbeskrivningen

Del 4: Papperskorgen

I halvklass genomförde vi en övning som kallas papperskorgen som finns på Levande historia. 

Efter att vi gjort övningen satt vi ned och pratade om vad det är som gör att vissa människor befinner sig långt fram och varför vissa oftast slipper hinder i livet, medan andra möts av många hinder. 

Efter detta fick de skriva en reflektion med utgångspunkt i frågan: Vilka hinder tror eller vet du att det finns runt dig som påverkar vissa människor att få en bra framtid, jobb, pengar, makt, status, inflytande?

Del 5: PK-mannen

Eleverna delades in i grupper och tilldelades en film ur PK-mannen med tillhörande arbetsblad. Det finns 6 olika avsnitt som belyser olika normer. Du hittar dem här. Till varje avsnitt finns ett arbetsblad med frågor, dessa diskuterade gruppen efter att ha sett filmen. Varje grupp fick sedan redogöra för vad filmen handlade om, vilken norm som belystes och en sammanfattning av vad de diskuterat.

Såhär står det om PK-mannen på UR Skola:s hemsida!

Del 6: Lådan

Vi gjorde övningen "Vem får plats i lådan" och "Utanför lådan" som du hittar här.

Den utgick från filmen Maskulinitetsnormer från Machofabriken. Eleverna fick i sina grupper (4/grupp) bestämma sig för en person som anses ha hög status enligt stereotyper och ideal. De fick en låda och fick skriva upp egenskaper och kännetecken som den här personen bör ha för att leva upp till idealet. Dessa skrevs på post-it-lappar som fästes på lådan.

De fick sedan diskutera:

• Kan de flesta passa in i lådan eller känns den för trång?
• Finns det lappar som säger emot varandra?
• Kan någon orka leva ett liv i en sån här låda?
• Hur kan vi hjälpa varandra att gå utanför lådan?

Avslutningsvis fick de skriva en individuell reflektion.

Länk till uppgiften finns här.

Jag använder mig alltid av startuppgifter. Det finns en instruktion på tavlan, oftast en fråga där eleverna skriver i sina loggböcker, men ibland står där en annan uppgift. Oftast knyter det an till det vi arbetar med. Inom detta område har det varit lätt och intressant att komma på startuppgifter/loggboksfrågor. En uppgift som gav bra diskussioner var den här:

Den dök upp på Facebook och efter att eleverna skrivit sitt svar i Classrooms frågefunktion, så gick vi in och tittade på kommentarerna och fick intressanta diskussioner om dels vilka reaktioner som förekommer, men också hur snabbt saker sprids och delas, hur man uttrycker sig på nätet, näthat mm.

Ett mycket viktigt och givande arbetsområde. Nu väntar bedömning. På min skola använder vi Unikum och bedömning och feedback kommer ges där. När jag planerar ett arbetsområde är det ju viktigt att tänka redan i början på bedömningen och jag brukar därför efter att syfte bestämts titta på målen som finns i kunskapskraven - vad ska jag bedöma och hur kommer detta att ske. Det är viktigt att jag inledningsvis vet vad som ska bedömas, för att jag under arbetsområdets gång ska kunna ge formativ bedömning. Den här gången har jag för mig själv gjort den här mallen. Jag kommer också att bedöma detta under ett parasoll på Cypern, då en veckas semester väntar, då är det bra att ha saker på papper. Så får det föras in digitalt i efterhand.

Hela dokumentet hittar du här.

Samling av metoder, strategier, aktiviteter före/under/efter läsning

I förra inlägget (Läsning, läromedel och digitalisering) reflekterade jag över vikten av att skapa lust och engagemang för att eleverna ska ta sig an text och att jag då och då uppenbarligen misslyckas med det och behöver påminnas.

I vår Läslyftsgrupp hamnade vi också i en diskussion om varför eleverna ens behöver läsa text. Min syn på det är att det är i texten eleverna möter språket - ett språk som de behöver för att själva kunna producera texter, men också för att kunna tänka. Det är i texterna de möter ämnesinnehållet både på bredden och djupet.

Ibland lyckas jag väcka mina elevers lust och engagemang kring läsningen. Detta väcks när vi arbetar med texten före, under och efter läsningen. Jag delar ett dokument nedan där jag har samlat de metoder och strategier som jag brukar använda. Generellt vill jag understryka:

• Packa upp texten och låt eleverna få en förförståelse för innehållet. 
• Tydliggör syftet med läsningen. Genom att veta varför man ska läsa texten kan man också avgöra på vilket sätt man ska läsa den.
• Modellera - visa hur du gör när du använder olika metoder eller strategier.
• Aktivera alla elever. En bra form för detta är EPA (enskilt-par-alla) och när man kommer till ALLA, variera vem som får ordet, så att det inte alltid är samma elever.
• Variera formerna - man kan göra det analoga på olika sätt, liksom det digitala. Det finns också ett värde i att upprepa och göra samma flera gånger, för att eleverna ska lära sig en strategi.
• Att undervisa i strategier och metoder syftar till att eleverna på egen hand ska kunna använda sig av dessa - därför krävs träning och modellring. 

Ingen av nedanstående metoder och strategier har jag kommit på helt själv, några har jag dock gjort om ganska mycket, så de nästan kan sägas vara "mina egna". Jag har dock testat allihop vid ett flertal gånger och därför vill jag samla ihop dem och rekommendera dem till er. 

Flera av metoderna, strategierna eller aktiviteterna kommer från eller har inspirerats från:

Jenny Edvardssons blogg

Anne-Marie Körling

"Språkutvecklande SO-undervisning" av Bjerregaard & Kindenberg

Läslyftets moduler "Samtal om text" & "Främja elevers lärande i SO"

"Stärk språket, stärk lärandet" av Gibbons

Här hittar du bilderna som PDF!

Förutom dessa finns det mer omfattande metoder som jag kommer ta upp senare, dessa är Reciprocal Teaching, Reading to learn och Questioning the Auther. 

Läsning, läromedel och digitalisering

Innan jag nattade min 4-åring igår hade vi läst i drygt 45 minuter. "Bara en bok till", bad hon med den lenaste rösten. Vi hann avklara två Mamma Mu och en Pettson.

En av gårdagskvällens läsupplevelser

Med samma lust och engagemang öppnar inte mina elever läroböckerna. Snarare gör de allt de kan för att undvika bokhyllan eller den digitala boken för att istället googla.

Under den senaste veckan har jag deltagit i flera diskussioner om läsning och läromedel. Efter att vi inom ramen för Läslyftet har analyserat läromedelstext har vi kommit fram till att det finns en hel del mer att önska av det grundläromedel i SO som vi använder på vår skola.

Jag har också vid ett flertal tillfällen den senaste tiden fått frågan från föräldrar varför eleverna inte får med sig läroböcker hem.

Vilken roll har egentligen läromedel i vår digitala tid? Jag ser det som väldigt positivt att vi har en så bred tillgång till material genom de digitala resurserna. Vi kan ställa olika material mot varandra och vi har möjlighet att göra ett urval utifrån elevgruppen, arbetsområdet och inte minst mot det mål och syfte vår undervisning har. Vi har därför större möjligheter att anpassa vår undervisning.

Jag är dock inte läromedelsfri. Jag har en klassuppsättning av två olika läromedel i samtliga SO-ämnen. Jag ser dessa som ett grundläromedel som skapar trygghet och ordning för eleverna. Där finns en disposition och ordning de känner igen (för att vi har pratat om det och medvetet arbetat med att lära känna våra läromedel). Där finns en källa de kan använda för att ställa mot en annan källa. Ett grundläromedel är också viktigt i en tid av mycket obehörig personal, även om det inte är ett önskvärt eller ens ett acceptabelt läge, så är det ändå en verklighet och vi behöver anpassa oss till den verkligheten. Därför behöver vi ställa höga krav på det grundläromedel vi bestämmer oss för att ha på skolorna.

Jag ser dock inte att grundläromedlet behöver ges i ett exemplar till varje elev, vilket många föräldrar efterfrågar. Att skicka hem en bok som eleven blir ensam och utelämnad till ligger inte i linje med språkutvecklande arbetssätt. Jag tänker att vi ska arbeta med texter och begrepp med hög kvalité på lektionstid. Vi ska läsa tillsammans, vi ska ha textsamtal, vi ska klargöra otydligheter och vi ska bredda och fördjupa ämneskunskaperna, genom att systematiskt och strukturerat arbeta med texter och vi ska ge eleverna lässtrategier.
Jag möter också föräldrar som ifrågasätter användandet av digitala texter och att så mycket av skolarbetet sker digitalt. Här tänker jag att det ena inte får utesluta det andra och att en sund variation är viktigt. Vi vet t.ex. att muskelminnet som arbetar när man antecknar för hand är viktigt för att minnas. Samtidigt erbjuder de digitala anteckningsalternativen andra fördelar. Våra elevers framtid kommer inte bli mindre digital och vi behöver rusta dem för den framtid de kommer möta och de krav som den kommer att ställa på dem. Som politiker på samtliga nivåer får man t.ex. alla handlingar digitalt och så kommer det bli inom fler områden i framtiden, därför är det viktigt att ha utvecklat förmågan att kunna ta till sig digital text. Rätt medel vid rätt tillfälle och variation är mina ledstjärnor i detta.
Vi ska också ta hänsyn till att den svenska skolan är oerhört digital i jämförelse med skolor i många av de länder där de flesta av våra nyanlända elever kommer ifrån. Här måste vi på ett bra sätt se till att de inte slås ut, på grund av deras digitala ovana.

Jag började inlägget med att jämföra min 4-årings boklust med mina högstadieelevers snarare bokskygghet. Här måste min undervisning utvecklas för att eleverna ska nå den breda och djupa ämneskunskapen som förmedlas i breda och djupa texter, istället för att söka de korta och enkla svaren genom google-sökningar. Det handlar om hur jag ställer frågan så att läsningen blir meningsfull. Men framför allt behöver de ledas in i texten: förklara vad texten handlar om, förklara syftet med läsningen och ha samtal före, under och efter läsning. Det kräver träning och tid, därför är det viktigt att vi alla hjälps åt. Vi får inte rygga tillbaka, undvika läsning eller förenkla - det behöver jag då och då påminnas om.

Motivationshöjare

Det här inlägget har inte direkt så mycket med språkutvecklande arbetssätt att göra. Som jag har nämnt i ett tidigare inlägg har vi i skolan flera uppdrag och det ena utesluter inte det andra, utan snarare tvärtom. Den bästa undervisningen är när flera olika arbetsätt samverkar och blir en förutsättning för varandra.

Att komma utanför klassrummet eller ta in verkligheten till klassrummet är en ambition jag alltid har i min undervisning. Det är inte alltid så lätt och ofta faller det på schema, bussar eller organisation. Men den här terminen har jag fått till två riktigt bra aktiviteter som knyter an undervisningen till verkligheten utanför och som breddar och fördjupar.

Jag är klassföreståndare i en 7:a. På vår skola ingår vi i ett projekt som heter Trampolinen. Det innebär att varje klass har ett fadderföretag knutet till sig. Företaget och klassen följer sedan varandra och har ett utbyte sinsemellan under högstadietiden. Det avslutas med att klassen i åk 9 får göra ett case eller fördjupa sig i en fråga som klassen och företaget valt ut tillsammans.
Min klass har Uddevalla hamnterminal som fadderföretag. Vi fick inledningsvis en jättefin introduktion av företaget och hamnen genom ett studiebesök. När vi i början av den här terminen läste om kartor och longitud och latitud passade det bra att kontakta företaget. Deras VD (före detta sjökapten) och marknadschef kom ut och besökte oss. De hade med sig ett fraktfartyg (i miniatyr som ändå var drygt en meter långt), sjökort och olika navigationsverktyg. De pratade navigation förr och nu och i framtiden. Eleverna fick testa att ta ut kurser och det bjöds på tävling. De kunskaper eleverna skulle utveckla fördjupades.

På studiebesök i septembers 2016

Marknads- och speditionschef Dag Paulsson berättar om framtidens utmaningar.

Klassrumsbesök i januari 2017. Med sig hade Uddevalla hamnterminal bland annat ett fraktfartyg i miniatyr.

VD Ulf Stenberg är f.d sjökapten och berättade om olika navigationsverktyg

Eleverna fick testa att ta ut en kurs.

En sextant

Ett annat exempel är när vi i historieundervisningen arbetade med källkritik i åk 9. Vi har bland annat arbetat med uppgifter från Skolverkets bedömningsportal. På Bohusläns museum erbjuds skollektioner om historiska källor, vilket jag nappade på. Så under en eftermiddag fick eleverna komma "bakom kulisserna". De fick läsa, känna, se och lyssna till olika historiska källor och fundera på hur dessa skulle kunna användas. Att läsa kärleksbrev mellan Karl och Elin från 1800-talet och fundera på vilka slutsatser och kunskaper man kan nå av dessa, är helt klart väldigt givande och häftigt. Att få känna och klämma på arkeologiskt material från en utgrävning i närheten skapar såklart frågor och ökar intresset. Kunskaperna breddas och fördjupas.
För er som finns i Uddevallatrakten kan jag verkligen rekommendera att boka in en skollektion på museet.

Flintasten från utgrävning i närheten

I arkivet får eleverna titta på ett köpebrev från Orust år 1454

Arbeta med texter i SO

Det är viktigt att vi ämneslärare är medvetna om och har fördjupat oss i vilka texttyper som är centrala i våra ämnen. SO är ett "texttungt" ämne och de fyra SO-ämnenas texter är av ganska olika karaktär. För att vi ska bli medvetna om vilka utmaningar eleverna kan ställas inför i mötet med de texter vi valt ut, behöver vi göra analyser av våra läromedelstexter.

Exempel på vad man kan titta på vid en analys:

1. Vad är syftet med texten?
2. Hur uppnår texten sitt syfte?
3. Vilken eller vilka texttyper kan texten representera? (På s. 86-87 i Skolverkets skrift "Greppa språket" kan man läsa med om olika texttyper/genrer och vad som är typiskt för dem)
4. Vad i texten är typiskt för texttypen?
5. Vilka språkliga särdrag har texten?
1. Vilka ord förekommer (allmänna akademiska eller ämnesspecifika, konkreta/abstrakta, långa ord, sammansatta ord, metaforer, nominaliseringar)? 
2. Hur ser relationen mellan de olika orden ut? Över-/underordningar, generaliseringar, inferenser?
3. Hur fungerar bilder, kartor, diagram, modeller, faktarutor mm? Underlättar de förståelsen av texten? Bildens storlek och placering? Finns det bildtext och innehåller den samma information i texten?
4. Finns det ord med olika betydelser i olika ämnen?
5. Hur fungerar rubriker och underrubriker?

Tips på vidare läsning: Lotta Olvegårds avhandling "Herravälde. Är det bara killar eller? Andraspråksläsare möter lärobokstexter i historia för gymnasieskolan"

Det är också viktigt att eleverna förstår syftet med läsningen och texten - vad vill texten ge mig som läsare? Då kan man "packa upp texten" tillsammans med eleverna och tillsammans diskutera syfte, rubriker, bilder, ordval med mera.

I veckan påbörjade jag ett arbetsområde om identitet, normer och media i samhällskunskap och religion i åk 8. Det är en klass på 30 elever och det skapar väldigt liten delaktighet att enbart packa upp texten i helklass. Istället valde jag att kortfattat introducera texten, de fick ut texten och vi diskutera kort vad syftet med texten är, vilken texttyp det kan tänkas vara och vad som kännetecknar den texttypen.
Jag delade sedan in klassen i 6 grupper. De fick dela upp texten mellan sig och varje elev tog ett par underrubriker med tillhörande brödtext var. Huvudfrågan som de skulle ha i bakhuvudet under läsningen var: "Vad påverkar en människas identitet?"
När var och en hade läst sitt textstycke gick de in i sin grupps gemensamma tankekarta via MINDMUP som är ett fantastiskt verktyg för tankekartor som dessutom kan kopplas till google (vi är en GAFE-skola). De utgick från huvudfrågan och via bubblor besvarade den utifrån sin text. De kunde också om de ville tydliggöra, utveckla eller exemplifiera det kompisarna skrivit.

När de var färdiga med tankekartan skulle de försöka samtala och sammanfatta vad som kan påverka identiteten, utifrån det de fått ned i kartan. De skulle också diskutera de ämnesspecifika begreppen som förekommer, de frågade varandra om vad olika saker betydde (eftersom de var experter på delar av texten), de diskuterade bilder och rubriker.

Ett enkelt sätt att medvetandegöra syftet med läsningen av en text och att bearbeta innehållet i den. Genom att diskutera bilder, rubriker och ord och även varför just dessa bilder, rubriker och ord valts ut så fördjupas förståelsen av textens innehåll. Det gör ju inget att eleverna i en snabbutvärdering efteråt uttryckte att det dessutom var ett kul sätt att jobba på.

Digitalt tidslinjeverktyg

Jag tycker det är viktigt att visualisera. Det gör att eleverna kan få en helhetsuppfattning och kan se ett sammanhang. Ibland är det lämpligare att visualisera analogt, men ibland blir det så mycket bättre och snyggare att göra det digitalt.
I historia är det lämpligt att göra tidslinjer för att se ett sammanhang eller för att studera en utvecklingslinje. Det kan också vara lämpligt att göra en tidslinje som man utgår ifrån vid resonemang om aktör-struktur eller kontinuitet-förändring.

I åk 7 har vi läst om de abrahamitiska religionernas utveckling, i syfte att tydliggöra dess gemensamma rötter som även ligger till grund för de likheter som finns mellan religionerna. Men även för att bättre förstå religionernas tro, lära, urkunder, högtider och förgreningar.

Utifrån arbetsområdet (som jag skrivit om tidigare här på bloggen) fick eleverna parvis göra en tidslinje med de händelser som de tyckte hade en stor betydelse för respektive religions fortsatta utveckling (ca 10 händelser). Vi använde det digitala verktyget Read Write Think. Här kan eleverna enkelt lägga till bilder, flytta händelser och även göra längre beskrivningar, som sedan i slutprodukten läggs som en fint uppspaltad bilaga. Slutprodukten blir riktigt schysst. (Kan även tillägga att här finns ett verktyg för att göra digitala VENN-diagram)

Ett annat verktyg är Tiki Toki som gör riktigt fina tidslinjer där man kan lägga in både videoklipp och bilder. Mycket visuellt, men inget att skriva ut och hänga upp på väggen. Däremot gör verktyget riktigt häftiga tidslinjer som kan användas vid redovisningar.